Att skapa mening i grupp och lyfta varje individ

Det säger Karin Lager som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning Meningsfull fritid, utveckling och lärande i fritidshem. Hon arbetar vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande på Göteborgs universitet. Karin är programledare och ansvarig för kvalitets- och utvecklingsarbete med inriktning mot arbete i fritidshem på grundlärarprogrammet. Hon forskar om policy- och kvalitetsfrågor i fritidshem.

Ni har valt att presentera forskningssammanställningens resultat i tre centrala teman: inta ett medvetet förhållningssätt, skapa kreativa miljöer, organisera undervisningen. Var dessa tre teman tydliga tidigt, eller var det knepigt att göra en indelning?

– Det var varken lätt eller svårt att göra indelningen, däremot var det både tålamodsprövande och roligt. Det var nödvändigt att pröva olika teman och eftersom det handlar om många texter tog det tid. Men vi var flera som arbetade tillsammans. Vi tog fram mönster som vi sedan prövade. Det var nödvändigt att ompröva och reflektera, och att utmana med andra mönster, för att se att indelningen håller.

Skulle du kunna utveckla vad ni menar med ett medvetet förhållningssätt?

– Med begreppet menar vi ett medvetet förhållningssätt i pedagogiska situationer. Det innebär att vara reflekterande, kritisk, och medveten om varför du gör som du gör. Men de pedagogiska situationerna ser olika ut, till exempel beroende på eleverna, föräldrarna, hur alla bemöter varandra, hur vuxna och elever förhåller sig till varandra.

I forskningssammanställningen framhålls att en förutsättning för en stimulerande och stödjande lärmiljö är att lärare utgår från elevernas intressen och behov. Vad innebär det?

– Fritidshemmets uppdrag är att ta till vara elevernas intressen, behov och erfarenheter. Det är vad personalen har att utgå från. Att generera något meningsfullt, det är svårare. Det är lättare att åstadkomma något lärande och utvecklande. Men det är viktigt att skapa förutsättningar för att inspirera och utmana eleverna, individuellt eller tillsammans. Så att de inte bara gör det de brukar, utan inspireras till att röra sig utanför sin komfortzon. Samtidigt måste man lyssna in vad eleverna vill.

Ni nämner att eleverna använder fysisk inomhus- och utomhusmiljö på ett sätt som är meningsfullt för dem. Innebär det att eleverna skapar kreativa miljöer själva, även om det inte finns någon tillgång på material?

– Eleverna använder det som finns till hands. Men ytterligare resurser kan användas för att vidga deras gränser. På samma sätt kan brist på material göra att eleverna gör samma saker som de brukar. Material kan utmana och fördjupa, skapa mer lärande och vara utvecklande. Bidra med meningsfullhet och lärande helt enkelt, och ligga till grund för utforskande och upptäckande tillsammans. Då kan eleverna vidga sina gränser, därför att de får alternativ.

Vad är det viktigaste med att organisera undervisningen?

– Lärarens roll är viktig för elevernas utveckling. Det spelar roll hur läraren gör för att ta vara på elevernas intresse. Därför är fokus på lärarnas arbetssätt. Hur de gör det möjligt för eleverna att delta, utvecklas, möta andra, pröva okänt innehåll, fördjupa sina kunskaper, vidga sina intressen, finna förståelse av nya saker, utveckla sitt språk.

Vad skulle du säga är de viktigaste skillnaderna på lärsituationer i fritidshem jämfört med lärsituationer i skolan?

– Det finns inget behov att skilja lärsituationerna åt. Men meningsfull fritid är ett uppdrag som bara fritidshemmen har. Fritidshemmen ska vara ett sammanhang att ingå i som också ska vara lärande och utvecklande, det behöver man ta på allvar. Lärarna behöver var lyhörda och inlyssnande och ta till vara elevernas intressen och erfarenheter. Arbetslaget ska erbjuda en verksamhet som stimulerar eleverna.

Lärare ska skapa intresse och motivation hos eleverna, men det finns en tydlig risk för att undervisningens mål och syften inte alltid stämmer överens med vad eleverna intresserar sig för och vill göra. Hur kan man hantera sådana situationer?

– Lyhördhet för elevernas intressen är viktigt. Man kan inte utgå från en allmän bild utan man behöver skapa en dialog och involvera eleverna. Arbeta med delaktighet och inflytande i vardagen, utan att formalisera det. Pröva andra sätt. Om eleverna inte vill delta har man kanske missbedömt deras intressen.

Digitala lärresurser, vilka för- och nackdelar ser du med dem i fritidshemsmiljö?

– De är en resurs bland många andra. Hur de används är avgörande. Det är till exempel skillnad på att spela 30 minuter själv och att spela tillsammans. Vilken interaktion uppstår i spelet och utanför, använder man green screen och film? Det gör också skillnad om det finns en osäkerhet på hur man ska planera för användandet jämfört med om det finns en medvetenhet om hur man vill göra och varför.

Kunskaper om gruppdynamik är viktigt för att skapa en positiv lärmiljö står det i forskningssammanställningen, vad skulle du säga att det innebär för aktiviteterna i ett fritidshem?

– På fritidshem har man som tradition ett grupporienterat arbetssätt. Gruppen är ett verktyg för alla elevers möjligheter att komma till sin rätt, och ett grupporienterat arbete är viktigt. Alla elever ges möjligheter att komma till sin rätt med kunskaper om gruppdynamik. Men allt ska inte göras i grupp. Lärarna måste känna individerna och hjälpa dem. Det ska finnas utrymme för variationer och individuella avsteg.

Om du skulle sammanfatta det viktigaste med den här forskningssammanställningen i ett par meningar, vad skulle du vilja lyfta då?

– Personligen blev jag under arbetet med att gå igenom alla forskningsstudier imponerad av att skolbarns fritid engagerar så många världen över. Organisationen av skolbarns fritid ser olika ut, men vi kan ändå lära oss av varandra. Det öppnade min blick för att ta influenser från barnens skolfria tid i andra länder. Den här forskningssammanställningen kan bidra med nya sätt att arbeta och tänka.