open menu Kapitel:
Forskning Forskningssammanställningar
Nyanlända i utbildning

Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar

Skolforskningsinstitutet bevakar internationella forskningsöversikter för att kunna ta tillvara vetenskaplig kunskap som kan vara till nytta för verksamma inom svensk förskola och skola. Vi sammanfattar och kommenterar översikterna utifrån ett svenskt perspektiv. Arbetet genomförs av medarbetare vid institutet i samarbete med verksamma lärare och en extern forskare med relevant ämneskompetens för översikten.

Målgrupp

Vi riktar oss till lärare och andra verksamma inom skolväsendet som på olika sätt kan främja goda förutsättningar för en undervisning på vetenskaplig grund.

Så väljer vi ut forskningsöversikter

Forskningsöversikter som vi bedömer vara tänkbart intressanta i relation till vårt uppdrag relevans- och kvalitetsgranskas. Om vår bedömning är att en översikt är relevant för målgrupperna och. håller tillräcklig kvalitet, så kan den komm

1. Inledning

Sammanfattad och kommenterad översikt: Education of unaccompanied refugee minors in high-income countries: Risk and resilience factors. Författare: Yousef Khalifa Aleghfeli & Lucy Hunt. Publicerad i tidskrift: Educational Research Review, vol. 35. Publiceringsår: 2022 Publicerad på webbplats:https://doi.org/10.10161.edurev.2022.100433 översiktens fokus: Risker och resiliensfaktorer för utbildning av ensamkommande barn. Elevernas ålder: 7-17 år vid ankomsten till det nya landet. Datainsamling i de olika studierna har gjorts när personerna har varit mellan 7 och 37 år. Skolämnen: Ej kopplad till specifika skolämnen.Varje år kommer barn från andra länder till Sverige, bland annat på grund av att de flyr konflikter i sitt hemland. Dessa barn har, enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (1989), liksom alla barn, rätt till utbildning. Statistik från Skolverket visar att under läsåret 2019/20 fanns 71 000 nyanlända elever i svenska grundskolor, eller sju procent av samtliga elever (Skolverket, 2020). Forskningsbaserad kunskap om hur lärare och andra verksamma i skolan kan arbeta och organisera arbetet med nyanlända barn och elever är därför viktig. 

Forskning visar att det är viktigt att se nyanlända barns utbildning utifrån ett helhetsperspektiv (Pastoor, 2017). Psykosociala faktorer spelar stor roll för möjligheten att tillägna sig undervisning. Även om skolan inte kan göra något åt alla faktorer, kan det underlätta om lärare är medvetna om vilka aspekter som kan spela roll för barnets möjligheter att lyckas i skolan. 

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en forskningsöversikt som handlar om ensamkommande flyktingbarns skolgång. Ensamkommande barn och ungdomar kallas de barn under 18 år som kommer utan en medföljande förälder eller annan vårdnadshavare, alternativt en vuxen person som kan anses ha trätt i förälders ställe. Forskningsöversikten ger fördjupad kunskap om olika faktorer som kan öka barnens möjligheter att lyckas i skolan, så kallade resiliensfaktorer. Forskarna undersöker även olika riskfaktorer, vilka i stället kan ha en negativ inverkan på skolgången. 

2. Sammanfattning av forskningsöversikten

I det här avsnittet sammanfattar vi forskningsöversikten Education of unaccompanied refugee minors in high-income countries: Risk and resilience factors (Aleghfeli & Hunt, 2022). Vi lyfter ibland fram specifika forskningsresultat från enskilda studier som ingår i översikten, vilka går att läsa mer om i översikten. Engelskabegrepp som används i översik- ten har översatts till svenska och anpassats till ett svenskt sammanhang. Vårambition har varit att sammanfattningen ska vara neutral och rättvis i relation till översikten.

2.1    Översiktens syfte

Forskningsöversiktens syfte är att avgöra vilka inre och yttre faktorer som fungerar som risk- eller resiliensfaktorer för ensamkommande flyktingbarns möjligheter att lyckas i skolan.

2.2    Översiktens utgångspunkter

Två utgångspunkter har varit centrala för översikten. Den första är ekologisk systemteori och den andra är resiliens. För att bidra till förståelsen av forskningsöversiktens resultat presenterar vi dessa bådautgångspunkter på ett lite mer utförligt sätt än vad som görs i översikten.

2.2.1  Ekologisk systemteori

I översikten används den teoretiska modellen ekologisk systemteori. Modellen har sitt ursprung inomutvecklingspsykologin och beskriver de olika system som påverkar en individs utveckling (Bronfenbrenner,1977). Själva grundtanken bakom ekologisk systemteori är att mänsklig utveckling formas genomindividens interaktion med sin omgivning, det vill säga att individen själv är aktiv och kan påverka sinutveckling. Hur resan mot utveckling ser ut beror dock på hur individen påverkas av sin omgivning,exempelvis föräldrar, skolan, vännerna men också de normer och värderingar som finns i samhället.

Modellen består av fyra olika lager, som kallas för system. I mitten av modellen finns individen och hens ålder, kön, hälsotillstånd och så vidare. Runt individen byggs modellen upp systemför system, som olika skal runt en kärna, se figur 1.

Figur 1. Bronfenbrenners ekologiska systemteori.

Figur som beskriver de olika systemen i ekologisk systemteorii, vilka beskrivs i texten.

Det system som finns närmast individen kallas för mikrosystemet. Det refererar till de grupper av individer ochinstitutioner som har direkt påverkan på barnet. Där ingår exempelvis familjen, skolan, vänner, idrottsföreningar och religiösa institutioner.

De olika grupperna i mikrosystemet interagerar på olika sätt. Det kan vara överlapp mellan barnen iskolan och barnen i idrottsföreningen. Det sker möten mellan föräldrarna och skolan. Länkarna mellan de olika grupperna är det som utgör mesosystemet. I översiktens resultat gör författarna ingen uppdelning mellan mikrosystemet och mesosystemet, utan båda behandlas under samma rubrik. Vi har valt att följa hur de gör.

Nästa system i modellen kallas för exosystemet och består av sociala strukturer som inte direktinvolverar individen, men som ändå direkt påverkar individen. Det kan exempelvis handla om förändringar på förälderns arbetsplats, ekonomisk försörjning eller media. I dagens samhälle brukar även sociala medieroch datorspel räknas in här.

Makrosystemet handlar om den övergripande kulturen i samhället som påverkar individens utveckling,men också de mikrosystem och mesosystem som finns i detta makrosystem. Beroende på geografiskplacering, socioekonomisk status, etnicitet och så vidare, skapas olika kulturella kontexter. Makrosystemet utgörs av de attityder och ideologier som råder i ett samhälle. När det gäller migrationsfrågor blir det centralt hur asylprocesser hanteras i samhället men också frågor om rasism, diskriminering och inkludering hamnar på den här nivån.

Den ekologiska systemteorin kan bidra med att förstå resiliens- och riskfaktorer för ensamkommandebarn på olika nivåer. Genom att studera de olika system som påverkar individens utveckling kan det ledatill en större förståelse av helheten.

2.2.2  Resiliens

Ordet resiliens har sina rötter i latinets resilire, att rekylera, studsa tillbaka. Inom resiliensforskningundersöker man människors förmåga att hantera kriser och motgångar utan att brytas ner, utan till ochmed stärkas av motgångarna (Masten, 2014). Enligt Rutter (2006) utmärker sig resiliens genom att maninom forskningen fokuse- rar på individuella skillnader i hur olika människor reagerar på liknandeerfarenheter. Människor kan vara resilienta i vissa situationer men inte i andra.

Översikten definierar resiliens i termer av att uppnå framgång och positiva resultat trots riskexponering, inte som egenskaper som man har eller inte har, vilket den tidiga resiliensforskningen lade fokus vid (Masten, 2014; Rutter, 2006; Ungar, 2011). Utbildningsresiliens kan då beskrivas som positivaresultat av ett dynamiskt interak- tivt engagemang mellan barnet och dess närmiljö, något som är specifiktför barnets socioekologiska sammanhang.

Enligt Jahanmahan and Bunar (2018), som har studerat ensamkommande barn på flykt, kan positivainteraktioner mellan barn och institutionella aktörer främja barnens resiliens och anpassningenslångsiktiga utfall. Omvänt kan negativa interaktioner fördjupa barnens sårbarhet. Barnens resiliens kan utmana bilden av de ensamkommande som passiva offer för omständigheterna.

2.3    Översiktens metod

Forskningsöversikten är en systematisk översikt där forskarna har gjort ett urval av studier som bygger påsåväl kvalitativa som kvantitativa data.

Forskarna genomförde sökningen av studier i 12 vetenskapliga databaser. Olika sökord för flyktingar och ensamkommande barn kombinerades med sökordet resiliens. Sedan gjorde forskarna urval i flera stegbaserat på specifika kriterier vilket resulterade i 18 studier, som alltså utgör grunden för forskningsöversikten. För att inkluderas skulle studierna

  • fokusera på utfallet av undervisning
  • handla om barn som kom till höginkomstländer
  • behandla

Av de 18 studierna är 14 vetenskapliga artiklar och fyra doktorsavhandlingar. Studierna är genomförda i nio höginkomstländer: Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige ochUSA. I ett sista steg gjorde forskarna en kritisk värdering av de 18 studierna med avseende på bland annatforskningens kvalitet.

Forskarna har analyserat de kvalitativa och kvantitativa studierna var för sig. Därefter har de sammanställt resultaten och tolkat dessa för att uppnå syftet med forskningsöversikten. För att sätta inresultaten från risk- och resiliensfaktorerna i ett sammanhang har forskarna använt modellen ekologisksystemteori (Bronfenbrenner, 1977).

2.4    Översiktens resultat

Forskningsöversiktens resultat presenteras utifrån Bronfenbrenners ekologiska systemnivåer. Vi väljer därföratt även presentera sammanfattningen av resultaten på så sätt. Vi har också valt att dela upp resultaten i resiliensfaktorer och riskfaktorer på varje systemnivå.

2.4.1  Faktorer på individnivå

Faktorer på barnets nivå, det vill säga ålder, kön och kunskaper från tidigare skolgång, är sådant sompåverkar när barnet kommer till det nya landet. Översikten pekar ut en resiliensfaktor och flera riskfaktorerpå individuell nivå.

Resiliensfaktor

Barnens tidigare erfarenheter av skola påverkar också deras möjligheter att lyckas i skolan i det nya landet.Om barnet har en god utbildning från hemlandet som plötsligt avbryts av exempelvis ett krig, finns det goda möjligheter för barnet att ta till sig utbildningen i det nya landet. Det betyder att en godutbildningsbakgrund fungerar som en resiliensfaktor.

Riskfaktorer

Om barnet däremot har med sig en låg, eller ingen utbildning från hemlandet, är det en riskfaktor. Det blir också problematiskt om man i det nya landet inte tar hänsyn till barnens tidigare utbildningsnivå när de ska placeras i utbildningssystemet. I en studie genomförd i Schweiz, där barnen kommer från Afghanistan och Iran, rapporterar forskarna att eleverna själva uttrycker ett missnöje med detta.

Hög ålder, både i relation till när barnet anländer till det nya landet och när det börjar skolan, är också enriskfaktor. Ett barn som är äldre när det börjar skolan riskerar att uppnå sämre skolresultat. En svenskstudie visar att elever som kommer som ensamkommande flyktingbarn till Sverige oftare börjar skolansenare än barn som kommer tillsammans med en eller båda sina vårdnadshavare. En förklaring till de äldrebarnens sämre skolresultat kan enligt forskarna bakom den svenska studien vara att det är svårt att matcha barnets utbildningsnivå och samtidigt ha jämnåriga elever i klassen. Barn som placeras i en årskurs somligger på den utbildningsnivå som lärarna bedömer passar dem, men där eleverna i samma klass är mycketyngre, uttrycker att de inte trivs i skolan. Det kan i sin tur leda till att de får sämre skolnärvaro och i högregrad vill sluta skolan.

Dålig fysisk och psykisk hälsa är också riskfaktorer. Dålig hälsa är förknippad med lägre närvaro iskolan och därmed också med sämre skolresultat. En irländsk studie visar exempelvis att barn sombehövde söka vård eller stöd på grund av sin fysiska eller psykiska hälsa oftare missade skolan regelbundet. Studien visar att hälsan också påverkar upplevelsen av att gå i skolan. Dålig hälsa leder ofta tillnegativa erfarenheter av att vara i skolan.

2.4.2  Faktorer i mikro- och mesosystemen

Faktorer i mikro- och mesosystemen handlar om de organisationer eller grupperingar som befinner signärmast barnet och relationen mellan dessa. Det kan exempelvis vara vuxna där barnet bor, vänner, skolan eller fritidsaktiviteter.

Resiliensfaktorer

Flera av studierna i översikten pekar på vikten av att lärare och andra verksamma i skolan utgår från att nyanlända inte är en homogen grupp. En resiliensfaktor är individanpassad skolplacering, både vad gäller elevernas närvaro och deras prestationer i skolan. Bland annat pekar översikten på att det är viktigt att lärare tar hänsyn till att barnen har olika kulturell och religiös bakgrund och att de har med sig olika erfarenheter som påverkar vilka behov de har. Något som underlättar ett individuellt bemötande är om de lärare som arbetar med barnen har olika nationell och kulturell bakgrund. Då blir det lättare för barnen att relatera till de vuxna. Lärare blir många gånger centrala vuxna för ensamkommande barn. Det kan till och med gå så långt att lärare kan fungera som föräldrafigurer för de ensamkommande barnen. En studie från Storbritannien visar att elevernas språkinlärning främjas om motsvarigheten till sva-lärare arbetar individanpassat.

En annan viktig faktor för ensamkommande flyktingbarns möjligheter att lyckas i skolan är förekomsten av stöttande vuxna utanför skolan. Det gäller oavsett om det är biologiska föräldrar eller familjehemsföräldrar. Många barn från översiktens studier lyfter fram att stöttande vuxna som bryr sig om deras skolgång bidrar till en mer positiv upplevelse av utbildning. Det kan exempelvis handla om att de vuxna hjälper till med prioritering och planering av skolarbete, läxor, skolval och skjuts till skolan. Men det handlar också om att de vuxna hjälper barnen att ta itu med diskriminering eller trakasserier från andra elever i klassen.

I flera av översiktens studier lyfts även elevernas boende fram som en resiliensfaktor. Om barnen bor inågon form av gruppboende påverkar kvaliteten och trivseln i boendet barnets möjligheter att lyckas väl i skolan. En studie som genomförts i Norge visar exempelvis att om det på boendet finns personal som har en lärarutbildning och kan stötta barnen med läxor, leder det till bättre förutsättningar i skolan. Men även andra typer av aktiviteter som ordnas på boendet har betydelse. Det kan handla om att man ordnar matlagningslektioner, firar högtider eller anordnar sport- och utomhus- aktiviteter för barnen.

Vänner är ofta också en positiv faktor för att lyckas i skolan. I den norska studien beskrivs exempelvis att ensamkommande barns vänskap med norska barn hjälper de nyanlända att lära sig norska. I en studie från Nederländerna berättar barnen att de genom sina vänner också får kontakt med vännernas föräldrar, vilka kan fungera som vuxna förebilder. Flera studier visar att det verkar underlätta för de ensamkommande barnen att lära känna andra elever i klassen om de deltar i gemensamma aktiviteter, exempelvis sport. På så sätt kan barnen lättare komma in i och finna sin roll i den nya skolan. Det underlättar också när barnen går i skolor med elever med många olika etniskabakgrunder. Enligt den norska studien får eleverna då lättare möjlighet att utveckla positiva relationer tilleleverna i klassen, vilket leder till en positiv skolupplevelse.

Riskfaktorer

En riskfaktor som lyfts fram i översikten är när lärare och andra som arbetar på skolan inte är stöttande, eftersom det kan leda till en negativ skolupplevelse för barnen. Ett exempel utgår från en studie genomförd i USA där lärare ställer krav på eleverna i ämnesområden som uppenbarligen är svåra för de ensamkommande barnen, som exempelvis amerikansk historia. Men även låga förväntningar på barnen framkommer som en risk.

En annan riskfaktor är ogenomtänkt klassplacering. Om skolan placerar barnen i en klass som antingen är för avancerad eller för lätt för dem, leder det till en negativ upplevelse av skolan. Exempelvis placeras barn i Sudan i klasser baserat på deras kunskapsnivå, men när dessa barn kom till USA placerades de i klasser baserat på ålder. Barnen upplevde dåatt det blev svårt att följa med i undervisningen, vilket ledde till att de fick gå om flera klasser. Om barnen å andra sidan hamnar i klasser som är för lätta för dem, exempelvis med elever utan någon skolbakgrund överhuvud taget, minskar deras motivation och deras frånvaro ökar.

Ytterligare en riskfaktor är om barnen har svårt att hitta vänner i den nya skolan.

Några studier rapporterar att det kan vara svårt för nyanlända att interagera med elever i den egna klassen. Ibland beror det på att eleverna i klassen kan uppfattas som omogna. Sudanesiska flyktingbarn som kommit till USA berättar att de har andra livserfarenheter än eleverna i klassen. Ibland beror det också på att eleverna i klassen inte vill prata med eller arbeta tillsammans med de ensamkommande barnen. Det påverkar också deras möjlighet att lära sig språket i det nya landet. Sammantaget leder svårigheterna att lära känna eleverna i klassen till en negativ upplevelse av skolan.

2.4.3  Faktorer i exosystemet

Exosystemet handlar om de faktorer som inte direkt involverar barnet, men som direkt påverkar honom ellerhenne. Det handlar exempelvis om ekonomi och försörjning.

Resiliensfaktorer

Översikten lyfter fram att det är relativt vanligt att ensamkommande flyktingar arbetar samtidigt som de studerar. Det finns studier i översikten som visar att det kan vara positivt, så länge arbetet är en bisyssla som går att kombinera med studier. En studie från Italien rapporterar att mer personlig yrkesutveckling, möjlighet till praktik, hjälp att hitta arbete och karriärplanering kan bidra till att motivera de ensamkommande ungdomarna att fullfölja sin utbildning. Dessutom beskriver en kenyansk elev i Norge att en deltidsanställning vid sidan avutbildningen möjliggjorde att hon fick utveckla sin norska, vilket hon behövde göra för att kunna blisjuksköterska.

Ekonomisk hjälp bidrar också till att barnen får en positiv upplevelse av skolan och ökar på så sätt derasmöjligheter att lyckas. I USA kan barn exempelvis få ekonomiska bidrag och det leder enligt flera avstudierna i översikten till att barnen går vidare till högre studier.

Riskfaktorer

Ensamkommande barn som lever med osäkerhet kring sin ekonomi löper däremot en större risk än andraatt få sämre skolresultat och en sämre upplevelse av skolan.

Att tvingas ta ett arbete vid sidan av skolan för att försörja sig leder många gånger till inkonsekvent skolnärvaro eller att man helt slutar i skolan. Särskilt ensamkommande unga mammor påverkas och de kan till och med tvingas sluta skolan av ekonomiska skäl.

Osäkra arbets- och karriärmöjligheter är ytterligare en riskfaktor som lyfts fram i översikten. En studie visar att arabiska och afrikanska ungdomar som kom till Spanien upplevde att utbildningen distraherade dem från att söka ett arbete. I Schweiz berättade en ensamkommande ungdom från Eritrea att hon valde att strunta i skolan för att kunna arbeta i stället.

2.4.4  Faktorer i makrosystemet

Makrosystemet är den nivå som handlar om de värderingar och ideologier som finns i ett samhälle. Här finns också lagar och servicestrukturer.

Resiliensfaktorer

Service som stöd för flyktingar och migranter bidrar ofta till en positiv skolupplevelse, visar översikten. Ett exempel på servicestrukturer är olika typer av fritidsgårdar. På en fritidsgård i Sverige fick ungdomarnahjälp med sina läxor, vilket gjorde att de kunde svara upp mot förväntningarna i skolan. Fritidsgårdar i andra länder har även fungerat positivt genom att erbjuda ordnade aktiviteter som till exempel möjligheter att idrotta. I en studie beskriver ungdomarna personalen på fritidsgårdarna som omhändertagande och stöttande.

Riskfaktorer

Barns upplevelse av rasism och diskriminering i skolan kan bidra till negativa skolupplevelser. I en studie från Storbritannien beskriver familjehemsföräldrar och socialarbetare hur själva skolan kan utgöra ett hinder för barnens utbildning. De beskriver hur varken enskilda lärare eller andra som arbetade på skolorna hjälpte till för att underlätta de nyanländas integration. Vissa lärare skyddade inte sina elever mot rasistisk mobbning, vilket i sin mest extrema form kunde leda till våldsutövning.

Översikten lyfter också fram risker kring asylprocessen. Om en elev får avslag på sin asylansökan eller får negativa besked i väntan på uppehållstillstånd påverkar detta skolresultaten negativt.

2.5    Översiktens slutsatser

Författarna till översikten drar slutsatsen att genom att använda ekologisk systemteori för att se vad som leder till utbildningsresiliens får verksamma i till exempel skolan ett ramverk för att kunna erbjuda såväl bra utbildning som social omsorg till ensamkommande flyktingbarn. Det är nödvändigt att ha kunskap ombarnen som individer, deras hemsituation och den samhällskontext de befinner sig i, för att kunna skapa en lämplig och anpassad skolmiljö.

Översikten visar också hur viktigt det som händer inom mikro- och mesosystemen är förensamkommande barn. Forskarna efterlyser mer forskning om hur händelser på mikro- och mesosystemnivåpåverkar elevernas upplevelser av sin skolgång och deras studieresultat.

Ett resultat som författarna särskilt lyfter fram för dem som arbetar i skolan är att vissa undergrupper avensamkommande barn är extra sårbara. Två av dessa är unga mammor och barn som är osäkra på om defår stanna i det nya landet eller inte.

Författarna lyfter även några begränsningar med översikten. Den första begränsningen är att den här översikten inte kan uttala sig om etnicitet, språk och kultur spelar roll för översiktens resultat. Det går alltså inte att uttala sig om risker och resiliensfaktorer skiljer sig åt beroende på elevernas etnicitet, språk eller kultur. Det är inte heller möjligt att göra en bred generalisering av resultaten eftersom det är ett begränsatantal länder som ingår i studierna. Slutligen är det också svårt att veta hur mycket av översiktens resultat som beror på att barnen är just ensamkommande barn, eller om dessa risk- och resiliensfaktorer även gäller barn på flykt som kommer tillsammans med en eller två vårdnadshavare.

 

Tabell 1. Risk- och resiliensfaktorer i de olika systemen

 

Resiliensfaktorer

Riskfaktorer

Makrosystemet

Stöd och service till asylsökande ochmigranter

Skadlig asylpolitik

Engagemang i närsamhället

Rasism och diskriminering

Exosystemet

Tillgång till ekonomiskt stöd

Ekonomisk osäkerhet

Stöd från arbetsförmedling

Osäkra arbets- och karriärmöjligheter

Mikro-/meso-systemen

Stöd från biologiska föräldrar

Undermåligt gruppboende

Stöttande lärare

Lärare som inte stöttar

Individanpassad skolplacering

Ogenomtänkt klassindelning

Stöttande klasskamrater

Störande elever i klassen

Stöttande vänner

Familjehem med hög kvalitet

Stöttande familjehemsföräldrar

Gruppboende av hög kvalitet

Eleven

Tidigare utbildning av god kvalitet

Hög ålder vid ankomst

Hög ålder vid påbörjad skolgång

Blivit mamma vid ung ålder

Begränsad eller ingen tidigare utbildning

Dålig fysisk eller psykisk hälsa

 

3. Skolforskningsinstitutet kommenterar

Ensamkommande nyanlända elevers situation är komplex. Det framgår av forskningsöversikten att tidigare skolerfarenhet, boendesituation, hur skolgången organiseras och vilka regler och lagar som styr formen, innehållet och stödet i utbildningen för nyanlända, påverkar elevens möjligheter i skolan. Två resiliensfaktorer som är framträdande genom hela översikten är individanpassning och stöttande vuxna. Samverkan mellan olika professioner och verksamheter som möterbarnet blir därmed centralt för att skapa en så trygg miljö som möjligt.

Vi har därför valt att fokusera vår kommentar kring individanpassning och samverkande vuxna, vilka kanses som paraplybegrepp till de risk- och resiliensfaktorer som vi har markerat i tabell 1. Till skillnad frånandra faktorer som tas upp i översikten, berör dessa faktorer lärare, skolledare och andra verksamma i skolan direkt, i den vardagliga verksamheten.

3.1    Individanpassat stöd i utbildningen

Översiktens resultat visar att det är viktigt att eleverna hamnar på rätt nivå i utbildningssystemet, baserat på deras individuella förutsättningar. I Sverige tillämpas detta genom den obligatoriska kartläggningen avnyanländas erfarenheter och kunskaper. Denna kartläggning kan sedan fungera som ett stöd för att placeraeleverna i rätt årskurs. Steg 1 i materialet kartlägger elevens språk och tidigare erfarenheter av skolgång(Skolverket, 2021). I det här steget ingår också att ta reda på elevens förväntningar och intressen.

I Steg 2 kartlägger skolan elevens kunskaper inom litteracitet och numeracitet. Litteracitet handlar omanvändningen av skriftspråk och numeracitet om att bland annat lösa matematiska problem.

Vidare ska skolan ta hänsyn till elevernas ålder och personliga förhållanden vid placeringen (3 kap. 12 e § skollagen, 2010:800). I en granskning från Skolinspektionen framkommer att de obligatoriska inledandebedömningarna genomförs i hög grad.

Däremot visar granskningen att huvudmän och rektorer ofta använder sig av generella lösningar för attplacera de nyanlända eleverna. Ett exempel som lyfts är att alla nyanlända elever får samma ämnen borttagna inom ramen för en prioriterad timplan, i stället för att en individuell bedömning görs för varje elev (Skolinspektionen, 2017a).

En annan del av individanpassningen handlar om vilka språk eleven behärskar när hen kommer tillSverige. Alla elever med ett annat modersmål än svenska har rätt till studiehandledning på modersmålet. Enligt 3 kap. 12 i § skollagen (2010:800) har dessutom nyanlända elever som placeras på högstadiet förstärkt rätt till studiehandledning (Skolverket,2019). Syftet är att ge eleven förutsättningar att uppfylla de betygskriterier eller kriterier för bedömning av kunskaper som minst ska uppfyllas (kap. 3 12 i § skollagen, 2010:800).

I Skolverkets text om studiehandledning på modersmålet lyfter man särskilt fram att elever med utländsk bakgrund är en grupp med olika förutsättningar (Skolverket, 2019). Exempelvis har de olika ursprungsland, språk och skolbakgrund. En resiliensfaktor som lyfts fram i översikten är när lärare behandlar eleverna som de individer de är. Genom att anpassa undervisningen och ta hänsyn till att eleverna har olika erfarenheter stärks deras möjligheter att lyckas i skolan. Skolinspektionen har i samband med granskningen av studiehandling på högstadiet talat med elever som får studiehandledning. Samtliga elever har sagt att de upplever att handledningen är ett stöd i deras kunskapsutveckling (Skolinspektionen, 2017b). Samtidigt efterfrågar eleverna ännu mer individanpassning. Systemet med studiehandledning på modersmålet förekommer på lite olika sätt i olikaländer (Dávila & Bunar, 2020; Kakos, 2022). En väl fungerande studiehandledning kan bidra till att eleven hartillgång till en trygg vuxen som dessutom kan tala elevens modersmål. Systemet ger således förutsättningar att stödja en av de resiliensfaktorer som är mest framträdande i översikten, nämligen stöttande vuxna.

Det finns också utmaningar med att ta emot nyanlända elever på ett individanpassat sätt, visarSkolinspektionens granskning om undervisning i svenska som andraspråk (2020). Det framkommer attvissa skolor gör en inledande bedömning utifrån elevernas behov, men att man därefter inte gör någonfortsatt bedömning om elevernas behov kvarstår eller inte, vilket innebär att elever kan fortsätta studerautifrån en tidi- gare gjord bedömning.

3.2    Samverkan mellan olika aktörer i skolan

Översikten visar att trygga, stöttande vuxna kan fungera som en resiliensfaktor för de ensamkommande eleverna. I skolan finns många olika yrkesgrupper förutom lärare som kan fungera som stöd för eleverna, till exempel speciallärare, skolsköterska, skolkurator, specialpedagoger och andra som ingår i elevhälsoteamet. Översikten visar också att sva-lärare och dess motsvarigheter i andra länder spelar encentral roll för elevernas språkutveckling. Genom samverkan i elevhälsoteamet kan eleven få stöd med både fysiska och psykiska trauman. Om elevens fysiska och psykiska hälsa inte är god finns det risk föratt det kommer att gå ut över elevens utbildning, visar översikten. Det kan vara svårt för lärare att vetavad eleven har varit med om, både i hemlandet, under flykten och i mottagarlandet. Även här finns alltså en god möjlighet i Sverige att stötta eleverna. Speciallärare med kompetens om till exempel flerspråkiga elevers läs- och skrivsvårigheter blirockså ett sätt att ge eleverna goda förutsättningar. Att upptäcka svårigheter tidigt ger möjligheten att elevenska kunna få tidiga specialpedagogiska insatser och anpassningar.

En annan yrkeskategori som är viktig för de nyanlända eleverna är studie- och yrkesvägledarna. Ett förstasteg för nyanlända elever kan vara att förstå hur det svenska skolsystemet fungerar och här kan en studie- och yrkesvägledare vara till god hjälp.

Genom att förklara vilka utbildningsvägar som är möjliga och att det i Sverige går att ändra sinutbildningsväg fyller de en viktig funktion. En studie- och yrkesvägledare kan hjälpa eleven att sätta ord påsina drömmar och förhoppningar och göra dessa till en långsiktig och realistisk plan för framtiden. Detta blir värdefullt för att upprätta en individuell studieplan (isp) för eleven, vilket företrädesvis görs av lärare och studie- och yrkesvägledare tillsammans. För nyanlända elever som tas emot på högstadiet och gymnasietsintroduktionsprogram ska en isp upprättas. Om eleven går på högstadiet ska planen syfta mot att eleven skakomma in på ett nationellt program på gymnasiet.

Översikten visar att många elever på olika sätt vill eller måste kombinera sina studier med att arbeta föratt försörja sig. Det finns exempel från svenska skolor där man genom samverkan mellan skola och företaghar kunnat ordna så att eleverna har fått sommarjobb eller timanställningar där de har haft praktik ellerarbetsplatsförlagt lärande (apl) (SKR, 2020). I likhet med vad översikten visar, får eleverna då möjlighet attlära sig ett yrke samtidigt som de lär sig svenska.

Avslutningsvis visar forskningsöversikten på vikten av att se till varje elevs situation som en helhet. Varje elev har sin unika situation, både i skolan och i form av tidigare erfarenheter och kunskaper. Genom att aktörer såväl inom skolan som mellan skolan och andra delar av samhället samverkar, kan elevers resiliens stärkas.

Lästips

Lästips

Vetenskapsrådet. (2022). Integration och utbilding – En forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.

På skolforskningsportalen.se kan man läsa mer om våra systematiska forsknings- sammanställningar. Därfinns bland annat diskussionsfrågor, artiklar och tips från lärare.

Projektgrupp

Denna sammanfattning och kommentar har tagits fram av medarbetare vid Skolforskningsinstitutet i samarbete med en extern expert.

Karin Stolpe, fil.dr (projektledare)

Anna Hedman, redaktör (biträdande projektledare)

Anna Kaya, förstelärare i svenska som andraspråk och svenska i årskurs 7–9 på Sofielundsskolan i Sollentuna kommun och samverkansstrateg på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet (extern expert)

Nihad Bunar, professor vid Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet, har granskat och lämnat värdefulla synpunkter på manus.

Referenser

Aleghfeli, Y. K., & Hunt, L. (2022). Education of unaccompanied refugee minors in high-income countries: Risk and resilience factors. Educational Research Review, 100433.

Bronfenbrenner, U. (1977). Toward an experimental ecology of human development. American psychologist, 32(7), 513.

Dávila, L. T., & Bunar, N. (2020). Translanguaging through an advocacy lens: The roles of multilingual classroom assistants in Sweden. European Journal of Applied Linguistics, 8(1), 107–126.

FN:s konvention om barnets rättigheter. (1989). UNICEF.

Jahanmahan, F., & Bunar, N. (2018). Ensamkommande barn på flykt – berättelser om flyktingskap,interaktioner och resiliens. Socialvetenskaplig tidskrift, 25(1), 47–65-47–65.

Kakos, M. (2022). A third space for inclusion: multilingual teaching assistants reporting on the use of their marginal position, translation and translanguaging to construct inclusive environments. International Journal of Inclusive Education, 1–16.

Masten, A. S. (2014). Global perspectives on resilience in children and youth. Child development, 85(1),6–20.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk. (2020). Minskning av studiehandledning pga ekonomiska nedskärningar. Stockholm: Stockholms universitet.

Pastoor, L. d. W. (2017). Reconceptualising refugee education: exploring the diverse learning contexts of unaccompanied young refugees upon resettlement. Intercultural Education, 28(2), 143–164.

Rutter, M. (2006). Implications of resilience concepts for scientific understanding. Annals of the New York Academy of Sciences, 1094(1), 1–12.

SFS 2010:800.Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2017a). Skolhuvudmännens mottagande av nyanlända elever i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2017b). Studiehandledning på modersmålet i årskurs 7–9. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolinspektionen. (2020). Svenska som andraspråk i årskurs 7–9. Stockholm: Skolinspektionen.

Skolverket. (2019). Studiehandledning på modersmålet. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2020). PMElever och skolerfarenheter i grundskolan läsåret 2019/20. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2021). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Stockholm: Skolverket. SKR. (2020).Erfarenheter från Yrk In-projektet: stärkt koppling mellan introduktionsprogram och arbetsmarknad. Stockholm: SKR.

Ungar, M. (2011). Community resilience for youth and families: Facilitative physical and social capital incontexts of adversity. Children and Youth Services Review, 33(9), 1742–1748.

Sammanfattar och kommenterar – läs i fulltext


Uppdaterad: 2022-07-04 12:20