Lärares ledarskap påverkar klassrumsklimatet, och klassrumsklimatet påverkar lärandet

I forskningsprojektet Att utveckla undervisningen och förbättra lärandet genom klassrumsledarskap, klassrumsklimat och skolklimat, ville forskarna ta reda på mer om hur all personal i skolan kan samarbeta för att förbättra skolklimatet, och hur de kan hantera hinder och utmaningar i det arbetet. Projektet finansierades av Skolforskningsinstitutet och leddes av Robert Thornberg, professor på Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet. Två grundskolor deltog i projektet.

Med utgångspunkt i skolklimatet

I det här projektet träffade forskarna i första hand skolledningen, trygghetsteamen och personalen på elevhälsan. Tillsammans pratade de om skolklimatet, klassrummet, kränkningar på skolnivå, hur det fungerade på skolgården och under rasterna, och om den årliga planen för insatser. Den informationen använde forskarna som underlag när de bestämde vilka frågor de skulle ställa i enkäter och intervjuer, riktade till både lärare och elever. Utöver att analysera data och återrapportera till skolan gjorde forskarna särskilda insatser vid konsultation och samtal. Vid studiedagar, för återkoppling och riktade insatser träffade forskarna även lärarna. Robert Thornberg berättar:
– Vi ville vara öppna för det oförutsägbara, och ha följsamhet för skolornas behov. Därför gjorde vi inga intervjuer i förväg, men vi hade en idé om vår plan. Kritiskt för den var hur lärarna tänker att deras beteende påverkar om det är stök eller trygghet i klassrummet, och lärarnas stödbehov.

Med stöd i forskningen

Skolutveckling ska utgå från å ena sidan den lokala verksamhetens problem, behov, erfarenheter och villkor, alltså från skolpersonalens och elevernas perspektiv, så kallat bottom-up. Samtidigt ska utvecklingen å andra sidan utgå från forskningsbaserade kunskaper, det vill säga ett top-down-perspektiv. Genom att utgå både från evidens och kontext samtidigt uppnås de bästa resultaten menar Robert:
– Vår undersökning visade att den socioemotionella miljön förbättrades under projektet, mellan de två gånger vi mätte. Genom återkoppling till skolan och studiedagar med lärarna fick skolan ta del av forskarnas kunskaper. Eventuellt kan resultatet dock helt enkelt hänvisas till det medvetandegörande om skolklimatet som undersökningen bidrar till på skolorna. Vi hade planerat att mäta ytterligare en gång, men covidpandemin kom emellan.

Det viktiga klassrumsledarskapet

Lärares klassrumsledarskap kan delas upp i tre dimensioner: didaktiskt stöd med tydliga förklaringar, struktur och återkoppling; klassrumsorganisering med regler och rutiner som skapar studiero; samt socioemotionellt stöd. Robert Thornberg förklarar:
– Det socioemotionella stödet handlar huvudsakligen om i vilken grad läraren bygger och bibehåller varma och stöttande relationer mellan lärare och elever, och mellan elever och elever. Klassrumsledarskap är en viktig förutsättning för lärande, där alla delar behövs: det didaktiska stödet, studieron och det vi har tittat på i det här projektet, det socioemotionella stödet.

I projektet har man genom elevenkäter, fokusgrupper och intervjuer undersökt elevers och lärares syn på lärares ledarskap och klassrumsklimatet. Robert Thornberg vill gärna lyfta betydelsen av varma och positiva relationer mellan lärare och elever:
– Vi kunde se i elevenkäterna att det finns ett samband mellan förekomsten av det eleverna uppfattar som bra lärare och vad eleverna tycker om skolan. Bra lärare är enligt de här eleverna någon som är snäll, bryr sig och skapar studiero. Det stämmer med det auktoritativa lärarskapet, att en duktig lärare engagerar sig i eleverna, skapar struktur och ett bra klimat.

Auktoritativt lärarskap

Auktoritativt betyder vederhäftigt, sakkunnigt och med myndighet – inte att förväxla med auktoritärt som betyder maktfullkomligt, egenmäktigt och diktatoriskt. Begreppet auktoritativt har rötter i 1960-talets forskning om föräldraskap, och handlar om hur föräldrar framgångsrikt leder sina barns uppfostran med hjälp av värme, sensitivitet, närhet, att lyssna, samt en hög grad av struktur: med krav, regler, förväntningar och gränser. Robert Thornberg berättar:
– Under 2000-talet började en del skolforskare intressera sig för den forskningen kring föräldraskap men tillämpat på och justerat för lärarskap. Från och med 2010-talet kom forskningen i gång på riktigt. Sammantaget visar forskningen att ett mer auktoritativt ledarskap i klassrum och på skolor hänger samman med att elever är mer engagerade i skolarbetet, att de presterar bättre i skolan, att det är mindre stök på lektionerna och lägre förekomst av mobbning och andra former av kränkningar på skolan. I det här projektet har vi framför allt undersökt hur forskning om lärares ledarskap, relationer och klassrumsklimat kan approprieras i skolan, alltså hur en skola kan tillägna sig kunskap från forskningen för att kunna omsätta den i den egna praktiken och på det viset förbättra klimatet på skolan.

Det viktiga socioemotionella stödet

Det framkom av enkätundersökningen att positiva, varma och stöttande lärar-elevrelationer hängde samman med att elever var mer engagerade i skolarbetet över tid. I återkommande fokusgrupper med eleverna utforskade forskarna deras perspektiv på klimatet i skolan, till exempel i klassrummet och på rasterna. Forskarna undersökte även annat som hade relevans för projektets fokus och som kunde ge ett värdefullt underlag till skolorna i deras utvecklingsarbete, som kvaliteten på lärarnas ledarskap i klassrummet säger Robert Thornberg:
– Klassrumsklimatet påverkar hela skolklimatet, men skolklimatet påverkas även av alla andra personalgrupper som träffar eleverna och relaterar till dem på något sätt. De kan alla vara ett stöd och påverka skolklimatet positivt, som rastvärdar, assistenter, elevhälsan, trygghetsvärdar med flera.

I intervjuerna uttrycktes det att lärare ser arbetslagen som den viktigaste stödstrukturen i arbetet med skol- och klassklimaten. Vid konsultationer gav forskarna skolorna rådet att dela upp de utmaningar som finns i sådant som är påverkbart och sådant som är svårare att komma åt fortsätter Robert:
– Grupprocesser som äger rum i klassrummet eller på skolan i övrigt finns det större möjlighet att jobba med. Här blir lärares ledarskap och relationsarbete centrala verktyg, liksom gemensamma förhållnings- och arbetssätt bland skolpersonalen. Men elevernas hemförhållanden är naturligtvis mindre möjliga att påverka. För frågor som exempelvis rör svårigheter med samverkan med vårdnadshavare får man söka stöd i arbetslagen, elevhälsan eller skolledningen. Utanför skolans kontext kan det också finnas stödresurser att tillgå, i samhället.

Frågor om sambandet mellan lärares ledarskap och klimatet på skolan

Två skolor oberoende av varandra kontaktade universitetet och bad om hjälp – den ena skolan om lärares ledarskap och den andra skolan om skolklimatet. Det resulterade i det här forskningsprojektet där mixed methods har använts: kvalitativa metoder i form av intervjuer och fokusgrupper med lärare respektive elever, och kvantitativa metoder i form av elevenkäter. Frågorna som ställdes handlade om resonemang kring ledarskap, skolklimat, ledarskap i klassrummet, det sociala klimatet, utmaningar i arbetet, stöttningen eleverna får vid behov, berättar Robert Thornberg:
– Den socioemotionella miljön i skolan är viktig. Intervjufrågorna till lärarna var därför inriktade på sådant som hur det arbete skolan bedriver påverkar skolklimatet och deras eget arbete med ledarskap i klassrummet. Vilka beståndsdelar i arbetet som de ser som viktiga, positiva exempel, och vilka problem och utmaningar som finns. Hur arbetslagen fungerar. Medan intervjufrågorna till eleverna handlade om vad de tycker utmärker en bra skola, bra lektioner och bra lärare, och hur det fungerade i de egna klassrummen och i den egna klassen. Elevenkäten utgjordes av ett antal frågeformulär som bland annat innefattade kvaliteten på lärar-elevrelationer, lärares ledarskap, klassklimatet, studieengagemang, skoltrivsel och utsatthet för mobbning.

Begränsad generaliserbarhet av resultaten

Resultaten från projektet finns tillgängliga för alla via publikationer i internationella vetenskapliga tidskrifter (öppen tillgång), men kommer även att publiceras populärvetenskapligt i Linköpings universitets tidskrift Venue som i första hand vänder sig till dem som arbetar i skolan. Robert Thornberg lyfter dock att resultaten ska användas med urskiljning:
– Det här är två skolor, alltså två fallstudier. Resultaten bör inte generaliseras hur som helst eftersom skolor har olika förutsättningar, villkor, personal, upptagningsområden. Därför går inte resultaten att helt ta ur sitt sammanhang. Andra skolor måste fundera och ställa sig frågor som: ”Hur är det hos oss?”, ”Känner vi igen fenomenen? Och förutsättningarna?”.

Foto: Scandinav bildbyrå
Porträttfoto: Magnus Johansson, Linköpings universitet