Skrivundervisning i tidiga skolår

Övergripande syfte

Översikten sammanställer forskning som kan ge lärare kunskap om hur skrivundervisning kan utformas i tidiga skolår för att skapa bästa möjliga förutsättningar för att elever ska nå lärandemålen.

Bakgrund

Att kunna skriva är ett centralt redskap för att nå skolans mål, likväl som för den egna identitetsutvecklingen, och för att på sikt kunna delta i arbetsliv och samhälle. Skrivförmågor grundläggs i de tidiga skolåren. Enligt läroplanen (Skolverket, 2022) förväntas eleverna i slutet av lågstadiet kunna skriva både enkla faktatexter och berättande texter. Meningar ska kunna skrivas med stor bokstav, punkt och frågetecken, och vanligt förekommande ord i texterna ska kunna stavas. Läsning och skrivning hänger tätt samman. Undervisning som främjar elevers skrivförmåga kan också stödja läsförståelse.

Det är väsentligt att skolan lyckas med att utforma en skrivundervisning som skapar goda förutsättningar för alla elever att nå lärandemålen. Det innebär att skolan också behöver se till att grupper av elever som riskerar sämre utfall får rätt sorts stöd i sin skrivutveckling.

Projektet är ett av Skolforskningsinstitutets bidrag inom ramen för ett regeringsuppdrag att tillsammans med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) och Skolverket ta fram kunskapssammanställningar inom områdena elevhälsa och stöd. Utredningen som ligger till grund för uppdraget (SOU 2021:11) lyfter fram utmaningar så som att verksamheten i skolan idag ofta drivs av åtgärdande snarare än främjande och förebyggande arbetssätt och insatser, och att lärare och andra verksamma anser att de till viss del saknar kunskaper för att kunna utforma rätt sorts stöd.

Nuläge i projektet

Arbetet med systematiska forskningssammanställningar går över tid genom flera faser, från inventering av lärares och förskollärares behov av kunskap från forskningen fram till resultat och slutsatser. Figuren visar i vilken fas detta projekt är i.

Projektgrupp

Externa forskare

Från Skolforskningsinstitutet