Lärarens relation med eleverna är utgångspunkten

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska forsknings­sammanställningen Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa forsknings­sammanställningen
Intervju

Lärarens relation med eleverna är utgångspunkten

Figur lärares ledarskap

Positiva relationer är det allra viktigaste, men inte det enda som behövs för att skapa studiero i klassrummet. Det behövs en hel palett av strategier menar Annika Lilja, docent vid Institutionen för didaktik och pedagogisk profession på Göteborgs universitet.

Annika är halva tiden viceprefekt med ansvar för lärarutbildning, grundlärarutbildning och det korta ämneslärarprogrammet Kompletterande Pedagogisk Utbildning (KPU). Andra halvan av sin arbetstid ägnar hon åt klassrumsforskning i etik- och värdefrågor. Annika är en av forskarna som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets metaöversikt Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap. En metaöversikt är en sammanställning av flera systematiska översikter.

Översiktens resultat sammanfattas i sex teman som tillsammans ger en övergripande bild av vad som kännetecknar lärares ledarskap som främjar studiero. Vad menar du är den största fördelen med de tematiska sammanfattningarna?

– Den största fördelen är att de ger en kartbild. Men man måste förstås alltid komma ihåg att sammanfattningar även innebär en risk för förenkling.

Vilket skulle du säga är det viktigaste av dessa sex teman?

– Lära känna eleverna och skapa positiva relationer är mycket viktigt. Men en av punkterna räcker inte. Nyckeln är att använda ett samspel av strategier med olika elever i olika sammanhang. Väldigt mycket av det som kom fram i arbetet med forskningssammanställningen är säkert välbekant för de flesta lärare. En aha-upplevelse för mig var betydelsen av att lärare behöver vara duktiga på att inte bara analysera sina elevers kunskapsnivåer utan också att de behöver göra analyser när det gäller att utveckla studiero. Också i den frågan behöver läraren vara systematisk och analysera det beteende som eventuellt påverkar klassrummets studiero på ett negativt sätt. Vad är det för problem som leder till att studieron störs, är det till exempel kopplat till inlärningssvårigheter eller till relationer i klassen, eller till elevens förmåga att reglera sina känslor – eller kanske är det flera problem. Genom att synliggöra detta för sig som lärare är det lättare att hitta arbetssätt som fungerar och om det är flera problem, kan man också bestämma sig för att börja arbeta med ett av problemen, och ta andra aspekter vid ett senare tillfälle.

Förväntningar och struktur lyfts som viktiga förebyggande faktorer för studiero, kan det se olika ut i olika studier, olika länder, olika sammanhang?

– Ja, till exempel är de flesta programmen för att skapa studiero som är med i översikten från USA, och flera är från Storbritannien. Deras sätt att se på ungas rätt till engagemang och inflytande skiljer sig från vårt, och den skillnaden i förväntningar och struktur har vi tagit hänsyn till i översikten.

Att eleverna får vara delaktiga är något som påverkar studieron, hur fungerar det?

– Delaktighet väcker ett engagemang. När eleverna får vara med, skapa, följa, då är det lättare för dem att vara aktiva och engagerade, och inte tappa uppmärksamheten. Delaktighet kan man skapa med olika små knep. Ett exempel som jag tror är ganska vanligt i Sverige är att eleverna har små white boards där de kan skriva svar på lärarens frågor och hålla upp och visa svaret.

Finns det något du skulle vilja lyfta fram när det gäller att bemötandet av beteenden och beteendeinriktade program påverkar studieron?

– Att förebygga är viktigt, det är en del av helheten i arbetet med studiero. Till exempel att förutse rörelsen i klassrummet, och planera så att man möter de beteenden som gör att studiero inte infinner sig. I Sverige tror vi inte lika mycket på yttre belöningar, vilket ofta är en viktig del av programmen. Det svenska synsättet är att studiero behövs, för elever och för lärare. Och lärare med erfarenheter anpassar ofta undervisningen intuitivt. Men det är bra att även utvärdera utifrån observationer, att se och åtgärda. Då kan man medvetet titta på och identifiera områden man som lärare behöver rikta in sig på. Det blir lättare att välja strategi, och lättare att distansera sig från känslor.

Om du skulle sammanfatta det viktigaste med den här översikten i ett par meningar, vad skulle du vilja lyfta fram då?

– Att det finns en palett av strategier för att arbeta med studiero, och som lärare behöver man alla. Det här är en viktig forskningssammanställning om en viktig fråga som är en del av alla lärares vardag. En lärares skicklighet värderas ofta utifrån förmåga att uppnå studiero. Ta översiktens resultat till hjälp, där finns en rad beprövade framgångsrika strategier.


Uppdaterad: 2022-05-31 11:20