Utveckla elevers etiska förmåga genom skönlitteratur

I projektet Att skärpa den etiska blicken och rösten, som finansierades av Skolforskningsinstitutet, har forskare och lärare undersökt hur en skönlitteraturbaserad etikundervisning kan utveckla 14-åringars etiska förmåga. Christina Osbeck, professor i ämnesdidaktik med inriktning mot samhällsorienterande ämnen och dekan för Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet, har lett projektet.

Skönlitteraturen bidrar med möjlighetskunskap

Det etiska perspektivet ska enligt Lgr22, liksom tidigare läroplaner för grundskolan, prägla skolans verksamhet för att ge grund för och främja elevernas förmåga att göra personliga ställningstaganden och agera ansvarsfullt mot sig själva och andra. Med hjälp av väl vald skönlitteratur kan lärare hjälpa elever att utveckla detta perspektiv och förbereda elever för händelser i livet där grundläggande demokratiska värden står på spel menar Christina Osbeck:
–  Unga måste få möjlighet att utveckla olika diskurser kring centrala utmaningar i deras vardag, men de måste också få hjälp att rikta blicken mot nya samhälleliga och globala sammanhang – och stärka deras röst kring dessa frågor. Litteraturen bidrar med en ”möjlighetskunskap”, att eleverna stimuleras att tänka ut möjligheter som man inte har för handen. Mötet med litteratur och samtal om det man läser ger å ena sidan upphov till erfarenheter man inte själv har. Å andra sidan ger litteraturen distans och möjlighet att tala om sådant som ligger för nära ens eget liv för att det ska vara bekvämt att prata om.

Undervisningsmodell som växt fram i samverkan

Under arbetets gång beslutade man sig för att stanna vid fyra etiska utmaningar som är centrala i ungas liv: social exkludering; utbildning och framtid; migration samt klimatförändringar. I projektgruppen har forskare och lärare gemensamt tagit fram en läslista, och i det arbetet har lärarnas kunskaper om elevernas vardag, intressen och förkunskaper samspelat med forskarnas kunskaper från tidigare forskning som belyser vilka områden som är etiskt angelägna för ungdomar.

I projektet användes undervisningsmodellen i tre klasser i årskurs 8 från tre olika skolor i religionskunskapsundervisningen, och tre kontrollklasser i olika skolor fick ordinarie undervisning. Kontrollklasserna gick i skolor med liknande elevsammansättning och ansågs jämförbara. Etiklektionerna, nio för varje klass, hade en återkommande struktur men med de olika temana i fokus. Varje lektion inleddes med att läraren läste en text högt för eleverna. Högläsning var en viktig del eftersom läsförmåga inte skulle vara en faktor i projektet. Texterna hade valts ut i syfte att träna eleverna att utveckla sin fantasi och vidga deras perspektiv. Tanken var att utveckla ett rikare och mer nyanserat sätt att diskutera etiska utmaningar i livet, säger Christina Osbeck:
– Litteraturen stimulerar eleverna att utveckla sin moraliska kompass – hur man uppfattar att det bör vara. Eleverna får genom undervisningsmodellen möjlighet att vidga sitt eget språk om etik kopplat till de aktuella valda frågorna. Det sker i mötet med texten, i de egna reflektionerna, gruppkamraternas berättelser och klasskamraternas slutsatser, och skapar fler handlingsalternativ för eleverna.

Mångdimensionell etisk kompetens

Modellen som man har prövat i projektet hade först utvecklats tillsammans med en grupp lärare i en pilotstudie, och förståelsen av etisk kompetens som mångdimensionell hade genererats i ett tidigare forskningsprojekt. Christina Osbeck förklarar vad det är:
– En mångdimensionell etisk kompetens handlar om att kunna identifiera en etisk situation eller ett etiskt dilemma, att göra en bedömning av situationen, att motivera sina val och att sedan välja att handla. Det gäller att i detta se att det krävs sakkunskaper om såväl frågan som det specifika sammanhanget, men även att kunna berätta om sin ståndpunkt för andra och vara övertygande, vilket liknar den mer endimensionella förståelsen av etisk kompetens där man fokuserar på den analytiskt argumentativa förmågan. Det är viktigt att adressera de olika aspekterna.

Ämnena som aktualiserar etiska ställningstaganden kan vara skrämmande, och som lärare måste man förhålla sig till elevernas rädsla. Det har varit en viktig del av projektet, att komma fram till hur man kan hantera sådan oro. Christina Osbeck förklarar:
– En mångfald av röster motverkar oron, att ta upp olika perspektiv hjälper. Vi tror att eleverna tänker vidare på egen hand med hjälp av repertoaren av skilda röster som man utvecklar. Olika sammanhang kan dock drabba mer eller mindre, och det är viktigt att hitta texter som värnar ungas hopp genom att peka i olika riktningar. Om man lyckas identifiera och uppmärksamma de händelser som är etiskt laddade, som innehåller frågor om rätt och fel, gott och ont – då kan man också diskutera dem och försöka komma fram till ställningstaganden i etiskt laddade frågor.

Undervisningsmodellens bidrag

I projektet har man undersökt utvecklingen av elevernas kunskaper genom för- och eftertest, men även analyserat elevernas gruppdiskussioner, och undersökt lärarnas upplevelser genom intervjuer. Elevtestet bestod av fem frågor om etik från nationella prov i religionskunskap och tre frågor från Skolverkets nationella utvärderingar. Lärarna bedömde att användningen av skönlitteratur för elevernas utveckling av etisk kompetens hänger samman med litteraturens möjlighet att bygga broar mellan hur något är och hur något skulle kunna vara.

– Skönlitteratur utgör utgångspunkt för tankelek, också i moraliskt avseende, säger Christina Osbeck. En skönlitteraturbaserad etikundervisning kan med andra ord sägas ge eleverna större utrymme att agera i och med sin omvärld, de får vara aktiva och kreativa.

I intervjuerna framkom att lärarna upplevde att eleverna hade utvecklat sitt sätt att resonera kring etiska frågor, och i analyser av elevernas gruppdiskussioner visade det sig att samtalen bidrog till att utveckla elevernas moraliska diskurser. I testen som gjordes efter undervisningen påvisades dock inga genomgående säkerställda skillnader mellan eleverna i de tre klasser som deltagit i etikundervisningen och de tre kontrollklasserna. I projektgruppen har man konstaterat att det är en utmaning att använda rätt instrument för att mäta kunskapsutveckling inom områden som etik säger Christina Osbeck:
– Det är viktigt att problematisera vad som faktiskt går att mäta i enkla provfrågor, mångdimensionella kunskaper i exempelvis etik låter sig kanske inte fångas på det sättet? Det är viktig kunskap som vi tar med oss från projektet, och förhoppningsvis kan det också bidra till att utveckla hur elevers kunskaper kan mätas.

Gemensam kunskapsgrund

Genom tidigare forskningsprojekt och genomförd pilotstudie fanns en konkret modell att ta avstamp i, en teoretisk och empirisk bas att bygga på. Den modellen förfinades under projektets gång. Forskare och lärare har samarbetat under projektets alla faser: planering, genomförande, analys och rapportering för att ta fram och testa en modell för en skönlitteraturbaserad etikundervisning. Genom kontinuerliga seminarier i projektets alla faser kunde projektgruppen utveckla en gemensam kunskapsgrund att stå på. Seminarierna bidrog också till att kunna situationsanpassa genomförandet av undervisningen i klassrummet och valet av texter.

– Projektet har lett till fördjupad förståelse för etikundervisning i växelverkan lärare och forskare emellan. När vi forskare har uppmärksammat lärarna på teoretiska etiska perspektiv har de kunnat konkretisera och relatera det till den komplexa undervisningsvardagen, och i gemensam dialog har dessa insikter också bidragit till begreppsutveckling på området. Att framgångsrikt bedriva den här typen av forskning kräver en hög grad av samverkan mellan teoretisk, empirisk och praktisk kunskap om specifika elever, specifika klasser och vad undervisning och lärande i just dessa sammanhang betyder.

Foto: Scandinav Bildbyrå
Porträttfoto: Göteborgs universitet