Visioner och strategiskt arbete bakom miljö­medvetenhet och handlings­beredskap hos eleverna

Forskningsprojektet Undervisning för hållbar utveckling, finansierades av Skolforskningsinstitutet och leddes av Niklas Gericke, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Karlstads universitet. I den del av projektet som vi skriver om här ingick fyra grundskolor och en gymnasieskola.

UHU, holism och pluralism

Undervisning för hållbar utveckling, UHU, är ett perspektiv som förespråkas ända från FN och ner till de svenska läroplanerna. Inom UHU behandlas komplexa frågor där det sällan finns bara ett svar. Forskning visar att det är svårt att verkställa den typen av undervisning i praktiken, och därför har det här praktiknära forskningsprojektet genomförts. Forskarna har fortbildat lärare, och skolorna har sedan utvecklat arbetet med UHU. Därefter har forskarna studerat vilken inverkan lärarnas fortbildning haft på undervisningen och elevers lärande.

När eleverna ska ta ställning och fatta beslut om till exempel miljöhänsyn kontra utveckling, bygger besluten inte bara på kunskap, utan även på värderingar. Då är holism och pluralism viktigt: att ge en helhetsbild som inkluderar många olika perspektiv, förklarar Niklas Gericke:
– UHU innebär övning i kompetensen att ta ställning, agera, ha handlingskraft, utvärdera, planera. Då behövs pluralism, med undervisningsstrategier där kritiskt förhållningssätt, beslutsfattande och värdebaserad undervisning är viktiga beståndsdelar. Men det gör pluralistisk undervisning mer komplex och därför bedrivs den i mindre utsträckning i skolorna. En viktig del av projektet var därför just att stärka lärarna med fortbildning.

Framgångsfaktorer i arbetet med UHU

I enkäter till lärarna ser forskarna i projektet att det finns mycket kunskaper om UHU hos lärarna, inom deras olika ämnen, men att undervisningen ändå är klurig att få till, berättar Niklas Gericke:
– Först är lärarna oftast positiva, sedan säger de ”hm, svårt”. UHU innebär autentiska viktiga problem i många steg, och att planera undervisningen kräver därför mer än planeringen av en lektion i taget. Frågorna behöver belysas utifrån olika ämnesperspektiv. Därför är det viktigt att hela skolan är med och jobbar med det här. Man måste komma överens i arbetslagen, och arbeta strategiskt.

Vad är då viktigt för att lyckas med arbetet att utveckla undervisningen i hållbar utveckling? Niklas svarar:
– Vi har identifierat tre viktiga framgångsfaktorer: en ledning att luta sig mot, alltså att det finns en tillit till rektor inom kollegiet; att det finns visioner och idéer – en vilja; och att det finns ett kollegialt lärande i organisationen, där man också är överens om vad som är viktigt och intressant.

Dessa framgångsfaktorer är generella, och kan finnas inom olika typer av skolutvecklingsprojekt. De hör således inte specifikt ihop med hållbar utveckling, men är inte desto mindre viktiga.

Vad lärde sig eleverna?

I projektet har man genom svar på elevenkäter observerat förändringar i elevernas attityder, och en större beredskap för att handla mer hållbart berättar Niklas Gericke:
– Vi kunde mäta en ökad kunskap hos eleverna om vad de ska göra för att få en hållbar utveckling, vilket då kan omsättas till handling. Vi kunde också se en tilltro till att det har betydelse, att handlingarna man utför gör skillnad. Ett långsiktigt mål med UHU är förstås att eleverna ska få mer miljömedvetenhet och högre handlingsberedskap, och att det är något som de ska bära med sig genom livet.

Genom enkäter tog forskarna hänsyn till skillnader mellan de elever som deltog i forskningsprojektet och elever i en kontrollgrupp. Det gjordes för att säkerställa att förändringarna inte enbart hör samman med att elevers kunskaper och attityder utvecklas därför att de blir äldre. Niklas Gericke konstaterar:
– Det har skett en förändring över tid under projektets tre år, både på högstadiet och gymnasiet. Men inte på alla skolor. Det innebär att skolfaktorer som inte ingår i projektet, och som vi därför inte har undersökt, i vissa fall har påverkat resultatet.

Genomslagskraften i det som forskades fram

Några saker som forskarna har sett påverkar vilken genomslagskraft lärarfortbildning och skolutveckling får på undervisningsutvecklingen, är hur skolorna arbetat innan projektet, ledningens inställning och den socioekonomiska kontexten. Forskarna kunde visa att de insatser skolorna gjorde efter lärarnas fortbildning, för att skapa förändring i arbetet med UHU, faktiskt utvecklade undervisningen. Det visade sig dock att resultaten var beroende av den lokala kontexten i skolan; projektet fick olika resultat på olika skolor konstaterar Niklas Gericke:
– Vi hade inte tänkt på, att användningen av samma lärarfortbildnings- och skolutvecklingsinsatser för UHU kunde ge så stor variation i resultaten. Utfallet blev väldigt olika beroende på skolornas olika förutsättningar. Det gör det svårt att förutsäga hur erfarenheterna från projektet kan användas i varje enskilt sammanhang.

På frågan om vad som är det viktigaste som projektet har kommit fram till svarar Niklas:
– Det går att påverka elevernas handlingskompetens i hållbarhetsfrågor positivt genom UHU. Det är det första. Det andra är att förankringsprocessen är viktig när man ska arbeta med lärarfortbildning och undervisningsutveckling, att göra en analys, och att engagera hela skolan – inte bara de redan frälsta. Det tredje är att praktikdrivande forskning i form av aktions- och designforskningsprojekt behövs för att kunna omsätta teoretisk utbildningsvetenskaplig forskning i undervisningspraktiken.

Forskning i samarbete, med fokus på lärarna

Initiativet till det här forskningsprojektet kom från skolornas huvudman, kommunen, berättar Niklas Gericke:
– De kontaktade universitetet och sa i princip ”det här är svårt, och hur vet vi att vi gör rätt?”. Det resulterade i ett forskningsprojekt om UHU som bestod av tre delar, där den första var en fortbildning för lärarna i UHU. Skolorna utsåg sedan personer som var koordinatorer och ansvarade för ett skolutvecklingsprojekt som byggde på den fortbildningen. Skolutvecklingsprojektet genomfördes av koordinatorerna, lärarna och skolledningen tillsammans. Den tredje delen av forskningsprojektet bestod i att parallellt studera utfallet av de andra båda delarna för att se vad som fungerade bra, lite förenklat sagt.

Den praktiska planeringen sköttes av två projektkoordinatorer, som själva var anställda på kommunen samtidigt som de var forskande doktorander inom projektet. De arbetade tillsammans med andra forskare i projektet såväl som med skolledarna, lärarna och koordinatorerna på skolorna. Projektet pågick i tre år och berörde flera tusen elever. Både lärare, skolledare och elever har regelbundet svarat på forskarnas enkäter under projektets gång. I projektet var det stort fokus på lärarna, och det finns ett gediget material om dem att beforska vidare fortsätter Niklas:
– Spridningen av resultaten är på sätt och vis inbyggd i den här studien, eftersom lärarna fick lära sig mycket om UHU, och eftersom de med hjälp av undervisning både sprider, informerar och förankrar UHU. Vi forskare har förstås publicerat flera resultat, men det finns fortfarande mer vi kan göra med det insamlade materialet.

Foto: Scandinav bildbyrå, Sven Halling
Portättfoto: Karlstads universitet