Historisk förståelse

I den systematiska översikten sammanställs forskning om som visar på möjligheter för lärare att stödja elevers utveckling av historisk förståelse. I översikten ges en samlad bild av metoder, arbetssätt och strategier som kan främja elevers förmåga att förhålla sig till och analysera innehållet i historiska kunskaper.

Diskussionsfråga 1 – historisk förståelse

Se kapitel 4 i översikten

Det finns många utmaningar med att uppnå historisk förståelse hos elever i undervisningen. Varken elevcentrerade övningar, som ofta är utformade för att väcka elevernas engagemang utifrån en händelseorienterad historia, eller mer lärarcentrerade undervisningsformer, med betoning på långa linjer och föreläsningar, är i sig tillräckliga för att nå detta mål. Sammanställningen tyder på att det snarare är viktigare med balansen mellan reproducerande och undersökande inslag i undervisningen än det övergripande arbetssättet. Det krävs såväl en aktiv lärarroll och välstrukturerad undervisning som utrymme för eleverna att närma sig innehållet på ett undersökande sätt.

• Hur organiserar du din undervisning? Finns det utrymme för interaktion och dialog som kan stödja elevernas tänkande?

Diskussionsfråga 2 – historiska förklaringar

Se avsnitt 3.1 i översikten

Elever tenderar att individualisera och personifiera historien. Det vanliga historieanvändandet i samhället idag betonar också betydelsefulla personer och lärare använder i sin tur ofta aktörer i undervisningen för att skapa engagemang och visa att man som individ kan förändra både sitt liv och sin samtid. Som lärare i historia är det därför viktigt att lyfta strukturer och den historiska kontexten så att inte elever fastnar i en förenklad historieuppfattning som inte tar hänsyn till samspelet mellan aktörer och strukturer.

• Vilka är de största svårigheterna med att få eleverna att förstå komplexa förklaringar som tar hänsyn till hur strukturer möjliggör och begränsar aktörers perspektiv och handlande?

Diskussionsfråga 3 – historiska källor

Se avsnitt 3.2 i översikten

Arbete med historiska källor är en viktig del av den svenska historieundervisningen och något som kan främja elevers historiska förståelse. Forskningen visar att urvalet av källor och syftet med undervisningen i hög grad påverkar vad eleverna får ut av källbaserade övningar. Att använda källor i undervisningen är alltså inte något som per automatik leder till en bättre historisk förståelse hos eleverna. Risken finns att individer och motivförklaringar betonas på bekostnad av elevernas möjligheter att ta till sig strukturella resonemang och bygga övergripande tolkningar. Forskningen visar att källövningar kräver kontextualisering av läraren samt explicit källkritik.

• Hur tänker du när du väljer ut källor och iscensätter källbaserad undervisning?

Diskussionsfråga 4 – historieämnets målsättningar

Se avsnitt 3.3 i översikten

I översikten diskuteras hur olika mål med historieundervisningen kan komma att krocka och på så sätt försvåra för eleverna att nå en djupare historisk förståelse. En samhällsorienterad målsättning som innefattar värdeomdömen om förflutna handlingar riskerar att undergräva elevers möjligheter att utveckla en förståelse för människor i det förflutna utifrån deras historiska villkor. En annan sådan krock är svårigheten att under tidsbrist hinna med såväl ett omfattande historiskt innehåll som möjligheter till att fördjupa sig i utvalda delar av detta innehåll.

• Översiktens resultat tyder på att det kan uppstå en spänning mellan att öka engagemanget i historiska problem och att utveckla en nyanserad förståelse av desamma. Hur kan man som lärare navigera mellan dessa krav?