Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska forsknings­sammanställningen Läsförståelse och undervisning om lässtrategier som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa forsknings­sammanställningen
Diskussionsfrågor

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Diskussionsfrågor Läsförståelse och undervisning om lässtrategier, elev som läser en bok på ett bibliotek

Här finns förslag på diskussionsfrågor som är tänkta att ge lärarlaget stöd i att skapa förståelse för översiktens resultat och slutsatser i relation till den egna undervisningspraktiken. I anslutning till respektive fråga finns rekommenderade läsanvisningar till de avsnitt i rapporten som berör diskussionsfrågan på ett djupare plan.

Forskningsöversikten Läsförståelse och undervisning om lässtrategier bidrar till kunskap om vad arbete med lässtrategier innebär, liksom hur och för vem lässtrategierna bidrar till förbättrad läsförståelse.

Diskussionsfråga 1 – vad är lässtrategier?

Se kapitel 3 i översikten, s. 19–29

Lässtrategier innebär en mängd olika redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Olika strategier kan ha olika syften och sträva efter att hjälpa läsare med olika aspekter av läsförståelseprocessen. Översikten grupperar olika typer av strategier i tre övergripande grupper: memoreringsstrategier, fördjupningsstrategier och kontrollstrategier. Det finns också så kallade strategiprogram som består av en uppsättning enskilda lässtrategier som undervisas om och används tillsammans, inte sällan i en viss ordning.

  • Vilka olika typer av lässtrategier eller lässtrategiprogram använder du i din undervisning idag och i vilka olika lärandesyften används strategierna?
  • Vilka för- och nackdelar ser ni med att strukturera undervisningen utifrån färdiga strategiprogram som exempelvis RT och CORI?
  • På vilka sätt brukar ni tydliggöra kopplingar mellan olika strategier och olika delar i läsförståelseprocessen för era elever?
  • Hur gör ni för att hitta en lagom stor uppsättning lässtrategier med skilda syften att undervisa om?

Diskussionsfråga 2 – att möjliggöra elevers medvetna lässtrategival

Se avsnitt 5.1.1 i översikten s. 71–72 och avsnitt 5.1.2, s. 72–73

Alla lässtrategier är inte lika effektiva. Fördjupningsstrategierna och kontrollstrategierna uppvisar generellt sett ett samband med god läsförståelse. Memoreringsstrategierna uppvisar inget sådant samband, vilket eventuellt beror på att de håller läsaren kvar nära texten. Memoreringsstrategierna kan dock vara en väg in i en text, och därmed lägga grunden för användningen av andra lässtrategier och skapandet av en djupare läsförståelse.

Lässtrategiernas betydelse för förbättrad läsförståelse handlar inte bara om vilka lässtrategier som används utan också om hur strategierna används. Att som elev kunna göra medvetna och ändamålsenliga val mellan olika lässtrategier i en viss situation, liksom att kunna använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt, är tydligt kopplat till god läsförståelse. Det är alltså viktigt att elever har en repertoar av strategier som de medvetet kan välja från. I forskningen framkommer det också att explicit undervisning med vissa lässtrategiprogram har goda förutsättningar för att bidra till ökad läsförståelse – till exempel Reciprocal Teaching (RT) och Concept-Oriented Reading Instruction (CORI).

  • Vilka skillnader när det gäller medvetenhet om och förmåga att situationsanpassa sina val och sin användning av lässtrategier kan du se hos dina elever?
  • Vilka förändringar kan du som lärare göra i ditt eget agerande för att möjliggöra för elever att kunna välja lämpliga lässtrategier utifrån olika lärandesituationer?

Diskussionsfråga 3 – att anpassa lässtrategiundervisningen till elevers olika förutsättningar

Se avsnitt 5.1.3 i översikten, s. 73–74 och avsnitt 5.3, s. 78–79

Olika elevgrupper uppvisar olika skillnader när det gäller lässtrategianvändning och effekter av lässtrategiundervisning. Pojkar använder till exempel lässtrategier mer sällan än flickor och de använder andra lässtrategier. Flickor tenderar i sin tur att använda lässtrategier mekaniskt och oreflekterat. Resultaten visar även att svaga läsare generellt sett använder lässtrategier i mindre utsträckning än starka. Samtidigt visar flera studier att de svaga läsarna ofta utvecklas mest vid undervisning om lässtrategier.

  • Vilka förändringar kan du som lärare göra i ditt eget agerande för att anpassa lässtrategiundervisningen till elevers olika förutsättningar?

Diskussionsfråga 4 – att planera lässtrategiundervisningen med hjälp av en vetenskaplig modell

Se avsnitt 5.2 i översikten, s. 75–78 och avsnitt 2.2.3, s. 10

Ett flertal gynnsamma faktorer kan lyftas fram i relation till lässtrategiundervisning. Till exempel bör lärare visa på strategiernas skilda funktion och logik, erbjuda texter med en lämplig svårighetsgrad samt ge eleverna tillräckligt med tid för att öva på sin strategianvändning. Lärare bör göra medvetna val och fundera över ett flertal olika faktorer när de planerar lässtrategiundervisning. Översikten diskuterar dessa faktorer utifrån modellen Gradual Release of Responsibility från Pearson och Gallagher.

  • Hur väl fångar modellen Gradual Release of Responsibility de överväganden som du som lärare måste göra i en lässtrategiundervisningssituation?
  • Vilka faktorer saknas, utifrån er beprövade erfarenhet?

Uppdaterad: 2020-05-28 09:33