Att undervisa med komplicerade samhällsfrågor i centrum

Tillsammans har en grupp forskare och lärare tagit fram en undervisningsmodul på temat migration, för att stärka lärare i undervisningen i samhällsorienterande ämnen. Materialet kan användas i årskurs 4–6, och kan utvecklas för att användas i årskurs 7–9.

Stärka lärarna och skapa ett bra verktyg

För projektet Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4–6, var det ett viktigt mål att ge lärare bättre verktyg för att förankra undervisningen i relevant forskning, och på det sättet bidra till undervisningspraktikens utveckling. Projektet finansierades av Skolforskningsinstitutet, och projektledare var Martin Stolare, professor i historia vid Karlstads universitet: – Vi ville genom vårt projekt stärka lärarna i arbetet med undervisningen i de samhällsorienterande ämnena i grundskolans årskurs 4–6, och göra det genom att relatera skolans kunskapsuppdrag till skolans värdegrundsuppdrag. I projektet arbetade forskare och lärare tillsammans i forsknings- och utvecklingscirklar för att ta fram ett undervisningsmaterial som lärarna prövade i klasserna.

I projektet ville vi även arbeta för en ämnesdidaktisk undervisningsdriven skolutveckling och ett delmål var därför att bygga en kunskapsbas för lärare säger Martin: – Vi arbetade tillsammans med lärarna i projektet, både med progression och med undervisningens innehåll. Konkret innebar det att vi tillsammans läste aktuell forskning om migration, men också relevant SO-didaktisk forskning. Lärarnas kompetens har varit minst lika viktig i det här projektet som forskarnas. Tillsammans diskuterade vi betydelsen av ämneskunskap kombinerat med ämnesdidaktik, och hur vi skulle kunna göra materialet relevant för eleverna på ett bra sätt. Innehållet skulle vara betydelsefullt ur ett kunskapsperspektiv och samtidigt vara relevant ur ett elevperspektiv, utmaningen var att finna en balans däremellan.

Förståelse av hur migration förändrar

Det behövs mer ämnesdidaktisk forskning kring SO-undervisningen på mellanstadiet, det gäller generellt, men också mer specifikt för samhällsfrågor som migration. Det var något som projektet, enligt Martin ville bidra till att ändra på: – Människan har alltid migrerat. Bland eleverna finns det mycket egna erfarenheter av migration och vi ville få dem att fundera över det. Kanske har de själva flyttat från en storstad till en mindre tätort? Vad innebar det för dem? Vilka erfarenheter finns det i den egna familjen av att migrera? I samhällsdebatten pratas det ofta mer om integrationsfrågor än om migrationsfrågor. Men det är viktigt att prata om varför människor migrerar, vare sig de flyttar till ett annat land eller flyttar inom ett lands gränser. Hur förändrar det samhällen? Vad driver och formar migrationsbeslut? Titta på migration ur ett aktörsperspektiv, studera de personliga besluten och inte bara de strukturella förhållandena. Vilka flyttar, och varför? Varifrån flyttar de, och vart? Mycket handlar om att skapa kunskap och förståelse av vad som händer vid migration, att förstå migration som ett samhällsfenomen. Det är en förutsättning för att diskussionen kring vad migrationen betyder för samhället i stort ska bli nyanserad. Kunskapsdimensionen är på det sättet länkad till frågor om värderingar.

Ett frågedrivet klassrumsarbete

I arbetet med projektet betonade lärarna betydelsen av att starta undervisningen med centrala begrepp. De framhöll också vikten av att arbeta multimodalt. Basen för undervisningsmodulen projektgruppen utvecklade var ett antal fiktiva migrationsbiografier, baserade på den forskning om migration som lärare och forskare hade läst tillsammans. Eleverna fördjupade sina kunskaper om migration och sin förmåga att diskutera samhällsfenomen genom att arbeta med olika övningar. I övningarna fick de träna på begrepp, och på att se samband mellan tid och rum. De lärde sig också mer om vad som formar migrationsströmmar berättar Martin: – Jag skulle vilja säga att det viktigaste vi har visat på i projektet är hur betydelsefullt det är att bygga progression aktivt, och att kunna dela upp stora frågor i mindre bitar utan att förlora blicken på helheten.

Undervisningsmodulen som projektet har tagit fram genomsyras av en konstruktivistisk kunskapssyn, vilket enkelt uttryckt innebär uppfattningen att varje människa skapar sin kunskap genom interaktion med omvärlden. Det kom bland annat till uttryck genom att eleverna fick arbeta frågedrivet. Eleverna arbetade i grupper och fick svara på frågor med hjälp av olika typer av material, som exempelvis de fiktiva migrationsbiografierna som projektledningen tagit fram, sms-konversationer, brev och statistik. Genom att relatera till den information de fick och med stöd av läraren kunde eleverna svara på frågorna. Själva svaren fanns inte uttalat i materialet, utan snarare i mellanrummen. Eleverna behövde alltså läsa, tänka och dra slutsatser.

Lärarna stöttade elevernas kommunikation

När lärarna och forskarna arbetade i forsknings- och utvecklingscirklarna för att ta fram lektionsmodulen var eleverna och undervisningspraktiken hela tiden närvarande i samtalen. Det var viktigt för att det skulle vara möjligt att ta fram en modul med ett utmärkande kunskapsinnehåll och en undervisning som eleverna upplever som relevant. Cirkelarbetet gav också en god grund för att diskutera relationer med eleverna och hur dessa påverkar och påverkas av migration, utan att tappa bort kunskapsinnehållet. Stegvis byggde projektgruppen på det viset upp lektionsmodulen om migration berättar Martin: – Det är viktigt att våga bryta ner övningarna i mindre delar, för att avgränsa och precisera. Vi pendlade mellan helheten och delarna för att kunna vara konkreta och bygga upp ett lärande i modulens olika lektioner där vi på ett explicit sätt jobbade med att ge eleverna ett språk för att prata om de här frågorna. Lärarna stöttade eleverna i att uttrycka sig i diskussionerna.

Planera, pröva och förbättra undervisningen

Projektet var ett designprojekt för att ta fram undervisning, i form av lektionsupplägg och övningar vilka sedan tillsammans utgjorde en undervisningsmodul om migration. Med den ingången hamnade de didaktiska innehållsfrågorna vad och varför ofta i centrum för arbetet, inte minst i projektets inledande fas. Projektgruppen tog fram förslag på övningar, prövade dem i ett klassrum, utvärderade resultaten, gick vidare och spetsade till undervisningen och prövade den i ett nytt sammanhang. Projektgruppens fokus har också varit på undervisningsstrategier. Hur ska lärarna göra sina ämnesdidaktiska urval för att skapa en balans mellan olika aspekter av kunskap som är relevant för eleverna? Martin berättar: – En dimension i forskningsprojektet var dess uppenbara samtidsrelevans men också att migration är en fråga som elever behöver ha kunskaper om för att kunna hantera framtidens utmaningar. Migration är på det sättet alltid aktuellt. Eftersom Sverige är ett mångkulturellt samhälle är frågor kopplade till migration något som elever möter oavsett var i landet de bor.

Materialet från projektet har spritts

Skolledningen skapade tid för lärarna att delta och vara drivande och stöttande under projektet. Efter det att projektet har avslutats har skolan spritt populärvetenskaplig text i nätverk och via webbresurser, och lärarna i projektgruppen har fortsatt att arbeta med materialet i sin skola. Forskarna i projektet arbetar med utbildning av lärare i samhällsorienterande ämnen, och de har publicerat artiklar och lagt ut material som har spridits mer och mer. Mycket material från projektet kommer dessutom att finnas på Karlstads universitets webbplats, på sidorna för Centrum för samhällsvetenskapliga ämnens didaktik, CSD. Tanken är även att materialet från forskningsprojektet ska användas som en del av lärarutbildningen berättar Martin: – Relationen mellan kunskap och didaktik är viktig och den behöver hela tiden aktivt stärkas.

Foto: Scandinav Bildbyrå, Anna Johnsson
Porträttfoto: Andreas Reichenberg