Ju mer relevant och kvalificerad kunskap från forskning vi kan erbjuda, desto bättre

Artikel

Ju mer relevant och kvalificerad kunskap från forskning vi kan erbjuda, desto bättre

Två personer som skriver på laptop och mobil

I serien Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar återger vi vad systematiska forskningssammanställningar från andra källor säger. För att göra resultaten relevanta för förskollärare och lärare i Sverige kommenterar vi dem också ur ett svenskt perspektiv.

I den här artikeln berättar vi mer om det arbetet med hjälp av Skolforskningsinstitutets direktör Camilo von Greiff, och Eva Bergman som är utredare och informationsspecialist. Eva har varit projektledare för att ta fram flera publikationer i den här serien.

Inte uppfinna hjulet en gång till

Det är ett tidskrävande och komplext arbete att göra en systematisk forskningssammanställning och Skolforskningsinstitutet har bara möjlighet att arbeta fram systematiska forskningssammanställningar som motsvarar en liten del av de behov som förskollärare och lärare har. I den här serien utgår vi från en befintlig forskningssammanställning av hög kvalitet som är relevant för ett svenskt sammanhang menar Camilo von Greiff:
– Vi behöver på det sättet inte uppfinna hjulet igen utan kan utgå från kunskap som redan är framtagen av en internationell aktör eller forskargrupp. Syftet med serien är detsamma som för de systematiska forskningssammanställningar som vi tar fram på egen hand – att förse våra primära målgrupper förskollärare och lärare med forskningsresultat av hög kvalitet. Resultat som svarar på behov och frågeställningar som de verksamma i förskolan och skolan har.

Det finns ett starkt intresse

Vi ser att det är många som laddar ner publikationer från den här serien, det visar att vi har en intresserad målgrupp, och vi noterar även ett stort intresse för de avsnitt i Skolforskningspodden som knyter an till en publikation från serien menar Camilo:
– Jag bedömer att behovet av de här publikationerna liknar det behov som finns av de systematiska forskningssammanställningar som vi tar fram själva.

Vi samarbetar med externa experter

Camilo vill gärna lyfta att Skolforskningsinstitutet aldrig arbetar ensamma:
– När vi väl har valt att starta ett projekt för att sammanfatta och kommentera en forskningssammanställning så knyts en extern expert till projektet. Vi för även en dialog med minst en förskollärare eller en lärare. Dessutom involverar vi Skolverket tidigt i processen så att de när sammanställningen är klar på ett smidigt sätt kan bidra till att sprida den, inom ramen för sin verksamhet.

Ett kontinuerligt arbete med höga kvalitetskrav

Ungefär en gång om året går Skolforskningsinstitutet igenom intressanta källor som har publicerat systematiska forskningssammanställningar under föregående år säger Camilo von Greiff:
– Vi utgår från en handfull noggrant utvalda källor bestående av några internationella forskningsinstitut med uppdrag som påminner om vårt eget, och dessutom några tidskrifter med högt renommé som publicerar just systematiska forskningssammanställningar och inte enskilda forskningsstudier.

Eva Bergman vill gärna lyfta att de forskningssammanställningar som Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar är ställda under lika stora kvalitetskrav som de systematiska forskningssammanställningar vi producerar själva:
– De bottnar i systematiska litteratursökningar som är grundade på de frågor som ställs. Andra har alltså redan gjort det mödosamma arbetet med att ta fram en systematisk forskningssammanställning. Det arbetet tar ett och ett halvt till två år. Arbetet med att sammanfatta och kommentera deras sammanställning tar i stället några månader, kanske upp till ett halvår.

Hur väljs sammanställningarna ut?

Det ligger mycket arbete bakom att välja ut vilken forskningssammanställning Skolforskningsinstitutet ska sammanfatta och kommentera berättar Camilo von Greiff:
– Vi läser sammanfattningarna från alla forskningssammanställningar som vi finner i vår årliga inventering. Efter det tar vi fram en lista med prioriterade projekt, som vi stämmer av med de behovsinventeringar vi gör regelbundet, när vi undersöker vad förskollärare och lärare behöver få svar på.

När vi har valt ut en forskningssammanställning som ska sammanfattas och kommenteras behöver projektledaren ta reda på mer om det aktuella ämnet berättar Eva Bergman:
– Det är för att vi bättre ska kunna avgöra om och på vilket sätt forskningssammanställningen skulle vara till hjälp för förskollärare och lärare i den svenska förskolan och skolan.

Hur går arbetet med att sammanfatta och kommentera till?

När arbetet ska börja och vi tar kontakt med en extern expert tillfrågar vi någon som är sakkunnig, och som sedan deltar i projektgruppen som arbetar med att ta fram publikationen. Vanligen forskar den sakkunniga inom samma område, eller ibland ett närliggande, säger Eva Bergman. Själva skrivandet tar ofta längre tid än man tror, fortsätter hon:
– Projektledaren sammanfattar forskningssammanställningen, och tar sedan i dialog med experten fram innehållet till kommentarerna. Experten kvalitetssäkrar också innehållet i både sammanfattningen och kommentarerna.

I slutet av arbetet tar vi in ännu mer hjälp fortsätter Eva:
– Det är ovärderligt att få hjälp av en verksam förskollärare eller lärare som kan ge sina synpunkter och dela med sig av sin kunskap och sina erfarenheter från undervisningen.

Hur rekommenderar vi att sammanställningarna används?

Skolforskningsinstitutets direktör Camilo von Greiff svarar:
– Det är vår förhoppning att publikationerna i serien Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar är intressanta och tankeväckande för den enskilda förskolläraren eller läraren. Men vårt intryck är att kvalificerade forskningsunderlag bäst används i ett kollegialt sammanhang, där grupper av verksamma diskuterar undervisningens innehåll och kvalitet. Dels utifrån den kunskap som publikationen kan ge, dels i samspel med beprövad erfarenhet och de verksammas professionella omdöme.


Uppdaterad: 2021-10-13 08:44