Elever behöver ha goda kunskaper i digitala sökningar och källkritik – ett gemensamt ansvar för alla lärare

Det har några forskare undersökt inom engelskundervisningen i årskurs 8–9 och år 1–3 i gymnasieskolan, i forskningsprojektet som heter 21 århundradets läskompetenser för 21 århundradets Sverige. Projektet finansierades av Skolforskningsinstitutet, och leddes av Marie Nordlund, universitetslektor på Institutionen för hälsa, lärande och teknik vid Luleå tekniska universitet. Två grundskolor och en gymnasieskola deltog i projektet.

En kunskap för både studier och yrkesliv

Huvudfokus i projektet har varit elevers informationssökning online på engelska. Projektgruppen tog reda på hur ungdomarna gjorde, därför att de ville se om det var möjligt att förändra deras vanor till det bättre, berättar Marie Nordlund:
– Det här är viktig kunskap som eleverna behöver i både högre studier och i sitt yrkesliv, och därför behöver de tidigt utveckla kompetensen att söka efter digital information, och samtidigt kompetensen att kritiskt granska källor.

Det viktigaste projektet har kommit fram till är just att det finns brister i elevernas kunskaper om onlinesökning och källkritik som behöver åtgärdas, menar Marie:
– Sätt igång tidigt! Stöttning i det här är alla lärares ansvar, och eleverna behöver mycket träning. De måste få tid att utveckla den här kritiska kompetensen.

Eftersom båda forskarna i det här projektet är engelsklärare i botten var det mest naturligt för dem att göra undersökningen i undervisningsämnet engelska. Problemen med att söka blir emellertid desamma på förstaspråket som på inlärda språk poängterar Marie Nordlund:
– Men på ett språk som inte är elevens förstaspråk tillkommer också svårigheter: det blir svårare att se retoriska stilgrepp, tvetydigheter, och rena felaktigheter, som till exempel bias – alltså felaktigheter vid bedömningen av vetenskapliga resultat. Det gör det extra lämpligt att titta på just engelskundervisningen.

Eleverna behärskar inte avancerade sökningar

I forskningsprojektet undersökte forskarna exakt hur eleverna gjorde när de sökte, genom att spela in elevernas skärmar. De såg hur eleverna gick till väga för att söka, vilka verktyg de använde, hur de formulerade sökfrågorna, alla sidor de besökt. Efteråt tittade de på inspelningen tillsammans med eleverna, och eleverna fick berätta hur de tänkte och kommentera sina val. I de intervjuerna framkom det att många inte var så intresserade av att pröva något annat, utan sa ”så har jag alltid gjort”, utan att de visste om det var effektivt eller inte. Marie Nordlund vill gärna lyfta att eleverna inte kan göra bra sökningar av sig själva:
– Eleverna behöver explicit undervisning och stöttning för att utveckla och effektivisera sin onlinesökning, och de behöver träna på en effektiv användning av internet.

Eleverna lyckades bättre med enkla sökningar utan finesser, något som även stämmer in på många vuxna poängterar Marie:
– Men det eleverna kan, behärskar de väl, eftersom de tränar ofta. Vi kunde till exempel se att de är bra på sociala medier, men dåliga på sådant som ordbehandling, och att ha flera sidor öppna som man ser samtidigt på skärmen. Vi såg också att redan i nian är eleverna rotade i invanda mönster, så undervisningen i onlinesökning måste börja tidigt. I vår undersökning var det bara åttorna som var villiga att pröva nya sätt som lärarna visat. Men de skulle behöva ha börjat med det här redan när de var yngre, eftersom de behöver hinna ha mycket mer kontinuerlig träning för att verkligen utveckla kompetensen.

Träna på sökningar och källkritik – inom all undervisning i skolan

I den här undersökningen gjordes inget test av förmågan att vara källkritisk, utan ett attitydtest i samband med intervjuerna. De äldre eleverna visste att källkritik är viktigt men menade att det inte är så viktigt i skoluppgifter. Ett vanligt resonemang var att ”andra har använt den sidan, då kan jag också göra det”. En del elever var väldigt omedvetna om domäner och domännamn, och hade mycket liten kunskap om kopplingen till att vara källkritisk berättar Marie Nordlund:
– Många elever hade uppfattningen att om uppgifter förekom på två olika webbplatser var de okej, men utan någon tanke på att de behöver kontrollera hur de webbplatserna har fått uppgifterna. Men det här är viktigt. Börja tidigt med undervisning i onlinesökning och källkritik, och kom tillbaka till det hela tiden, i varje årskurs. Man måste dessutom ta hänsyn till teknikutvecklingen. Det vi kunde igår räcker kanske inte imorgon.

Behovet av aktuell kunskap är något som skolorna i projektet fått en högre medvetenhet om. Många lärare uttryckte osäkerhet kring sin egen kompetens i att söka online, och därför jobbade de med såväl lärare som elever i projektet, säger Marie Nordlund:
– En expert på onlinesökning och källkritik höll två seminarier som var öppna för alla lärare på skolorna. Vi ville att lärarna skulle ha tillgång till färsk kunskap, och ge dem ett gott självförtroende i dessa frågor.

Forskningsprojektet är autentiskt – utfört på vanlig lektionstid

Forskargruppen bestod av två forskare samt en lärare som deltog i materialinsamlingen, delar av analysen, och till viss del i artikelskrivandet. Totalt har åtta gymnasielärare och två högstadielärare deltagit i forskningsprojektet. En kärntrupp om tre gymnasielärare deltog under hela projekttiden, i kompetensutvecklingsinsatser och diskussioner kring undervisningen och situationen i klassrummet. Alla lärare som deltagit har arbetat med informationssökning online under engelsklektionerna med sina elever berättar Marie Nordlund:
– Vi forskare framförde önskemål om vilka förberedelser och vilken typ av sökningar som skulle ingå, och sedan har lärarna utformat uppgifter som har passat respektive elevgrupp. Situationerna vi har undersökt är alltså inte konstruerade för forskningen, utan de är autentiska, och en del av den vanliga undervisningen i engelska, där lärarna bestämt ämne, vilken slags uppgift eleverna skulle göra och hur de skulle redovisa. Just det att undersökningen gjordes på verkliga undervisningssituationer, och med tillgång till hela internet, gör resultaten extra generaliserbara.

Elevernas engelska ordförråd var inte ett hinder

I projektet tittade lärarna och forskarna på texterna som eleverna skrev med hjälp av det material de hittat när de sökte, för att kunna utvärdera sökningarna. Forskarna jämförde elevernas ordförråd med deras förmåga att söka online, för att se att inte språket varit ett hinder vid onlinesökningarna. Det fanns stora individuella skillnader, med ett litet kontra ett stort ordförråd på engelska. Det forskarna kunde se var att även eleverna med minst ordförråd hade tillräckliga kunskaper för att kunna läsa en allmänt hållen text på engelska. De kunde även se, att i kurserna engelska 5, 6 och 7 använder eleverna ord av samma svårighetsgrad när de skriver sina texter själva. Kanske kan vissa fler ord men de använder inte fler, utan tar det säkra före det osäkra. Det går inte att veta säger Marie Nordlund:
– Ordinlärningsforskare visar att man måste arbeta aktivt med elevernas ordförråd. Alla mått på vokabulärstorlek som används för tillfället är relativt grova och ger endast en uppskattning av ordförrådet. Det kan också skilja om man undersöker det receptiva ordförrådet eller det produktiva. Vanligtvis är det receptiva större. Vi använde oss av ett internationellt beprövat test av det receptiva ordförrådet – Vocabulary Size Test (VST). Vi kunde se att det ordförråd som eleverna själva använder i sina egna texter varierar väldigt lite – oavsett om eleven har presterat högt eller lågt på VST. Den skillnaden mellan det receptiva och produktiva ordförrådet kan vara något att undersöka vidare. Det visar dessutom på hur viktigt det är att arbeta aktivt med ordinlärning.

Foto: Scandinav Bildbyrå, Plattform
Porträttfoto: Privat