Trygga elever deltar

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska översikten En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa översikten
Artikel

Trygga elever deltar

Barn springer på asfalt

Resultaten i forskningssammanställningen En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa beskriver lärares arbetssätt och kan vara ett stöd för lärare när de planerar och utformar sin undervisning i ämnet idrott och hälsa.

Vi har pratat om resultaten med Henrik Roos som är förstelärare samt lärare i ämnet idrott och hälsa på Presseskolan i Kungsbacka kommun, där han undervisar i årskurs 4–6.

Tre teman

Forskningssammanställningens resultat är sammanställda så att de ger lärare tre teman att utgå från: tillitsfulla relationer, struktur och stöd, samt utvecklande klimat. Dessa teman hänger samman och bidrar sammantaget till kunskap om hur man kan skapa en tillgänglig lärmiljö som syftar till att ge alla elever goda förutsättningar för delaktighet och utveckling, i såväl det sociala samspelet som i lärandet. Henrik berättar:
– Att läsa forskningssammanställningen fick mig att tänka: yes! Den bekräftade mina egna tankar och funderingar på flera sätt och förstärkte många av mina personliga övertygelser. Dessutom är den lätt att läsa och enkel att arbeta med. Mycket av innehållet stämmer in på flertalet skolämnen och vi förstelärare på skolan kommer att ta upp den i vår arbetsgrupp.

Relationsskapande gör skillnad

Forskningssammanställningen lyfter vikten av tillitsfulla relationer mellan eleverna och mellan läraren och eleverna, för att eleverna ska kunna uppleva att de ingår i en gemenskap. Relationsskapandet måste börja tidigt anser Henrik, både sett till elevernas ålder och till terminsstarten. Han pratar redan från starten med eleverna om syftena med ämnet, vilka förmågor de kommer att arbeta med och kopplar dem till målen och kunskapskraven. Ofta börjar han terminerna med att ha gruppövningar, som exempelvis samarbetsövningar:
– Det blir positiva effekter för såväl eleven som gruppen att börja med övningar som stärker grupptillhörigheten och samarbetsförmågan. Jag upplever att jag får stor nytta av det i den fortsatta undervisningen. Till exempel får eleverna i uppgift att ta sig från en plats till en annan med hjälp av olika material. Utmaningen är att de ska förflytta sig, med hjälp av materialet, utan att nudda golvet. Jag guidar dem så att de samarbetar och tänker på att utnyttja allas kunskaper och egenskaper. Som att någon är lång, någon annan lätt, duktig på balansgång, eller kanske stark.

Just att se elevernas olikheter som en tillgång i undervisningen fastställer forskningssammanställningen som något som är betydelsefullt för att ge eleverna goda förutsättningar för att vara delaktiga i det sociala samspelet. Henrik kommenterar:
– Det är viktigt att ha mer fokus på aktivt deltagande än på resultat, och på att det behövs fler lösningsorienterade övningar och aktiviteter. I samtal med eleverna kommunicerar vi fram vad det är som är viktigt i undervisningen, och har det som utgångspunkt när vi sedan arbetar med olika moment.

Positivt med förutsägbarhet

Studierna i sammanställningen visar att det är viktigt att arbeta med struktur och stöd för att göra lärmiljön mer tillgänglig, och på det sättet öka elevernas delaktighet, utveckling och lärande. Särskilt lyfts betydelsen av förutsägbarhet, och det är även Henriks erfarenhet:
– Det är en väldigt viktig del av undervisningen, att ha tydliga rutiner och regler och informera om dem. Bra information och kommunikation är både relationsskapande och ett bra stöd. Eleverna behöver veta och förstå i förväg vad vi gör och varför, samt vad vi lär oss i de olika momenten. De behöver också få veta att alla inte behöver kunna allt, och att det är viktigare att arbeta med uppgifterna och utvecklas som individ än att vara bäst på något.

Henrik tycker också att det är viktigt att ge god information inte bara till eleverna om hur det går i ämnet och vad som ska göras framöver, utan även till föräldrarna, eftersom många barn inte berättar hemma vad de gör i skolan:
– En rak och öppen kommunikation med föräldrarna är relationsskapande och bygger upp ett förtroende och en tydlighet kring det vi arbetar med i skolan. Det ökar förutsägbarheten i undervisningen, och föräldrarna blir ett extra stöd genom att även de har möjlighet att prata med sina barn om vad som har hänt och ska hända på lektionerna.

Motarbeta otrygghet

Oklarheter om vad lektionen, aktiviteten eller övningen går ut på, eller vad eleverna förväntas lära, kan skapa otrygghet och bidra till att elever som möter svårigheter i det sociala samspelet avstår från aktiviteter, fastställer forskningssammanställningen. Henrik berättar att på hans skola har de arbetat fram en gemensam plan för hur alla lärare ska starta och avsluta sina lektioner, och hur de ska visa och tydliggöra syftet med lektionerna för eleverna:
– Vi arbetar med den tillgängliga lärmiljön tillsammans, för att förbättra den både fysiskt, pedagogiskt och socialt.

Studierna i forskningssammanställningen tar också upp betydelsen av att skapa ett utvecklande klimat där eleverna upplever att de lyckas i sitt lärande och på så vis får styrkan att tro på sin förmåga att utvecklas och klara av aktiviteter, oavsett tidigare erfarenheter och förmågor. Henrik instämmer och säger att ämnet idrott och hälsa kan frambringa olika känslor. Han tycker att det är viktigt att tänka på att ämnet idrott och hälsa är det enda ämnet i skolan där man måste jobba med hela sin kropp:
– Det skapar extra mycket utsatthet. Därför är det en stor och viktig utmaning att bidra till att alla elever får en positiv självbild och får känna sig tillräckliga. Vi måste hjälpa eleverna att hitta vägar att må bra och undvika prestationsångest. Hälsa som ett allmänt begrepp är undervisningsämnets syfte. Det måste vi tydliggöra för eleverna, och skapa en rättvis undervisningssituation för varje elev. Det går inte att nog poängtera vikten av uppmuntran, och lärande där elever hjälper och peppar varandra för att utvecklas.

Öva och pröva

I forskningssammanställningen fastställs att ett utvecklande inlärningsklimat präglas av att läraren möter elevernas olika behov, och eleverna får möjlighet att öva och pröva olika färdigheter om och om igen, samtidigt som läraren arbetar för att främja elevernas självtillit. Henrik håller med om det och säger:
– Om någon tycker att vissa moment är svåra eller jobbiga finns det alternativ att presentera. Det går att visa förövningar. Till exempel kan eleven lära sig kullerbyttor i sex olika steg och få öva på varje steg i sin egen takt innan hen går vidare. Men det går även att välja en helt annan övning än den som presenteras – en övning som fyller samma syfte men som eleven känner sig tryggare med.

Henrik arbetar med att skapa trygghet och undvika onödig utsatthet, bland annat genom att skapa ett öppet klimat för att kunna prata om hur eleverna upplever undervisningen, och diskutera olika sätt att träna på nya moment utan att skapa stress och oro:
– Jag vill att eleverna ska känna sig trygga, undvika onödig utsatthet och se till att ingen känner sig exponerad. Dessutom ska undervisningen förstås ha ett varierat innehåll som gör att eleverna får möjlighet att prova på och utveckla olika förmågor inom olika aktiviteter.

Viktigt med elevinflytande

Det kanske är lättare att skapa elevinflytande i en praktisk undervisning, men det kräver praktiskt ledarskap menar Henrik:
– Som lärare måste jag acceptera att jag både kan få positiv och negativ kritik. Jag måste vara öppen och tillåtande, anta utmaningarna som kommer fram både i gruppen och från enskilda elever. Jag vill att eleverna ska berätta för mig – vad är lätt, svårt, roligt? Hur kan jag ge stöd? Jag vill att de ska ha empati för varandra. Det är ett klimat jag aktivt behöver vara med och skapa.

Forskningssammanställningen fastställer att läraren ska vara lyhörd inför elevernas perspektiv. I det här sammanhanget innebär det att skaffa sig en uppfattning om elevernas olika upplevelser i samband med undervisningen i ämnet idrott och hälsa, för att kunna tillgodose elevernas olika behov. Henrik kommenterar:
– Elevinflytande är viktigt, och det kräver ett relationsskapande ledarskap som främjar delaktighet. Men också att som lärare vara lyhörd, låta eleverna aktivt delta i sin egen utveckling, uppmuntra och bekräfta dem. En annan viktig sak när man presenterar nya moment är att komma ihåg att lyfta att allting är svårt innan man kan det. Och påminna elever som är bra på något att fundera på hur de kan hjälpa de andra – att lära av varandra är betydelsefullt för utvecklingen.

Utveckla hela skolans lärmiljö

Forskningssammanställningen lyfter att läraren inte är ensamt ansvarig för att utveckla och tillgängliggöra lärmiljön, utan att det är ett gemensamt ansvar, och att det är viktigt att hela styrkedjan – förvaltning, rektor och elevhälsans resurser – ger läraren det stöd som behövs. Henrik instämmer i att det är viktigt att tänka bredare än bara till ämnet Idrott och hälsa:
– En skola har ett gemensamt ansvar för att ha ett tydligt och levande utvecklingsarbete. Det är viktigt att kollegialt identifiera och plocka ut utvecklingsområden och göra en långsiktig plan utifrån det som kommit fram. Eftersom de olika arbetsgrupperna på skolan hänger samman behöver alla på skolan känna sig delaktiga och vara involverade.

Henrik menar att arbetet på lektionerna med gruppsammanhållning, att stärka självkänslan och den individuella utvecklingen, det är något som inte bara skapar vinster för de enskilda individerna och för gruppen – det skapar vinster för hela skolan:
– På idrotten finns det möjlighet att öva ihop, inte bara samarbeta på traditionellt sätt. Det tror jag är bra för alla som är med, och inte bara just för stunden.

Öppenhet och samarbete som ledord

Studierna i forskningssammanställningen tar upp att ett utvecklande klimat kan handla om att läraren visar eleverna erkännande, utgår från elevens perspektiv och initiativ samt lyssnar när eleverna framför synpunkter. Henrik håller med om det:
– Genom att prata om utmaningar, svårigheter eller dilemman får alla inblandade en förståelse för att saker kan upplevas olika, och har med sig det framöver. Det minskar stress och oro hos eleverna, och skapar även en empati för andra som ibland inte är självklar.

Det är en utmaning att tillgodose även de elever som inte gillar ämnet idrott och hälsa säger Henrik. Han menar att genom att han som lärare tydliggör uppgifterna, är rättvis och visar förståelse för olika känslor skapas en trygg atmosfär, ett förtroende bland de inblandade och ett ökat självförtroende i såväl det enskilda arbetsmomentet som undervisningen i stort:
– Med samarbetsövningar där eleverna får tänka över att olikheter är en styrka, och med anpassning av moment och svårighetsgrader, kan man hjälpa eleverna att våga mer. Det skapar också bra dynamik i gruppen när elever lär elever. När en elev lyckas med något som hen haft svårt för eller hittar en motionsform eller aktivitet som gör att eleven börjar röra på sig mer än tidigare, då blir jag glad. Att röra på sig ska kännas bra, vare sig det är individuellt eller i grupp.


Uppdaterad: 2020-12-10 14:04