Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska forsknings­sammanställningen Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa forsknings­sammanställningen
Frågor och svar

Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan

Vi ställde tre snabba frågor till projektledare Karolina Fredriksson för att reda ut några frågetecken kring översikten.

Är inte forskning om matematikundervisning alltför teoretisk (bara massa begrepp), och på så vis långt ifrån lärarnas arbetsvardag?

– Nej, tvärtom. Detta är forskning som är mycket angelägen för lärare. Forskarna har varit i klassrum och på nära håll följt lärares undervisning. Genom att spela in det som sker och sedan analysera det med hjälp av forskningens metoder har de möjlighet att skapa kunskap som kan ge lärare nya insikter om den egna undervisningen, och kunskap om hur de kan utveckla den. Vi presenterar också resultaten på ett tillgängligt sätt med många exempel från dialoger mellan lärare och elever, som lärare kan känna igen sig i.

Jag har hört att det inte finns så mycket forskning som studerat lärares undervisning i klassrum. Räcker forskningen verkligen till en översikt?

– Det stämmer nog att det sådan forskning inte varit så vanlig. Tack vare att vi tillämpat avancerade sökstrategier och sökt i internationella databaser har vi dock kunnat hitta sådana studier av god kvalitet.

I översikten framgår det att läraren kan använda elevers felsvar för att utforska matematiska idéer tillsammans med eleverna. Är det inte risk att eleven som svarat fel känner sig negativt utpekad?

– Denna fråga rör klassrumsklimatet och de sociala normerna. Normer kan sägas vara gemensamma förväntningar på beteenden i en viss situation, en form av sociala spelregler (se s. 18 i rapporten).

Elevers deltagande i utforskande samtal skiljer sig från deltagande i samtal där lärarens frågor har ett rätt svar och där frågorna syftar till att kontrollera om eleverna kan de rätta svaren. Det handlar i det utforskande samtalet inte främst om att försöka svara rätt på lärarens frågor, utan om att bidra med egna idéer, motivera dem och att själv ställa frågor. Elever förväntas alltså bete sig på ett annat sätt, eller annorlunda uttryckt: de sociala normerna för elevers deltagande i utforskande samtal skiljer sig.

Det lärarna i studierna gör för att etablera normer som lägger grund för utforskande samtal är att på olika sätt synliggöra vad som är önskvärda beteenden i matematikklassrummet, såsom att dela med sig av ofullständiga idéer. Detta gör de på flera olika sätt, bland annat genom att ge exempel på önskvärda beteenden, förstärka elevbeteenden som är i linje med de förväntade, eller omformulera elevernas beskrivningar av vad de gör så att de normer läraren vill etablera tydliggörs. Att det tydligt framgår hur eleverna förväntas bete sig kan underlätta deras deltagande i gemensamma resonemang. Det kan till exempel legitimera beteenden som eleverna annars skulle känna sig obekväma med.

person

Karolina Fredriksson

Forskare/projektledare, fil.dr


Uppdaterad: 2021-08-18 13:59