Stöd för lärare inom vuxenutbildning med anledning av coronapandemin

Distansundervisning passar olika elever olika väl

Vuxna elever har olika förutsättningar att tillgodogöra sig undervisning som sker på distans med stöd av digitala verktyg. En lärare som är medveten om det kan vara uppmärksam på om en elev har behov av extra hjälp och stöd. Lärare kan erbjuda elever olika sätt att studera för att kunna hitta ett upplägg som passar dem. Undervisning på distans passar vissa elever mycket bra, medan andra elever har olika svårigheter med distansundervisning vilket kan leda till ökad frånvaro [2].

I en studie som ingår i översikten drar forskarna slutsatsen att elever som har lägre tilltro till sin egen förmåga har speciellt svårt med distansundervisning. För att stötta dessa elever är det viktigt att skapa trygghet. Forskarna till den aktuella studien menar också att läraren måste se till att skapa goda möjligheter för diskussion och samarbete inom grupperna och när en elev behöver enskilt stöd ska detta inte exponeras inför hela gruppen [3].

Ett intressant resultat är att elever som inte har tidigare erfarenheter av distansundervisning kan vara motiverade och ha högt deltagande i ett inledande skede till följd av nyhetens behag. Men om de börjar missa lektioner och övningsmoment kan de ändra sin inställning till undervisningen och inta ett mer passivt förhållningssätt. Forskarna till studien menar därför att det är extra viktigt för lärare att hålla koll på närvaron på distans för att uppmärksamma om eleverna börjar bli passiva [4].

Möjligheter med distansundervisning

Digitala verktyg erbjuder lärare möjligheter att bland annat tillhandahålla inspelade lektioner som elever vid behov kan ta del av vid upprepade tillfällen. Vissa elever känner olust inför att påkalla lärarens uppmärksamhet i en klassrumssituation för att be om repetition. Men med tillgång till inspelade lektioner får elever med behov av repetition ett extra stöd.

I en studie som ingår i översikten visar forskare att de elever som deltog i klassrumsundervisning uppvisade bättre resultat i skriftlig framställning än de som deltog på distans. Detta kan tyckas konstigt med tanke på att distansundervisning kan innebära mer skrivövningar via tangentbord. Forskarnas tolkning är att elever som deltar i klassrumsundervisning behöver använda papper och penna för att göra anteckningar av sådant som bland annat skrivs på tavlan. Vid distansundervisning ges instruktioner i skriftlig form till elever som inte själva behöver göra anteckningar [5]. Det kan alltså vara värt att begrunda eventuella oväntade konsekvenser av distansundervisning och kompensera för dessa.

Betydelsen av introduktion och stöd

En god introduktion till digitala verktyg är viktigt. Samtliga elever behöver stöd för att kunna använda digitala verktyg för lärande. Med tydlighet kring verktygen kan eleverna ta ansvar för sin användning av verktygen, göra det som förväntas och be om hjälp vid behov.

Lärare kan inte förutsätta att elever vet hur digitala verktyg används, särskilt vid självständigt arbete. I stället kan det vara motiverat att förenkla och förtydliga så mycket som möjligt i ett initialt skede så att uppgiften därefter kan öka i komplexitet när eleverna märker att de behärskar verktygen [6]. Om vissa elever är väl förberedda, och andra inte är det, uppkommer särskilda utmaningar för läraren. En slutsats är att kursdesignen behöver inkludera stöd för att eleverna ska kunna studera självständigt men också hålla sig till vad som krävs och förväntas av dem. För att säkerställa detta behöver det tydligt framgå vad som förväntas av eleverna [7].

Utförligare forskningsresultat finns i kapitel 3 i den systematiska översikten.

Referenser

[1]        Individanpassad vuxenutbildning: med fokus på digitala verktyg. Solna: Skolforskningsinstitutet, 2019.

[2]        J. Ashby, W. A. Sadera, & S. W. McNary, ”Comparing student success between developmental math courses offered online, blended, and face-to-face”, Journal of Interactive Online Learning, vol. 10, nr 3, s. 128—140, 2011.

[3]        K. E. Andreasen & P. Rasmussen, ”Videomedieret parallelundervisning — som rum for læring ved Almen Voksenuddannelse i udkantsområder”, Læring Og Medier, nr 11, 2013.

[4]        J. Larsen, ”Adult Students’ Experiences of a Flipped Mathematics Classroom”, Adults Learning Mathematics: An International Journal, vol. 10, nr 1, s. 50–67, 2015.

[5]        L. De Paepe, C. Zhu, & K. Depryck, ”Learner Characteristics, Learner Achievement and Time Investment in Online Courses for Dutch L2 in Adult Education”, Turkish Online Journal of Educational Technology – TOJET, vol. 17, nr 1, s. 101–112, 2018.

[6]        C. Gärdén, ”Verktyg för lärande: Informationssökning och informationsanvändning i kommunal vuxenutbildning,” Doktorsavhandling vid Institutionen Biblioteks-och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås och Göteborgs universitet, 2010.

[7]        S. Van Laer & J. Elen, ”Adults’ Self-Regulatory Behaviour Profiles in Blended Learning Environments and Their Implications for Design”, Technology, Knowledge and Learning, s. 1–31, 2018.

Denna artikel är även publicerad på webbplatsen Skola Hemma.