Funktionellt skrivande i lågstadiet

Forskningsprojektet Funktionellt skrivande i tidiga skolår – Undervisning, bedömning och professionell utveckling, finansierades av Skolforskningsinstitutet. Projektet bedrevs av Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningssociologi vid Uppsala universitet under ledning av Åsa af Geijerstam, docent i didaktik med inriktning svenska. I den här artikeln har vi dock intervjuat Charlotte Engblom, docent i svenska språket och lektor i didaktik med inriktning svenska, som också ingick i projektet.

I forskningsprojektet har forskare och lärare utvecklat undervisningsupplägg för skrivande i inom olika genrer och även tagit fram en analysmodell för texter skrivna av lågstadieelever. I projektet deltog 15 skolor medan ytterligare 15 skolor var kontrollgrupp.

Syfte och mottagare

Skrivande ingår alltid i ett sammanhang. Ett funktionellt skrivande handlar om att man tar hänsyn till att skrivandet har ett tydligt syfte och mottagare, ett innehåll som är relevant och samtidigt stöttar eleverna i hur det innehållet kan skrivas, berättar Charlotte Engblom.
– I klassrummet kan skrivandets syfte ofta vara att bearbeta och ta till sig ett ämnesinnehåll, men samtidigt att kommunicera, dela med sig och visa upp kunskap. Precis som i samhället i stort har skrivande i klassrummet en funktion.

Förutom att skrivande är grundläggande för kommunikation och lärande samt viktigt för att visa upp kunskap, är det också kopplat till demokrati menar Charlotte Engblom:
– Skrivande är den aktiva motparten till läsande och viktigt för deltagande i samhället. Det finns inga stora internationella undersökningar om skrivande av typen PIRLS läsundersökning, som gör att vi vet att vi behöver jobba med läsandet i skolan. Därför är det viktigt att vi fokuserar på skrivande i skolan ändå.

Språkliga resurser

Språkliga resurser är ett begrepp som används för det flertal möjligheter vi ställs inför när vi ska skriva en text, förklarar Charlotte Engblom:
– Varje gång vi ska skriva texter gör vi en mängd språkliga val. Vi väljer ord, grammatiska strukturer, ser till språkriktigheten och konventionerna för en viss genre. Alla nivåerna är viktiga. I vårt forskningsprojekt har det varit viktigt att eleverna känner sig trygga med språket.

Charlotte Engblom betonar vikten av att kunna prata om språket:
– Vi vill att eleverna ska kunna prata om vilka språkliga val de gör när de skriver. Då blir det viktigt att utveckla ett metaspråk, alltså ett språk om språket. Det gör det lättare för eleverna att navigera bland alla språkliga val, och gör dem mer medvetna om hur deras val påverkar texten.

Nära samarbete med lärare

Det första forskarna gjorde var att vända sig till referenslärarna, berättar Charlotte Engblom:
– Vi behövde lärarnas perspektiv på skrivandet i skolan. Därför arbetade vi i forskningsprojektets första fas tillsammans med lärare från tre olika skolor. Vi diskuterade med dem hur skrivuppgifterna i fas två skulle se ut: vad är relevant att ha med, vilket skrivande brukar de arbeta med, hur kan man bygga ut sådant de redan gör, vad kan vara bra sätt att gå vidare.

Charlotte Engblom berättar att de till fas två behövde fastställa ett bra system för att prata om kvaliteten på elevernas texter.
– När vi arbetade med kvaliteten tog vi hjälp av en grupp norska forskare som gjorde en liknande undersökning. Tillsammans gjorde vi en jämförande bedömning där vi analyserade texternas helhet. Vi tittade på sådant som textens form, längd och innehåll på ett översiktligt sätt, för att fastställa vad kvalitet i texterna är och hur utvecklingen hos eleverna ser ut. Den analysen använde vi för att fastställa forskningsbaserade kompetensnivåer för elevers funktionella skrivande i årskurs 1 till 3, så kallade Writing Proficiency Levels.

Undersökning och kunskapsdelning

Lärarna genomförde undervisningsuppläggen, och fick själva välja hur de ville anpassa dem för sin egen elevgrupp berättar Charlotte Engblom.
– Innan lärarna genomförde undervisningsuppläggen diskuterade de med forskarna. Efteråt samlade lärarna in texterna och hade kollegiala samtal, samtidigt som de skickade kopior till forskarna som diskuterade texterna på sitt håll innan vi pratade om texterna tillsammans. Det var möjligt att välja att skriva digitalt men de flesta valde analogt skrivande, vilket är bra eftersom det är nödvändigt att elever i de första årskurserna får öva mycket på handskrift.

Parallellt med undersökningen men lite utanför projektet pågick kunskapsdelning.
– Vi hade forskningscirklar. Det är när lärare och forskare pratar forskning och beprövad erfarenhet för att tillsammans skapa kunskap inom ett område. Ett par av lärare deltog också i en svenskämnesdidaktisk konferens och presenterade tillsammans med forskarna resultat och utmaningar. Mest uppskattat var nog de kollegiala samtal som ingick i projektet, där lärare från tre olika kommuner delgav varandra erfarenheter. Hela projektet har landat väl hos lärarna, gett stimulans och uppskattats. Samarbetet i projektet har byggt ny kunskap för alla inblandade, säger Charlotte Engblom.

En analysmodell

Analysmodellen som togs fram har fem olika nivåer som bygger på hur elevernas skrivutveckling kan iakttas förklarar Charlotte Engblom:
– Vi tittade förstås på hur eleverna använder ord och varifrån orden kommer, om det är från vardagen, ämnet eller skolan till exempel. En annan nivå var hur de fördjupar och bygger ut texten, både grammatiskt och sett till innehållet. Men vi tittade också lokalt i texten, till exempel på hur de binder ihop och skapar sammanhang. På den globala nivån tittade vi på genrekonventioner. Språkriktighet var också en nivå, där vi även inkluderade den tekniska nivån, alltså både hur eleverna stavar och använder interpunktion men också sådant som hur de handskrivna bokstäverna ser ut. En viktig nivå var dessutom mottagare och avsändare, alltså hur eleverna skapar en relation till läsaren och hur de uttrycker sin egen identitet och förståelse.

Charlotte Engblom kommenterar att projektet samlat in ett stort material.
– Det har varit flera forskare och många skolor, lärare och elever inblandade vilket borgar för ett tillförlitligt material. Men det vi behöver fråga oss är förstås om det kan finnas en möjlig snedfördelning i vilka vårdnadshavare som gav sitt samtycke och vilka som inte gjorde det. Anledningen till att säga nej skulle till exempel kunna vara att vårdnadshavare vet om att deras barn inte har kommit så långt i sin skrivutveckling.

Lärarna kan förvänta sig mer

Lärarna i projektet påverkades och såg att de kunde förvänta sig mer av eleverna, berättar Charlotte Engblom:
– Höga förväntningar och meningsfullt skrivande behövs, då utvecklas eleverna och presterar bättre. Lärarna i projektet har berättat att de nu efteråt är mindre rädda att dela ut uppgifter, ställa krav och bredda repertoaren i klassrummet. Tillsammans har vi kunnat konstatera att det är fullt möjligt att arbeta med skrivande ur ett helhetsperspektiv redan i lågstadiet.

Vid slutintervjuerna berättade lärarna i projektet även att de märkte att skrivande hade blivit avdramatiserat efter projektet säger Charlotte Engblom:
– Eleverna kom över en tröskel, de skrev mer. Motståndet minskade och det blev normalt att skriva. Sådant som att dokumentera och skriva instruktioner var inte längre något dramatiskt.

Viktigt vid skrivundervisning

Det finns utrymme för att utmana eleverna, och det fungerar bra att använda både ämnestexter och instruktioner upplevde lärarna. Men det behöver finnas en tydlig kedja återger Charlotte Engblom:
– Lärarna var mycket tydliga med hur viktigt det är att texterna har en mottagare. Det kunde till exempel vara vårdnadshavare, syskon eller andra elever. Lärarna samtalar med eleverna om vad texterna innehåller, vad mottagarna behöver veta och om eleven glömt något. Att till exempel kunna stava och använda interpunktion är fortfarande viktigt, men det är även ett helhetstänk och vilken funktion stavningen och interpunktionen och texten som helhet fyller. På det viset bygger lärarna in skrivandet i ett undervisningsförlopp där alla delar är lika viktiga.

Charlotte Engblom menar att lärarna i projektet är väldigt inlyssnande och bra på att ta tillvara elevernas intressen och drivkrafter.
– Lärarna har till exempel haft en övning där eleverna fått skriva en jobbansökan med förslaget att rikta sig till jultomten som arbetsgivare, men vissa elever motiverades mer av att hitta på egna arbetsgivare som Minecraft. I klassrummet använder lärarna det metaspråk som eleverna behöver kunna för att prata om skrivande och text. Tillsammans med eleverna diskuterar lärarna innehåll, mottagare och själva skrivhantverket. Ibland skriver de också tillsammans hela klassen, eller i grupper eller par.

Foto: Åsa Lännerström/Scandinav Bildbyrå
Porträttfoto: Privat