Demokrati och utbildning, hör de ihop?

Artikel

Demokrati och utbildning, hör de ihop?

Demokrati och utbildning, hör de ihop?

Demokrati är alltid ett aktuellt begrepp, och skolans demokratiuppdrag är viktigt. Men hur kan vi veta hur det står till med demokratin? Och vad kan skolan göra för att stärka demokratin?

Vi har frågat Staffan I Lindberg som är professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och föreståndare för V-Dem-institutet där, och som forskar om demokrati. Dessutom har vi pratat med Skolforskningsinstitutets forskare Pontus Wallin som just ska påbörja arbetet som projektledare för en systematisk forskningssammanställning om skolans demokratiuppdrag.

Vad är demokrati?

Enligt Staffan I Lindberg har den moderna förståelsen av vad demokrati är eller bör vara funnits i ungefär 250 år, i såväl teori som praktik:
– Det finns sju huvudfåror i tänkandet och teoribildningen som vi tittar på när vi ska avgöra om ett lands styrelseskick är demokratiskt eller inte. Men det finns i princip en konsensus om en kärna. Minimum är rättvisa, återkommande val med allmän och lika rösträtt, till de positioner i samhället som innebär avgörande politisk makt. Dessutom krävs yttrande- och mediefrihet, liksom en väl fungerande organisationsfrihet: möjligheten att bilda politiska och religiösa föreningar, fackföreningar och så vidare.

Världens största databank om demokrati: V-Dem

V-Dem är ett stort internationellt forskningsprojekt där V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet är huvudsätet för insamlingen av data och en stor del av forskningen. Projektets syfte är att se till att världen har data om hur det står till med demokratin, förklarar Staffan I Lindberg:
– Vi samlar in data med hjälp av mer än 3 500 experter i 180 länder. Experterna är akademiker som ofta forskar om sina egna länder. På vårt uppdrag gör de sammanvägningar av kvalitativa kunskaper som omvandlas till kvantitativa skattningar av hur det ser ut i praktiken. Ett exempel på en skattning de gör är hur troligt det är att en regimkritisk journalist förföljs. Vi tittar också på universiteten, att lärare och forskare får undervisa hur de vill och forska om vad de vill. Egentligen skulle vi förstås vilja mäta ännu mer än vi gör, men vi måste dra gränser. Vi mäter ändå tiofalt mer än någon annan någonsin mätt.

Data om demokrati finns tillgänglig för alla på webben

Databasen som är öppen för alla innehåller mer än 30 miljoner data om demokrati och mänskliga rättigheter för i princip alla världens länder. Lärare och studenter kan också fritt använda de enkla analysverktyg som projektet har på sin hemsida, för att göra egna analyser av länder eller trender i världen. I forskarvärlden är det här den största databanken om demokratiläget i världen, men även civilsamhället är intresserade av institutets årliga rapport. Många stora organisationer använder den, som Världsbanken till exempel, berättar Staffan och fortsätter:
– Även vi forskare använder den här generatorn som bygger på tolv analysverktyg för att ladda ner grafer. Det är enkelt och gratis, och användare från hela världen har redan använt dem för att göra mer än sju miljoner egna grafer, men resursen byggs upp gradvis och växer hela tiden. Pröva! Du hittar sajten här.

Hur mäter ni demokrati?

Demokrati handlar mycket om mänskliga rättigheter och människors frihet menar Staffan. Inom Varieties of Democracy (V-Dem) som Staffan leder används 473 indikatorer för att mäta demokrati berättar han:
– En del är mer centrala och mäter direkt den kärna – den representativa demokratin kan man säga – som det råder konsensus om, andra beror på vilken variant av demokrati man menar. Ungefär hälften av faktorerna är faktiska, alltså rent objektiva. De handlar om sådant som vad det står i lagen, eller hur många politiska partier det finns. Men den avgörande frågan är oftast skillnaden på vad det står på pappret och hur det är i verkligheten. Här är V-Dem unika och mäter ”hur det verkligen är”.

Vilka svar är det ni söker?

När det gäller de svar forskarna söker handlar det mycket om vad som gör att vissa länder demokratiseras medan andra inte gör det, eller försöker men misslyckas.
– I huvudsak vill vi veta mer om vad det är som gör att länder demokratiseras, och vad som kännetecknar en lyckad demokrati. En alltmer viktig fråga som tyvärr är väldigt aktuell i dagsläget är varför länder avdemokratiseras, och vår forskning handlar alltmer om det nu.

Fler och fler länder avdemokratiseras

Demokratin i världen minskar just nu drastiskt, något som Staffan I Lindberg betraktar som väldigt allvarligt:
– Världen har förlorat 36 demokratier de senaste 20 åren. Trenden är så pass negativ att vi är tillbaka på samma nivå som före 1990 och kalla krigets slut, räknat på den genomsnittliga medborgaren i världen. De globala framgångar för demokratin i världen som följde på kalla krigets slut är utraderade. I dag bor 68 procent av världens befolkning i icke-demokratier, mot 48 procent för 10 år sedan. Hela 25 länder är under autokratisering, alltså under rörelse neråt, mot mindre och mindre frihet för den enskilda individen och bort från sådant som mänskliga rättigheter.

Mätningar av utbildning och demokrati har gjorts i mer än 60 år

Sambanden mellan utbildning och demokrati har studerats sedan 1960. Den senaste forskningen visar på väldigt svaga samband, åt båda hållen, men det finns ändå viktiga frågor att lyfta tycker Staffan I Lindberg:
– Det vi ser i forskningen är att utbildning i demokratier är mycket mer befrämjande för jämlikhetsnormer, till exempel mellan män och kvinnor, och majoritet kontra minoritet. Ett mer demokratiskt sinnat system främjar alltså normer för jämlikhet. I nybildade demokratier tycks hög utbildningsgrad ha en stark betydelse för demokratins överlevnad.

Skillnader i utbildningssystemen

Hur stor är skillnaden på utbildningssystemen i demokratier och icke-demokratier då? Staffan svarar:
– Hur fria utbildningssystem är i länder med icke-demokratiska styrelsesätt och hur hög kvalitet de har, det är ett stort spann. Statens inflytande på en byskola i Kongo är i det närmaste noll, där blir det helt upp till läraren. Kina har i teknisk mening utbildning med hög kvalitet, men den är inte fri utan starkt styrd och innefattar ideologisk indoktrinering. I länder med demokratiska styrelsesätt är variationen mindre och genomsnittet generellt högt, men nationalism kan ge starkare begränsning möjligtvis.

Vikten av kunskap och utbildning

Staffan menar att det är viktigt med ämneskunskaper och kritiskt tänkande för att kunna bidra till det demokratiska samhället. På frågan om vad en forskare som Staffan I Lindberg vill säga till Sveriges lärare svarar han:
– Det är oerhört viktigt att alla Sveriges skolelever får en ordentlig utbildning i varför demokrati är så viktigt och hur alternativet ser ut. Det behövs ordentlig kunskap om hur demokratin har utvecklats och vad perioderna med tillbakagång för demokratin är förknippade med. Både nergångarna på 1920-talet, med nazismen i täten, och på 1960- och -70-talen, med Kina och Sovjet i spetsen, fick massdöd som konsekvens. Nästa dipp i demokratin är nu, och de historiska förlagorna ger en skrämmande bild av vad det kan leda till.

Tänka kritiskt och bedriva källkritik är första steget

Skolforskningsinstitutet har tagit fram en systematisk forskningssammanställning om undervisning som syftar till att stärka elevers kritiska tänkande och källkritik i samhällskunskap: Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap. En grundförutsättning för att kunna delta i demokratin är att elever lär sig att tänka kritiskt och bedriva källkritik menar Pontus Wallin:
– Samhällskunskap är ett ämne som har speciell betydelse för att elever ska utveckla kunskaper och förmågor i relation till samhällsfrågor och politik. Ämnet föreslogs efter andra världskriget av 1946 års skolkommission med motiveringen att det skulle bidra till att göra elever motståndskraftiga mot auktoritära ideologier. En annan motivering var att elever skulle lära sig att bedöma en framställnings bakgrund och syfte samt att vara vaksamma mot olika typer av osaklig polemik. Idag ser vi ett behov av att stärka elevers kritiska tänkande och källkritik i mötet med olika typer av digital information.

Hur kan lärare arbeta med skolans demokratiuppdrag?

Det kan vara svårt för lärare att uttolka och bedriva undervisning kring skolans demokratiuppdrag. Skolforskningsinstitutets behovsinventering visar att lärare skulle vilja ha tillgång till forskning om hur de kan arbeta med demokratiuppdraget i undervisningen. Av den anledningen kommer Skolforskningsinstitutet inom kort att påbörja en systematisk forskningssammanställning om vilka metoder och arbetssätt i undervisningen som bäst förmedlar och förankrar respekt för grundläggande demokratiska värderingar informerar Pontus, och tillägger:
– Den här forskningssammanställningen är dessutom en del av Skolforskningsinstitutets demokratisatsning för att högtidlighålla att det i år är 100 år sedan demokratin fick sitt genombrott i Sverige.

 

Bildtext:

Enligt den senaste rapporten från V-Dem har demokratin i världen gått tillbaka till en nivå som senast sågs efter Sovjetunionens fall, vilket illustreras av det röda strecket i diagrammet.

Bild från Autocratization Turns Viral, Democracy Report 2021, V-Dem-institutet, Göteborgs universitet.


Uppdaterad: 2021-09-15 06:27