Forskning – hur kan den användas?

Det lärande mötet

Richard Wester berättar att hans uppdrag som lektor är att göra forskning tillgänglig, översätta den till klassrumssituationer och hjälpa till vid implementeringen. Han tycker att det bästa är att få jobba direkt med lärarna i elevernas lärmiljö, men han jobbar också med att handleda arbetslag, och med att handleda dem som handleder arbetslag:
– En lärare kallade mig sin personliga didaktiska tränare. Det tar jag som en komplimang. Lärare har ett viktigt jobb, och alla skolor har sin modell för utveckling. När jag kommer vill jag vara noga med att lärarna inte ska känna att jag sätter mig över dem, att vara ödmjuk inför deras kunskaper. Det jag kan bidra med är min vana vid att läsa forskning, att jag har haft tid att sätta mig väl in i Skolforskningsinstitutets systematiska översikter till exempel. Jag kan vara med och utveckla undervisningen genom att leta kännetecken och ge stöd, och tillsammans kan vi hitta nya lösningar.

Vad lärarna själva vill ha och behöver

När Cecilia Eriksson påbörjade sitt uppdrag var hon ute i verksamheterna och träffade väldigt många lärare. Hon frågade dem efter deras behov, hur hon skulle kunna hjälpa dem framåt. Många frågade då efter stöd för att jobba muntligt i klassrummet:
– Det är många som är medvetna om att det är bra att ha klassrumsdialoger, men tycker att det kan vara svårt att utveckla det arbetet på egen hand.

Förfrågningarna ledde så småningom fram till en fortbildning för mellanstadie- och högstadielärare om muntliga arbetsmetoder inom matematikundervisningen, med fokus på att diskutera och reflektera över verkligheten. I fortsättningskursen till hösten har de planer på att fördjupa sig ytterligare och ta med forskningssammanställningen Klassrumsdialog i matematikundervisningen som referenslitteratur:
– Jag har också beställt Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport skola men inte fördjupat mig i den ännu. Det är svårt att få tiden att räcka till allt man skulle vilja göra.

Att tillämpa forskning

Det är viktigt att se vad forskningen är, vad den gör menar Richard Wester:
– Vad är det som forskarna faktiskt har undersökt? Vad finns det belägg för? Hur kan vi tänka? Kvalitativ forskning måste likna den egna situationen för att vara direkt tillämpbar, och för att direkt tillämpa kvantitativ forskning måste man ligga inom normalspannet för den undersökta gruppen. Man måste tänka och fundera på de egna förhållandena, hur är kontexten i mitt klassrum jämfört med den i studien och vad går att implementera här? Kan vi med hjälp av den nya kunskap vi får av den här forskningen förändra undervisningen så att den passar fler?

Richard ser det som att forskningen utmanar lärarens kunskapsbank, och hans roll som lektor är också att göra forskning tillgänglig för lärare och hjälpa dem med implementeringen av den här nya kunskapen, hjälpa lärarna över eventuella trösklar och ta med sin forskningssyn direkt in i lärarnas praktik:
– Forskning ger nya begrepp, fördjupning, saker man kan undersöka systematiskt, vilket leder till djupare förståelse, inte snabba tips om hur man ska göra.

Lättillgänglig forskning är värdefullt

– För mig som lektor är Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar lätta att hitta, och lätta att hitta i, förstå och använda. De är mycket bra, ett av de bästa verktygen jag har i mitt jobb, och jag använder dem gärna.
Richard Wester är entusiastisk när han pratar om forskningssammanställningarna, han gillar särskilt att de är skrivna på svenska och riktade till lärare:
– Jag använder dem med målet att tillsammans med lärarna göra undervisningen mer tillgänglig, utmana befintliga traditioner, diskutera. Sammanställningarna är ett bra sätt för lärare att snabbare få tillgång till forskning.

Ge en teoretisk förankring

Cecilia Eriksson använde Skolforskningsinstitutets systematiska översikt Digitala lärresurser i matematikundervisningen delrapport förskola när hon skulle förbereda sig inför ett stort möte om läroplanen, med chefer och representanter från alla kommunens förskolor. Då delade hon också ut forskningssammanställningen:
– Det viktigaste i mitt jobb är att hjälpa lärarna att gå från det teoretiska till det konkreta. Att med ”hur” som huvudfokus ge lärarna en tydlig teoretisk förankring till vad de kan göra i klassrummet. Då kan de ha stor nytta av forskningssammanställningar, trots att inget uppföljningsmöte med lärarna är inplanerat.

En bred användning av forskningssammanställningarna

Som matematikdidaktiker tycker Richard Wester att Klassrumsdialog i matematikundervisningen är mitt i prick för att få igång socialt lärande, att lära tillsammans i samspel med andra. Men även Digitala lärresurser i matematikundervisningen faller inom hans forskningsintresse, och han har använt de två delrapporterna för att klassificera digitala lärresurser utifrån vad de kan bidra med. Men han lyfter gärna att det går att använda Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar från olika ämnen i matematikundervisningen:
– I matematik behöver eleverna inte bara kunna göra, utan de behöver kunna förstå och kunna jämföra matematiska uttryck med verkligheten. Då kan man plocka tips från Feedback i skrivundervisningen, för att förbättra samtalen om matematik genom att regissera eleverna så att de ger varandra feedback på ett naturligt sätt.

För att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken tar Richard stöd av den systematiska översikten om Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet, fastän den har fokus på naturvetenskap. Han menar att det är samma didaktiska begrepp. För kooperativt lärande krävs samspel i dialog och lärarens roll blir att ge utrymme. Då ger den internationella forskningsöversikten Lärarens roll när elever arbetar undersökande som Skolforskningsinstitutet sammanfattat och kommenterat stöd för att skapa sådant utrymme för dialogen. En favorit för Richard är forskningssammanställningen Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor och då särskilt modellen för att regissera, delta samt observera och reflektera. Han använder modellen inte bara i förskolan utan även i skolan:
– I förskolan har pedagogerna ofta en djupare diskussion om vad undervisning är. Det är nyttigt att gå in i undervisningsbegreppet och fundera över om den egna synen på undervisning är en tillgång eller ett hinder. Och precis som pedagogerna i förskolan arrangerar lekmiljöer för lärande kan pedagogerna i skolan regissera samtalsmiljöer för lärande.

Från kollegialt lärande till implementering i praktiken

I dag pratas det mycket om kollegialt lärande, och det är något som Richard Wester gärna rekommenderar. Men han menar att det är viktigt att arbetslaget när lärarna utbyter erfarenheter inte hamnar i en situation där alla bekräftar varandra och gör som man brukar:
– Man måste också fylla på arbetslagets erfarenheter, pröva nya vägar. Prata om hur forskningen ska implementeras i verksamheten. Gå till botten i sina diskussioner om hur lärandet sker. Vad är rätt metod utifrån vilken lärandeprocess man är ute efter? Och vad är rätt förhållningssätt till metoden?

Richard menar att det är viktigt att lärare får möjlighet att applicera ny forskning tillsammans med andra, för att kunna diskutera om implementeringen av forskningen får tänkta effekter:
– Många matematiklärare vill komma bort från att eleverna ofta har mycket ensamarbete i matematik. Eleverna behöver skriva och uttrycka sig i matematik, inte bara lära sig innehållet, precis som de behöver utveckla språk och skrivande. Jag hjälper lärarna att bygga upp en undervisning som bygger på socialt samspel och matematiska samtal. Tillsammans regisserar vi undervisningen så att eleverna pratar matematik. Jag observerar läraren och ger stöd, och tillsammans reflekterar vi över resultatet.

Tillsammans lyfter vi eleverna

Det Richard oftast gör är att använda forskningssammanställningen om klassrumsdialog och stödja lärare när elever utforskar matematiska problem tillsammans. Men en viktig erfarenhet som utvecklare fick han faktiskt i ett projekt tillsammans med hemkunskapslärare. Lärarna undrade hur de skulle kunna få in parsamtal om miljö, ekonomi och hälsa i undervisningen, samtidigt som eleverna skulle laga mat. I projektet kom Richard och lärarna tillsammans fram till att om eleverna i ett par hade likvärdiga kunskaper uppstod inga lärande samtal, men par på olika nivå hade bra samtal i olika faser. Hemkunskapslärarna införde samtalsstöd och introducerade roller, vilket gav bra resultat:
– Detsamma gäller i matematiken. De som inte kan så mycket matematik får svårt att bidra i lärande samtal. Då kan det fungera bra att erbjuda samtalsstöd och roller, som till exempel kan finnas i strukturer för kooperativt lärande.

Fler lektorer

När Richard Wester får frågan om vad som är viktigast att lyfta av allt svarar han att han önskar att det fanns fler lektorer på kommunen, med det kommunövergripande ansvaret för att koppla forskning till förskola och grundskola. Kanske någon med inriktning på digitalisering, och någon med djupa kunskaper om hållbar utveckling, och någon inriktad på språk:
– Det finns ett starkt krav på att lektorer ska ha en djup kunskap i sitt ämne. Då kan kunskapen inte alltid vara bred också. Vi behöver vara fler som stöttar lärarna i det viktiga arbetet med att införliva ny forskning i undervisningen.

Bildtext: En trevande början till ett samtal om matematik.

Foto: Richard Wester.