Hur kan man använda forskningsöversikter i undervisningen?

Intervju

Hur kan man använda forskningsöversikter i undervisningen?

Hur kan man använda forskningsöversikter i undervisningen?

Vi har träffat två lärare som deltog i Försöksverksamheten, ett projekt där en grupp lärare från olika skolor på ett systematiskt sätt prövade och utvärderade utvalda arbetssätt och metoder från Skolforskningsinstitutets systematiska översikter.

Under hösten 2018 läste de en kurs i evidensbasering (15 hp) på Göteborgs universitet, och under den kommande vårterminen tillämpade de metoder och arbetssätt ur Skolforskningsinstitutets systematiska översikter på sina egna skolor, under vetenskaplig handledning. Inom vetenskapen innebär begreppet evidens att det finns stöd eller belägg för något.

De är gymnasielärare på varsin stor gymnasieskola i Göteborg; Lina Vleugels undervisar i svenska och matematik på Hvidtfeldtska gymnasiet och Stina Källén i biologi, kemi och naturkunskap på Polhemsgymnasiet. De ser båda sitt deltagande i Skolforskningsinstitutets försöksverksamhet som en del av deras arbetsplatsers kontinuerliga förbättringsarbete.

Hur ser ni på de översikter ni arbetar med?

Stina tycker att det intressanta med Skolforskningsinstitutets översikter är det evidensbaserade perspektivet. Hon vill prata med andra lärare om hur man kan jobba, nå många, arbeta bredare, skapa förståelse.

Lina ser översikterna som ett hjälpmedel i undervisningen och menar att de ger undervisningen en knuff i rätt riktning. Översikterna motiverar även förändringar och skapar legitimitet åt dem säger hon, och det håller Stina med om.

Hur ser din praktiska tillämpning av en översikt ut?

Enligt läroplanen ska skolorna arbeta med språkutveckling i alla ämnen. Stina arbetar med översikten Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet – med fokus naturvetenskap. Hon berättar att hennes skola har fyra grupper som ska läsa en biologikurs i vår, där hon ska undervisa två av dem. Två ska vara kontrollgrupp och ha vanlig undervisning. I de två testgrupperna ska lärarna pröva ett arbetssätt med genretexter som nämns i översikten, för att stärka eleverna i sin svenska. Utmaningen är att se till att språket inte är ett hinder för eleverna när de vill nå höga betyg.

På Linas skola ska lärarna skifta fokus i undervisningen i höst, för att anpassa sig efter läroplanens ökade krav på digitalisering, och på att använda symbolhanterande verktyg i matematikundervisningen. Då ska Lina hålla fortbildningar för sina kollegor. Hon arbetar med översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. I vår ska hon ha två grupper som läser ett kursavsnitt om integraler och undervisa dem på två olika sätt, det gamla och det nya med mer digitalisering. Sedan ska hon jämföra och se om det blev bra, så att hon kan finputsa nya arbetssättet inför hösten.

Gör översikterna arbetet som lärare lättare?

De är båda eniga om att det gagnar eleverna när lärarna arbetar med översikterna, men att det kräver mycket planeringsarbete. Förhållandena i studierna kan skilja sig från lärarens egen verksamhet och därför kan det vara mycket arbete med att skapa undervisning utifrån det man läser säger Lina, och Stina ger ett exempel:

– Vi har mer blandade elevgrupper än i studierna i översikten, jag har den här terminen ibland elva olika språk i samma klass. Då kan jag sällan para ihop eleverna med någon med samma modersmål för att de ska kunna använda sitt förstaspråk, som är ett tips i översikten om undervisning i flerspråkiga klassrum.

Men så säger de skrattande att undervisning alltid innebär mycket planering. Och då är det bra att använda översikterna för att skapa en effektiv planering.

 

Foto: Anna Andersson


Uppdaterad: 2020-05-24 18:27