Vetenskapliga teorier måste prövas och utvärderas

Artikel

Vetenskapliga teorier måste prövas och utvärderas

Tre flickor arbetar tillsammans i klassrummet

Resultaten från hjärnforskningen har en viktig betydelse för att vi ska kunna utveckla våra hypoteser om hur lärandet fungerar. Men för att få ett tillräckligt vetenskapligt stöd för att någon viss metod fungerar i klassrumsundervisningen måste vi först få den ordentligt prövad i ett verkligt sammanhang. Så om hjärnforskning bidrar med vetenskapligt underbyggda teorier om metoder som kan vara bra, måste själva metoderna utvärderas för att vi ska kunna veta om de fungerar med eleverna i skolan.

Det säger Johan Wallin som är forskare och projektledare på Skolforskningsinstitutet och som har tagit fram rapporten Vad kan skolan lära av hjärnforskning?

Varför har Skolforskningsinstitutet valt att skriva en rapport om hjärnforskning i serien Skolforskningsinstitutet fördjupar? Vilket syfte har den?

På institutet försöker vi på olika sätt fånga upp frågor som är relevanta för och intresserar våra målgrupper berättar Johan:
– Vi gör behovsanalyser där vi för dialoger med olika personer som jobbar i skolan. Vi tittar också på rapporter från och samverkar med andra organisationer som jobbar med skolfrågor. Sen har vi Skolforskningsnämnden som består av skolkunniga personer som hjälper oss genom att vara ett öra mot marken. Sammantaget stod det klart för oss att det finns en efterfrågan på en tillgänglig rapport som kan fungera som stöd för att ringa in vad hjärnforskning kan betyda i ett skolsammanhang. Syftet med rapporten är att bidra till verksammas förutsättningar att kunna ta del av forskning från området, och i förlängningen kunna nyttiggöra den. Det försöker vi uppnå genom att visa exempel på hjärnforskningens kunskapsbidrag och hur de bidrar till förståelsen av barns och elevers utveckling och lärande. Men lika viktig är kunskapen om hur forskningen inte kan bidra. Efter att ha läst rapporten har man förhoppningsvis en översiktlig bild av vad hjärnforskning om lärande kan handla om.

Hur har underlaget till den här rapporten valts ut?

– Vi hade med oss frågan om hjärnforskning ganska länge innan vi bestämde oss för att ta fram en rapport inom serien Skolforskningsinstitutet fördjupar. Området är så stort och komplext, och frågorna som ställs av forskare inom området är så olika. Vad kunde vara rimligt för oss att göra? Hur skulle vi gå till väga och vilken inriktning skulle en insats från oss ha? Vi landade i att skolans verksamma i första hand verkar ha ett behov av att få en övergripande kunskap om på vilket sätt hjärnforskningsområdet är relevant för dem. Vilken typ av kunskap tas fram som kan ha bäring på skolans verksamhet?

Syftet med serien Skolforskningsinstitutet fördjupar är just att erbjuda verksamma fördjupad kunskap om hur forskning kan förstås, värderas och användas säger Johan och menar att behovet därför passade perfekt att försöka möta inom ramen för denna rapportserie:
– I vårt förstudiearbete hittade vi sedan den forskningsöversikt som vår rapport utgår från. Bedömningen är att artikeln erbjuder en nyanserad och överskådlig introduktion till området. Så, i stället för att själva göra jobbet från grunden bestämde vi oss för att låta den redan publicerade forskningsöversikten få vara utgångspunkten. Sen har vi kompletterat med några ytterligare referenser.

Vad har du tyckt bäst om i arbetet med att ta fram den här rapporten?

– Även om jag själv är neurovetare i grunden har jag lärt mig mycket i och med arbetet med rapporten. Det är också en skön känsla att försöka sätta på pränt sådant som man upplever har goda chanser att uppskattas av och göra skillnad för läsarna.

Vilket eller vilka forskningsfält innefattar hjärnforskning? Hur definieras hjärnforskning?

– Hjärnforskning som samlingsbegrepp är mycket brett och omfattar inriktningar som har helt andra forskningsintressen än hur vi människor lär oss eller hur goda förutsättningar för lärande kan skapas. Hjärnforskning kan till exempel ofta handla om hjärnans sjukdomar. Hjärnan, som av vissa ibland kallas evolutionens kronjuvel, är ett komplext organ som har en avgörande betydelse för allt som det mänskliga livet innebär tänker jag.

Vad är educational neuroscience? Och är det någon skillnad på hjärnforskning och ENS?

– Educational neuroscience som begrepp ringar in de aspekter av hjärnforskningen som är relevanta för utveckling och lärande, skolverksamhet och utbildning. Vår bedömning är att termen är både träffsäker och etablerad i den internationella forskningslitteraturen. Därför valde vi att behålla den engelska termen i vår rapport. Det finns några förslag till översättningar till svenska i litteraturen, men ingen som vi känner är riktigt bra.

Vilka metoder används vid hjärnforskning, och vad har de för för- och nackdelar? Vad kan man faktiskt lära av att mäta hjärnaktivitet?

– De tekniska framsteg som gjorts, och kontinuerligt görs, inom området har skapat fantastiskt kraftfulla verktyg för att avbilda och registrera hjärnans aktivitet. Med hjälp av teknikerna kan vi få fatt på vad som händer där inne när vi tänker. Men det är viktigt att vara medveten om begränsningarna och vilka antaganden teknikerna måste göra, och att de kan mäta olika aspekter av hjärnaktivitet. Ta till exempel de tekniker som bygger på att mäta hur mycket blod som flödar eller energi som förbrukas i ett visst område, ingen kan säkert veta att detta är en perfekt avspegling av kognitiva processer,känslor eller tankar.

Johan fortsätter med att nämna några utmaningar:
– Jag kan tänka mig att flera av teknikerna är dyra att använda och kräver mycket specialistkompetens för att hantera. För att nå framgång på områden som undervisning och elevers lärande är det nog också avgörande med tvärvetenskap. Skolans verksamma och forskare från olika kunskapsområden behöver med all sannolikhet samarbeta för att vi ska lyckas utnyttja den potential som finns. Tvärvetenskap kräver att olika professioner kan mötas och förmår finna ett gemensamt språk. Det kan säkert många gånger vara en utmaning.

Hur mycket vet man (säkert) inom forskningen idag om de biologiska och kognitiva processer som sker i hjärnan i samband med lärande och utveckling? Hur tar man reda på mer?

– En gamechanger skulle kunna vara att avbildningsteknikerna kan göras mobila och användas på flera personer samtidigt i den vanliga klassrumsundervisningen, såsom man numera kan göra med EEG. Det skulle kunna fånga även viktiga aspekter av vad som händer i hjärnan i samband med det sociala samspelet mellan elever och med lärare som är så väsentligt i undervisningen. Forskare på området säger att det är på gång att kunna göra hjärnavbildningen mobil, men jag vågar inte spekulera om när vi kan få se det i större skala. Sen skulle det förstås vara oerhört intressant om vi i framtiden skulle kunna komma åt hur vårt medvetande, våra tankar och upplevelser egentligen skapas. Att nyckeln finns i våra hjärnor kan vi nog vara säkra på.

Kan man dra generella slutsatser av enskilda resultat? I vilken utsträckning i så fall? När kan man inte göra det?

– Man ska förstås alltid vara försiktig med att dra slutsatser från få eller enskilda resultat, i synnerhet när det handlar om att direkt försöka tillämpa kunskap från grundläggande forskning i praktiken. Men resultaten har en viktig betydelse för att vi ska kunna utveckla våra hypoteser. Forskning funkar så, det är min uppfattning: pusselbitar av forskning kan skapa ny teori och goda hypoteser som vi hela tiden fortsätter att pröva och förfina. Men för att få ett tillräckligt vetenskapligt stöd för att någon viss metod fungerar i klassrumsundervisningen måste vi först få den ordentligt prövad i ett verkligt sammanhang. Så om hjärnforskning bidrar med vetenskapligt underbyggda teorier om metoder som kan vara bra, måste själva metoderna utvärderas för att vi ska kunna veta om de fungerar med eleverna i skolan.

Om du i ett par meningar skulle sammanfatta vad som är viktigast för lärare och förskollärare att tänka på när det gäller hjärnforskning, vad skulle du säga då? Vad kan hjärnforskningen bidra med, och hur kan den komma skolan till glädje?

– Rapporten introducerar läsarna till hur hjärnforskning bidrar med kunskap om lärandet som ett biologiskt och kognitivt fenomen som äger rum i individen. Den uppmärksammar också viktiga förutsättningar för att barn och unga ska må bra samt kunna vara koncentrerade och uppmärksamma när de deltar i undervisningen.

Varför är det så viktigt att hålla koll på hjärnans utveckling under ungdomsåren?

– Jag tror det är värdefullt att ha den kunskapen med sig in i skolan. Att vid sidan av sina egna erfarenheter också ha vetenskaplig kunskap om vår biologiska och kognitiva utveckling tror jag kan ge viktiga perspektiv. Ibland hör man vuxna säga att de tror sig veta hur det är att växa upp eftersom de själva har varit unga. Men det räcker inte att bara utgå från sig själv. Dessutom glömmer man nog betydligt mer än man tror. I alla fall är det så för mig.

Vad skulle du vilja berätta om neuromyter och vad man ska vara mest uppmärksam på när det gäller dem?

– Det finns en hel del skrivet om neuromyter på annat håll och i den här rapporten ges bara några få exempel. Det man framför allt ska vara vaksam på är när det dras alltför långtgående slutsatser om något och att det leder till att det görs saker som blir galet. Det verkar också finns en kraft i att kunna referera till biologisk forskning, den tycks i vår tid göra starkt intryck på många. Och det är långt ifrån bara skolan som är drabbade av neuromyter. Men, vi alla gillar väl enkla lösningar så när vi får dem serverade kanske vi inte tar emot dem tillräckligt kritiskt.


Uppdaterad: 2023-08-24 11:18