Ett digitalt lärspel med pedagogstöd, där förskolebarn leker fram kunskap i matematik

I ett nätverk med pedagoger och akademiker ställde förskollärare dessa och andra frågor till forskarna. Ett forskningsprojekt initierades där projektgruppen skulle ta fram ett pedagogstöd till ett evidensbaserat digitalt lärspel.

Efterfrågat stöd till pedagogerna

Från och med 2018 ska digitala verktyg användas i förskolan på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande, enligt läroplanen. Men i verkligheten tar det alltid tid innan nya lösningar når ut i verksamheten. Verktygen används varierat, och ofta i grupp eftersom lärandet i förskolan är kollaborativt, alltså något som sker tillsammans i ett samspel mellan barnen och mellan barn och vuxna. Det här berättar Susanne Kjällander som är docent i förskoledidaktik vid Stockholms universitet, och fortsätter: – Det pedagogerna i nätverket belyste var att de upplevde det svårt att lyfta fram matematiken och stödja varje barn enskilt. De frågade efter bättre verktyg för arbetet med att utveckla och stärka barns individuella potential och lärande, i riktning mot läroplanens mål.

Susanne hade rollen som projektledare för forskningsprojektet DigiTaktik, som finansierades av Skolforskningsinstitutet. Målet var att utveckla ett evidensbaserat pedagogstöd till ett lärspel för formativa lärprocesser, Den magiska trädgården. I lärspelet kan barn i 4–6-årsåldern träna sig till att få grundläggande förmågor i tidig matematik. Med hjälp av pedagogstödet ska förskollärarna kunna följa varje barns lärande.

Barnen leker matematik

När barnen kommer till förskoleklassen har de redan en uppfattning om att de är bra eller dåliga på matematik säger Susanne: – Det vill vi ändra på. Att en sexåring tänker om sig själv ”jag är dålig på att räkna” gör ont i mig. Barnen har rätt att känna självförtroende, att känna att de förstår grundläggande matematik. För att förskollärarna ska kunna skapa goda förutsättningar för lärande behöver de få bra verktyg. Det här pedagogstödet till lärspelet kan vara ett sådant.

Forskare vid Lunds universitet hade redan tagit fram ett digitalt och adaptivt lärspel med talpresentationer av talområdet 0–9, som heter Den magiska trädgården. Spelet anpassar sig efter vad barnet gör och är uppbyggt som en lek, inte som en tävling. Det bygger på tidigare forskning, och är evidensbaserat med för- och eftertest upplyser Susanne: – Pedagogstödet som vi har tagit fram består av ett utbildningsmaterial, ett fortbildningsmaterial och ett uppföljningsstöd. Med hjälp av uppföljningsstödet kan förskollärarna se i tabeller och diagram var i lärspelet barnen befinner sig. Spelet har olika kompetensnivåer, men de syns bara för pedagogen som stöttar. Barnen leker, endast pedagogerna ser hur långt barnen har hunnit. Och resultaten antecknas eller rapporteras inte. Men på det här sättet kan de barn som behöver mer tid på sig för att tänka matematiskt när de leker i spelet få det stöd och den tid de behöver.

Vad händer i den magiska trädgården?

I lärspelet får barnen formativ och direkt återkoppling i lekar och övningar. En annan formativ aspekt är att barnen väljer en lärkompis, en igelkott eller en mus eller en panda. Barnen räknar plus och minus, och när de klarat en nivå många gånger kommer lärkompisen och vill veta hur leken går till. Lärkompisen fungerar som en så kallad teachable agent och uppmuntrar barnet att ge återkoppling. Barnen lär sig genom att lära ut, säger Susanne: – Pedagogstödet ger även exempel på fysiska lekar som barnen kan göra utanför spelet, tillsammans med sina vänner. På så sätt tar spelet också med matematiken till barnets fysiska verklighet. Använder förskolan spelet som det är avsett bör det inte finnas någon anledning att oroa sig över att spelet ersätter matematik med fysiska redskap, utan spelet är konstruerat så att det ska vara lätt att integrera det med andra uttrycksformer som används i förskolan.

Forskningsprojektet

I projektgruppen ingick sex forskare från Stockholms, Lunds och Linköpings universitet, samt två verksamma förskollärare. Projektet skulle titta på hur pedagogstöd för digitala lärspel kan bidra till att synliggöra och uppnå styrdokumentens mål för matematisk förmåga. Skulle digitala verktyg kunna vara en möjlig resurs för att bättre planera, iscensätta, följa, utmana, dokumentera och formativt stödja barns utforskande och lärande? Svaret på de här forskningsfrågorna skulle bli evidensbaserade i en interventionsstudie med för- och eftertest, efter det att det pedagogiska stödet tagits fram i en mindre pilotstudie.

Så togs pedagogstödet fram

Pilotstudien gjordes i två förskolor efter en två år lång workshopserie för att ta reda på vad 30 förskollärare, barnskötare och rektorer ville ha. I början av workshopserien tog projektgruppen fram pedagogstödet i pappersform, men redan till den andra workshopen fanns det en prototyp i form av ett digitalt verktyg som integrerades i det redan befintliga spelet. Susanne påminner om att vad pedagogerna vill är viktigt i praktiknära forskning: – Pedagogerna fick styra när vi tog fram pedagogstödet. Stödet innehåller på deras önskemål till exempel flera korta föreläsningar på tre minuter. Halvvägs i workshopserien sa pedagogerna att de tyckte att de samtidigt fick en vidareutbildning, och det var förstås roligt för oss forskare att höra. Förskollärarna fick vara mer aktiva under pilotstudien än det var tänkt eftersom covidpandemin bröt ut, vilket gjorde att forskarna inte kunde vara på plats. Under pilotstudien intervjuades pedagogerna och de ansåg att lärspelet kunde synliggöra för dem vad barnen kan med hjälp av pedagogstödet och hjälpa barnen att nå målen.

Alla frågor fick inte svar

Susanne berättar att de prövade spelet med pedagogstödet i en stor kommun:   – Det fungerade bra. De synpunkter vi fick av pedagogerna var att det fanns väldigt mycket material att ta del av i pedagogstödet till spelet och att de tyckte att de hade behövt en längre testperiod på sig för att pröva alla funktioner, eller bara ha förväntats använda vissa delar av stödet. För- och eftertesterna gick inte att genomföra i samma utsträckning som planerats på grund av pandemin.

Interventionen gjordes därför digitalt, på 21 avdelningar, med 420 barn och 40 pedagoger. Avdelningarna delades in i tre grupper med tre olika villkor: en tredjedel där barnen spelade lärspelet, en tredjedel där barnen spelade och lärarna använde det nya pedagogstödet, och en tredjedel som hade vanlig matematikundervisning utan lärspelet. Under studien träffade två forskare varje arbetslag regelbundet, och alla sex forskarna träffades en gång i veckan.

Projektgruppen byggde in tester i spelet, och fick senare stöd från kommunen för att göra en mindre testomgång i efterhand. Susanne berättar om resultatet: – Det vi kunde visa var att spelet fungerar och att pedagogstödet fungerar. Men eftersom vi inte fick chansen att genomföra hela vår stora interventionsstudie med för- och eftertester har vi inte kunnat visa att spelet tillsammans med pedagogstödet fungerar bättre än annan matematikundervisning för förskolebarn. Projektet har ändå gett ett användbart verktyg för barn och pedagoger i förskolan. Det har också varit väldigt givande – själv vill jag i fortsättningen bara göra praktiknära studier!

Foto: Scandinav Bildbyrå, Rebecca Wallin
Porträttfoto: Björn Dalin