Den naturliga och lekfulla nyfikenheten

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska översikten Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa översikten
Artikel

Den naturliga och lekfulla nyfikenheten

Den naturliga och lekfulla nyfikenheten

Vår systematiska översikt Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan handlar om att agera med en medveten avsikt att stödja barns naturvetenskapliga lärande. Men hur kan arbetet se ut med att medvetet ge stöd till förskolepersonalen för att använda det arbetssättet?

Vi har pratat med Kristin Engvall som är NT-projektkoordinator på Sektor Utbildning i Gävle kommun, och med Carina Wällstedt Johansson som är pedagogista och pedagogisk samordnare på Pedagogiskt center i Helsingborgs stad, för att höra hur de gör. De är båda NTA-samordnare och -utbildare för förskolan i sin kommun, och arbetar med att fortbilda förskolepersonal. NTA står för Naturvetenskap och teknik för alla, och det är ett nationellt utvecklingsprogram som erbjuder undervisningsmaterial med olika teman som för förskolan utgår från läroplanen i områdena språk, naturvetenskap, teknik och matematik.

Hur gör vi, och hur kan vi bli ännu bättre?

På Pedagogiskt center i Helsingborg arbetar de med lärande och utveckling för barn och pedagoger, på uppdrag av huvudman och rektorer. Carina Wällstedt Johansson berättar:
– Alla som jobbar hos oss har sina specialkunskaper, och vi är indelade i team som arbetar med olika inriktningar, till exempel språk, digitalisering eller naturvetenskap och teknik. Vi erbjuder och ansvarar för utbildningar och stödjer förskolan på olika sätt, och har till exempel haft över hundra barnskötare på en femdagars kurs om undervisning i förskolan.

När Carina som utbildare träffar förskolepersonal delar hon ut systematiska översikter från Skolforskningsinstitutet:
– Nu jobbar vi med översikten Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan. Men tidigare har jag också arbetat med Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan. De är båda bra skrivna, med bra sammanfattningar. Kapitelindelningen gör dem lätta att hitta i samt skapar möjligheten att läsa steg för steg. Jag delar gärna ut översikterna, vi läser dem och diskuterar: hur gör vi nu, hur kan vi förbättra verksamheten?

Medvetet lyfta lärandet

Det viktigaste med forskningssammanställningar tycker Carina Wällstedt Johansson är möjligheten att koppla forskningen till verksamheten:
– Med reflektion och diskussion som verktyg startar det nya arbetet i vardagen! Medvetenheten om hur vi gör är viktig, och att diskutera hur vi med stöd i forskningen kan utveckla verksamheten. Orden och begreppen som den systematiska översikten förser oss med gör att vi lättare kan prata om lärandet och vad vi gör tillsammans med barnen.

Till hösten ska Carina och hennes kollegor arbeta vidare med att rekommendera användningen av den systematiska översikten om naturvetenskap i förskolan:
– Vi ska använda det material på Skolforskningsportalen som hör till översikten ännu mer, det kan jag verkligen rekommendera. Översikten visar också på vikten av lärmiljön, och att relationen mellan lärare och barn har stor betydelse, liksom relationerna mellan barnen. I läroplanen 2018 ändrades formuleringarna om förskollärarens roll i leken. Översikten är en bra grund att utgå ifrån i arbetet med att utveckla den pedagogiska verksamheten inom ramen för barnens lek.

Mycket bra med diskussionsfrågor och poddar

När Carina Wällstedt Johansson läser en systematisk översikt så nyfikenhetsläser hon först genom att titta i innehållsförteckningen, sedan börjar hon med sammanfattningen, därefter resultatet:
– Jag går in på vissa bitar, hoppar runt, fördjupar mig i det som intresserar mig mer. Det är intressant att läsa de återgivna dialogerna mellan barn och förskolepersonal i översikten tycker jag, och så tycker jag att poddarna är ett alternativ till att ta in kunskap. Mitt tips till andra läsare är att läsa sammanfattningen och utgå från frågeställningarna, och sedan ta ett kapitel i taget. Och att använda diskussionsfrågorna som finns på Skolforskningsportalen – de är mycket bra.

Även Kristin Engvall lyfter att hon tycker att diskussionsfrågorna är väldigt bra och tillägger:
– Det är bra att det finns så mycket stödmaterial att arbeta med. Själv har jag läst översikten från pärm till pärm, och gjort markeringar på det som jag vill återkomma till. Jag tycker att översikten är tydlig. Den lyfter det viktiga och är lätthanterlig i förskolan. Frågeställningarna är bra, och den är bra skriven. Jag har inte läst någon mer systematisk översikt från Skolforskningsinstitutet ännu, men jag är nyfiken på Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet – med fokus naturvetenskap.

Få syn på och ta till vara tillfällen i vardagen

Som förskollärare och NT-projektkoordinator i Gävle gjorde Kristin Engvall en förstudie om nuläge, behov och utvecklingsområden inom naturvetenskap och teknik i kommunens förskolor. Resultatet från förstudien är presenterat i ledningsteamen. Tanken är att ge förutsättningar för stark delaktighet och att förankra en vilja till utveckling. Syftet med själva utvecklingsprojektet är att öka kvaliteten i teknik- och naturvetenskapsundervisningen i kommunens förskolor, och samtidigt göra förskolorna bättre rustade för det undervisningsarbetet. Kristin tittade bland annat på intentionerna med olika verksamheter i förskolan, och på personalens föreställningar om naturvetenskap och teknik:
– I naturvetenskapsundervisningen i förskolorna är det främst naturkunskap som de flesta arbetar med, och det handlar huvudsakligen om insekter, djur, växter och natur. Naturvetenskap- och teknikområden uppfattas som komplicerade och många upplever en osäkerhet samt använder inte relevanta begrepp i samtal med barnen för att utöka deras kunskap. Jag skulle vilja se dem arbeta lika mycket med all naturvetenskap, och på ett självklart sätt prata om friktion, tyngdkraft och hastighet till exempel. Att personalen tänker på att lyfta fram olika naturvetenskap- och teknikbegrepp i det vardagliga arbetet, som exempelvis vid maten, i sandlådan eller gungorna, i skogen.

En naturvetenskapande attityd

Det viktigaste är att agera medvetet tycker Kristin, att avsiktligt stödja barns naturvetenskapliga lärande:
– I översikten Undersöka, utforska och lära naturvetenskap fastnade jag för förhållningssättet den naturvetenskapande attityden. Det innebär att personalen ser och skapar möjligheter för naturvetenskapligt lärande i förskolans verksamhet. Att de skapar undervisningssituationer genom att tillvarata barnens erfarenheter och kunskaper och ta tillvara deras intresse.

Att få alla med på tåget

När jag frågar Kristin Engvall hur de ska fortsätta arbetet med att höja kvaliteten på förskolornas undervisning i naturvetenskap och teknik berättar hon:
– Genom att ta del av den forskningen som finns i er systematiska översikt Undersöka, utforska och lära naturvetenskap får förskolans verksamhet stöd i att ha sin utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet. På det praktiska planet väver vi då samman våra resultat i förstudien med de naturvetenskapliga arbetssätten som presenteras i översikten. Det här är ett långsiktigt arbete där forskningsöversikten kommer involveras i ett treårigt projekt som syftar till att skapa förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande.

Läran om ett hållbart samhälle är en förutsättning för att vi ska kunna sträva mot de globala målen och Agenda 2030 säger Kristin. Hon påpekar att det är viktigt att alla i förskolan får ta del av forskningen och att man därmed kan skapar en likvärdig, kvalitativ och intressant undervisning inom naturvetenskap och teknik i förskolan:
– Det finns lång erfarenhet inom skolans värld att arbeta med utveckling och progression i grundskolan, det här ska drivas på samma sätt. Vi börjar med workshop för rektorerna nu i vår, så att de får kunskap, kan ange tonen och leda processerna. Det är viktigt att få med sig alla. I de olika förskoleområdena blir det bland annat seminarier med kollegialt lärande, runt arbetssätten i översikten och annat knutet till det utvecklingsarbetet. Pedagogerna måste få känna sig trygga i arbetet med naturvetenskap, teknik och hållbar utveckling.

Men hur kan man arbeta för att leda barnens nyfikenhet till att bli kunskap?

Kristin Engvall vill lyfta att det är viktiga resultat som kommer fram redan i sammanfattningen i översikten Undersöka, utforska och lära naturvetenskap:
– Vi måste se barnens intressen, ta till vara de intressena, knyta naturvetenskapen till barnens egna erfarenheter och prata med dem om naturvetenskap på ett sätt som de förstår och som gör att de lär sig mer. Och vi behöver fundera över hur vi kan stödja kommunikationen mellan förskollärare och barn för att skapa möjligheter till lärandesituationer i naturvetenskapsundervisningen. Det här vill jag att vi pedagoger pratar mycket mer om. Hur kan vi göra det här? Och gärna kombinera det arbetet med språkutveckling. Man kan till exempel göra sådant som undersöka ett verb i ett naturvetenskapligt perspektiv – vad kan rulla? Kan en kloss rulla? En boll? En pinne? Varför rullar vissa pinnar men inte andra?

Om arbetet med att synliggöra naturvetenskapliga fenomen, och vidga barnens undersökande perspektiv genom att vara en inspirationskälla för barnen påpekar Kristin:
– Det krävs kunskap om det naturvetenskapliga innehållet för att visa naturvetenskapliga fenomen i undervisningen. Jag vill att pedagogerna är medforskande och ställer produktiva frågor. Att de tar tillvara barnens funderingar och använder dem som didaktiska verktyg, och tillsammans med barnen hittar svar och lösningar. Det tänder stjärnögon hos barnen att få ha en hypotes och undersöka den. Att arbeta med att vidga barnens undersökande perspektiv är roligt – och att se deras glädje när de ser försöksresultatet!

 

Bildtext: Kristin Engvall berättar att här utforskar barnen naturvetenskapliga fenomen genom att undersöka att luft finns överallt. Såplösningen binder in luften i bubblorna och luften blir ”synlig” för barnen. Citat från ett barn:
– Man kan blåsa bubblor, då kommer det bubblor. I bubblorna är det luft. Då ser man luften. Annars ser man inte luften. Det är luft som gör att vinden rör sig och träden flaxar.

Foto: Kristin Engvall


Uppdaterad: 2021-06-18 09:07