Viktigt att vara trygg nog för att våga pröva

Kim Wickman och Kajsa Jerlinder är två forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa – med fokus på socialt samspel. Sammanställningen fokuserar på hur en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa kan utformas så att elever som möter svårigheter i det sociala samspelet ges goda förutsättningar för delaktighet, utveckling och lärande.

Kajsa Jerlinder är lektor i idrottsvetenskap vid Högskolan i Gävle och undervisar på det idrottsvetenskapliga programmet. Hon forskar om fysisk aktivitet för målgrupper som behöver olika anpassningar för att kunna delta i sådana aktiviteter. Kim Wickman är docent vid Pedagogiska institutionen på Umeå universitet och undervisar på speciallärarprogrammet och på idrottsvetenskapliga programmet. Hon är forskningsledare för två praktiknära projekt, ett inom organiserad idrott och ett mot skolan.

Varför är det viktigt med tillitsfulla relationer elever emellan, och mellan lärare och elever?

Det finns en maktrelation både mellan lärarna som är vuxna och eleverna som är barn, och mellan de elever som har ett brett register av idrottsliga erfarenheter och de som inte är lika erfarna menar Kim:
– Därför är det viktigt att aktivt arbeta för att skapa en trygg miljö där det är möjligt för alla elever att utmana sig själva och varandra utan rädsla för att göra fel eller för att bli utpekade. Tiden i skolan bör vara meningsfull kunskapsmässigt och socialt för att elevens motivation och känsla av tillhörighet ska infinna sig. Genom att uppleva hur läraren utvecklar tillitsfulla relationer till elever och andra lärare kan eleven utveckla egna verktyg för relationsbyggande.

Kajsa håller med om att det är viktigt med trygghet:
– Tillitsfulla relationer är grunden för att kunna prestera, och förutsättningen för att ett lärande ska kunna ske. Varje elev behöver känna sig lyssnad på, och ett viktigt resultat från studierna i översikten är just hur betydelsefullt det är att en elev ska kunna pröva utan att känna sig dömd.

Hur kan lärare göra för att vara lyhörda för elevernas perspektiv och upplevelser, och deras olika behov?

Klimatet behöver vara utvecklande menar Kajsa:
– Det är viktigt att lärarna använder sina didaktiska kunskaper för att ge eleverna stöd i att visa vad de kan. Då behöver det finnas struktur och en dialog om det som är utmanande. Dialog är nödvändigt, även i kollegiet.

Kim instämmer i att det är nödvändigt med dialog och säger:
– Att möta möjligheter och utmaningar i undervisningen är en del av lärarens vardag. Men det finns utmaningar som kan vara svåra att hantera. Då behövs stöd och struktur och en öppenhet att kollegialt hitta alternativa vägar. Det kan exempelvis handla om att nivåanpassa en övning eller att erbjuda alternativa aktiviteter i sammanhang där det är möjligt.

Vilken betydelse har delaktighet och gemenskap för det sociala samspelet i ämnet idrott och hälsa?

Spontant tänker jag på begreppet elevdemokrati och elevernas rätt till inflytande över skolans verksamhet säger Kim:
– Lärare behöver verktyg att omsätta elevdemokrati i praktiken, så att det inte bara blir ett mål som inte har någon förankring i undervisningen. Det innebär att lärarna behöver tänka konkret i relation till lärandemålen och till aktiviteten.

Kajsa vill lyfta att det är viktigt med tydlighet:
– I ämnet idrott och hälsa kommer eleverna till en ny lokal som kan se olika ut vid olika tillfällen, den är inte en fast punkt på samma sätt som ett klassrum. Eleverna ska vara i rörelse, och de fysiska och sociala färdigheterna hamnar i fokus. De behöver veta vad som gäller i situationen, och vad som förväntas av dem. Läraren behöver vara lyhörd och göra synliga nivåanpassningar i undervisningen. Uppgifter kan till exempel presenteras på olika sätt, inte bara som lättare och svårare.

Forskningssammanställningen visar att det är viktigt med förutsägbarhet, varför är det så?

Kajsa framhåller att förutsägbarhet är positivt i ett lärandeperspektiv:
– Förutsägbarheten behövs för att skapa struktur och en kunskap om vad som förväntas. Det är bra även för läraren med till exempel en tydlig början, mitt och slut.

Kim tycker också att struktur är viktigt:
– Förutsägbarheten förutsätter planering och struktur. Dessutom är förutsägbarhet viktigt för att eleverna ska kunna förbereda sig. Det gäller särskilt för dem som inte känner sig trygga och bekväma med idrott. Systematik gör det också lättare för läraren och lärarkollegiet att utvärdera och utveckla undervisningen.

Forskningssammanställningen tar upp betydelsen av att skapa ett utvecklande klimat där eleverna upplever att de lyckas i sitt lärande och får styrka att tro på sin förmåga. Hur kan lärare arbeta med det?

Det utvecklande klimatet har en avgörande betydelse enligt Kim:
– Lärarens viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för alla elever att utvecklas och lära utifrån sin förmåga och sina förutsättningar. För att det ska bli möjligt för lärarna att skapa ett bra sådant sammanhang är det kollegiala lärandet också viktigt. Lärarna behöver ett sammanhang där de har möjlighet att tänka, dela med sig och vara lösningsfokuserade, så att de på ett bra sätt kan möta elever med olika erfarenheter av idrott och ämnet idrott och hälsa.

Kajsa lyfter fram att det finns mycket exempel att hämta i studierna som ingår i forskningssammanställningen, för de har en bra blandning:
– Studierna handlar inte bara om prestationsfokus, inte bara om att lyckas utan om att pröva. De lämnar utrymme för lust och rörelseglädje. Elever som är tävlingsinriktade hittar utmaningar ändå.

Vad är det viktigaste med den här översikten?

Kim anser att Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar har en viktig uppgift:
– Forskningen bidrar med kunskap, som behöver omsättas till skolans miljö för att nå ut i praktiken.

Kajsa instämmer i att forskningssammanställningar är ett bra vetenskapligt stöd till praktiken, och menar att de också med fördel kan användas i lärarutbildningen:
– Det är bra att komma ihåg hur en forskningssammanställning är tänkt att användas, att den ska bidra till praktikutvecklingen och tillföra ett utifrånperspektiv på den egna verksamheten. Det kan hjälpa lärare som möter elever att se saker som redan är bra, och få syn på de situationer där de kan trycka på för att det ska bli något lite bättre. Vad kan vi, och vilka stödstrukturer har andra använt som vi kanske skulle kunna pröva?