Stärka lärare att stärka elevers språk

Språket är centralt för att elever ska klara skolan. Forskningsprojektet Kan effektivare samspel i klassrummet förbättra språkutvecklingen, är tänkt att bidra till lärares kunskaper och färdigheter i evidensbaserade språkutvecklande tekniker.

Språkliga färdigheter

Alla i projektgruppen är logopeder som arbetat med språkstörningar, och projektet finansierades av Skolforskningsinstitutet. Projektledare var Birgitta Sahlén, professor i logopedi vid Lunds universitet. Hon berättar: – Ett svagt skolspråk är ett problem som kan vara svårt att upptäcka. Det är både viktigt att ha ett rikt ordförråd och att veta vad ord betyder. God ordförståelse och ett stort ordförråd ökar chanserna för eleverna att ta till sig undervisningen i skolan. I projektet har vi därför fortbildat lärarna i hur de kan stödja elevernas språkutveckling. Vi kallade vår metod Fånga orden och använder bland annat ett protokoll som består av 80 påståenden. Lärarna arbetar i grupper och skattar sig själva och varandra enligt protokollet, och det centrala i metoden är att vi tillsammans med lärarna fångar konkreta situationer i deras praktik som kan förbättras med hjälp av stödteknikerna.

Många lärare känner sig osäkra på vilka konkreta kommunikativa strategier och tekniker som de ska använda för att ge så bra stöd som möjligt till alla elever, men framför allt till dem som av någon anledning har ett svagt skolspråk. Det kan vara elever med utvecklingsrelaterad språkstörning eller elever som inte exponeras tillräckligt för det svenska språket. I projektet arbetade lärarna med tre områden: den språkutvecklande lärandemiljön, där de tittade på sådant som ljus, ljud och möblering; språkmöjligheterna, som handlar om innehåll och struktur i lärandeaktiviteter som till exempel bokläsning; samt språkliga interaktioner. Birgitta berättar om de språkliga interaktionerna: – Vi tittade på hur lärares tal- och kroppsspråk fungerade i klassrummet, som exempelvis taltempo, förstärkande gester, nyttjandet av olika typer av visuellt stöd och användning av svåra ord i olika sammanhang.

Lärarfortbildningen

Det är viktigt att inte blanda ihop språkstörning med flerspråkighet menar Birgitta: – För att få en språkstörningsdiagnos måste de språkliga problemen finnas på alla språk som eleven använder. Men flerspråkiga elever bor oftare i områden med sämre socioekonomisk nivå, där skolspråket inte alltid pratas. Kan eleverna inte prata om skolan hemma med de ord som de lär sig i skolan kan det begränsa utvecklingen. Det är inte ovanligt att elever i årskurs två pratar bra men ändå inte förstår enkla ord som läraren använder, oavsett om eleverna är en- eller flerspråkiga. Då kan läraren använda språkstödjande tekniker och strategier i kommunikationen med eleverna så att de tar till sig ordens betydelse i olika sammanhang. Lärarna i projektet uppmuntrade eleverna att utvidga sina yttranden och säga mer än de måste på olika sätt. Exempelvis tränade lärarna på att använda öppna och effektfulla följdfrågor.

Forskningsprojektet hade två spår: ett där projektgruppen testade eleverna före och efter det att deras lärare fått elva veckors fortbildning, och ett spår där man testade andra elever före och efter de elva veckor som deras lärare väntade på att få sin fortbildning, alltså före och efter ordinarie undervisning. Under utbildningens elva veckor träffades lärargrupperna nittio minuter en gång i veckan. Birgitta berättar: – På träffarna var det miniföreläsningar, praktiska övningar, rollspel, visning av inspelade lektioner, lektionsprotokoll och reflektioner över lärandet – allt med fokus på återkoppling på lärarnas praktik. Fortbildningen Fånga orden var byggd på logopedisk kunskap. En viktig lärdom var att det tar tid att skapa en gemensam förståelse för ord och begrepp mellan professioner, i det här fallet mellan logopeder och pedagoger. Vi har inte alltid samma uppfattning om vad turtagning, bildstöd eller gemensam bokläsning innebär. Traditionellt arbetar logopeder på mottagningar och sjukhus, men det blir allt vanligare med logopeder i skolan; en av fem logopeder arbetar i skolan idag. Vi arbetar både direkt med elever med språkstörning och indirekt genom att fortbilda lärare, som i det här projektet. Det blir alltså allt viktigare att vi förstår varandras utgångspunkter. Kanske bästa sättet vore att av och till samarbeta i klassrummet, där och när det händer! I verklig interaktion med eleverna kan begreppen, strategierna och teknikerna bli riktigt tydliga, diskuteras och leda till förbättringar.

En experimentell studie

Studien var omfattande, randomiserad och experimentell. I studien testades 224 elevers språkförmåga vid ett flertal tillfällen i en timme per elev varje gång berättar Birgitta: – Det är svårt att mäta effekterna av lärarfortbildningen i projektet, eftersom tiden projektet pågick är relativt kort och det är många faktorer som påverkar hur resultatet blir av en lärarfortbildning, sett både till lärare och elever. Om vi tar fasta på det som fungerade allra bäst så var det när vi hade en engagerad pedagog eller rektor på skolan som bollplank, och när klasserna hade två lärare i klassrummet, vilket var fallet i vissa skolområden med låg socioekonomisk nivå. Förberedelsetiden i den här typen av projekt ska dock inte underskattas. Vi hade övningar i språkstödjande tekniker med ledningen och la tid på att lyssna in oss på lärarna. Rektor var med vid igångsättningen och avslutningen av projektet för att visa skolans engagemang och ansvar för att följa upp lärandet i fortbildningen.

Inspelningarna från lektionerna och protokollet lärarna använde gav dem återkoppling på deras beteende i klassrummet. Lärarna besvarade flera enkäter och gav förslag på åtgärder före och efter fortbildningen för två fiktiva elever med språkstörning. Efter utbildningen använder lärarna i högre grad visuellt stöd för att tydliggöra sina instruktioner, kontrollerar elevernas språkförståelse och förbereder rasterna sett till språkande.

– Lärarna som var med i projektet är nöjda, de ville ha mer – av det mesta! De tycker att protokollet som de använde är mycket bra. Vissa lärarlag har sagt att de avser att fortsätta med det här nya arbetssättet och menar att de har lärt sig viktiga begrepp och metoder som skolan generellt kan ha glädje av. De blir lite av missionärer för de nya arbetsmetoderna. Metoden Fånga orden har gett dem stöd för att vara mer specifika och verkligen försäkra sig om att eleverna följer med i undervisningen, säger Birgitta. Resultaten av språktesten visar att elevernas språkande utvecklades under projektet men förbättringen kan inte förklaras enbart av lärarfortbildningen. Det finns dock visst stöd för att förbättringen på ett av de allra viktigaste språktesten är ett resultat av lärarfortbildningen – ordförrådstestet.

Foto: Scandinav Bildbyrå, Sara Winsnes
Porträttfoto: Lunds universitet