Att ta fram forskning som svarar på frågor om undervisning

Här berättar Skolforskningsinstitutets direktör Camilo von Greiff om arbetet med att ta fram systematiska forskningssammanställningar. Hans huvudsakliga uppdrag är att företräda myndigheten utåt och att säkerställa en god verksamhet internt.

Sparar tid och arbete

Alla Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar ska grundas i de verksammas utmaningar i undervisningen. Det är ett sätt att hjälpa förskollärare och lärare att bilda sig en uppfattning om vad forskningen säger i en viss fråga säger Camilo:
– Alternativet, att själv sätta sig in i ett forskningsfält, har de verksamma sällan tid med och de har dessutom inte samma breda tillgång till forskningstidskrifter och forskningsdatabaser. Vad de däremot ofta har tillgång till är en enskild avhandling, en enskild studie, eller en uttalad bedömning av en forskare eller annan aktör. Men genom våra systematiska forskningssammanställningar kan vi ge de verksamma en mer fullödig bild över en forskningsfråga och vi strävar också efter att göra det på ett pedagogiskt sätt, med vår primära målgrupp i fokus – förskollärare och lärare.

Vad verksamheterna vill veta

Det är viktigt att poängtera att Skolforskningsinstitutet i början av arbetsprocessen med en ny systematisk forskningssammanställning gör en behovsinventering och en förstudie menar Camilo:
– Vår metod innebär sex steg där vi börjar med att ta reda på vad förskollärare och lärare behöver. Vi tar alltså inte bara vid där forskarna slutar, utan vi arbetar helt och hållet utifrån vad verksamheten ute i förskolor och skolor vill ha och behöver.

Efter behovsinventeringen och förstudien följer de fem stegen frågeställning, litteratursökning, relevans- och kvalitetsbedömning, data- och resultatextraktion samt sammanställning av resultat och slutsatser. Att ta fram frågeställningen är ett viktigt arbete som forskaren Johan Wallin återger i artikeln Precisa formuleringar är nyckeln. Litteratursökningarna är också en avancerad uppgift, som informationsspecialisten Eva Bergman reder ut för oss i artikeln Ett systematiskt, transparent och väl dokumenterat letande. Och arbetet med att extrahera resultat, sammanställa dem och dra slutsatser är förstås omfattande, det berättar forskaren Karolina Fredriksson mer om i artikeln Sammanfatta resultat och skapa en djupare förståelse.

Forskning i flera steg

Att ta fram en systematisk forskningssammanställning är en kvalificerad forskningsuppgift berättar Camilo:
– Det kallas sekundärforskning eftersom forskningen bedrivs på de underliggande studierna, primärstudierna, och inte utifrån egen empiriinhämtning från undervisningssituationer.

I en systematisk översikt försöker man ge en så fullödig bild som möjligt av forskningsläget i en viss fråga, och det är sällan som en enskild studie ger en heltäckande och rättvisande bild av en forskningsfråga fortsätter Camilo:
– Vi arbetar väldigt ambitiöst med att försöka hitta forskning, ofta från hela världen, som kan hjälpa till att besvara frågeställningen. All den forskning vi stöter på i dessa sökningar är förstås inte relevant och alla studier håller heller inte den höga vetenskapliga kvaliteten som vi kräver. Men från den stora mängden studier, inte sällan i storleksordningen tio tusen stycken, destillerar projektgruppen fram de allra mest relevanta studierna för frågeställningen. Studierna ska också vara av hög vetenskaplig kvalitet. Vi sammanställer och syntetiserar resultaten utifrån dessa kvarvarande studier, som kan variera stort i antal men vanligtvis är mellan 15 och 50 stycken. Vår ambition är då att dra ut mönster och gemensamma teman. Med andra ord att uttala oss om vad dessa studier säger om forskningsfrågan tillsammans, inte var och en för sig.

En transparent arbetsprocess

Camilo framhåller att avsikten med Skolforskningsinstitutets systematiska forskningssammanställningar är att de ska vara ett kvalificerat underlag när lärare planerar sin undervisning, och när lärare diskuterar hur undervisningens kvalitet kan förbättras:
– Vi har höga ambitioner att hitta och utvinna kunskap från den forskning som har högst relevans och vetenskaplig kvalitet i förhållande till forskningsfrågan. Därför är det viktigt med en strukturerad och transparent process, dels för att säkerställa en hög kvalitet och dels för att läsaren ska få en tydlig bild av hur forskningssammanställningen är framtagen.

Alla forskningssammanställningarna är strukturerade så, att det är lätt att läsa de delar som man är mest intresserad av, fortsätter Camilo:
– Våra systematiska forskningssammanställningar är framtagna tillsammans med externa forskare inom det aktuella ämnesområdet, och de granskas av andra externa forskare och av verksamma förskollärare och lärare. De ska också alltid vara presenterade så att arbetsprocessen är tydlig, och med verksamma i skolan i fokus. Som förskollärare och lärare ska du kunna välja att läsa det som är viktigt för dig just nu.

Andras forskningsöversikter

Om Skolforskningsinstitutet ser en internationell systematisk översikt som vi bedömer håller hög kvalitet och vars resultat vi bedömer kan vara intressanta för förskollärare och lärare i Sverige, så finns det givetvis ingen anledning att göra en översikt på exakt samma område säger Camilo:
– Vi är förstås inte den enda aktör i världen som tar fram systematiska översikter om undervisning. Det är i själva verket ett stort område internationellt. Därför har vi på senare år sökt efter systematiska översikter vars resultat kan vara relevanta för förskolans och skolans verksamma i Sverige. Vi sammanfattar och kommenterar sedan den befintliga översikten och sparar på detta sätt både tid och resurser.

Ta del av forskning

Camilo vill gärna lyfta ett annat sätt att stödja de verksamma, genom den nya rapportserien Skolforskningsinstitutet fördjupar. Den första rapporten är ett stöd just för att hjälpa de verksamma att tolka och värdera den forskning som de kommer i kontakt med:
– Jag är väldigt entusiastisk över seriens första rapport, om förmågan att förstå och värdera forskning. Det är väldigt enkelt att häva ur sig att forskning säger det ena och det andra men inte lika lätt att värdera utsagor av det slaget. Jag tror och hoppas att vår rapport kan bidra till att de verksamma läser forskning med en både nyfiken och sunt kritisk blick.

Det finns mycket att läsa om både Skolforskningsinstitutets publicerade och pågående systematiska forskningssammanställningar. Till de publicerade finns dessutom diskussionsfrågor för kollegialt lärande och annat kompletterande material. Camilo vill också gärna slå ett slag för Skolforskningspodden:
– Vi har en ambitiös poddproduktion där vi kopplar an till våra översikter, ofta i samtal med förskollärare och lärare, för att ge en bild av hur resultaten kan tolkas utifrån ett användarperspektiv.

Definiera nyckelbegrepp

Skolforskningsinstitutet har identifierat några nyckelbegrepp för verksamheten och definierat dem. Camilo beskriver varför det är ett viktigt arbete:
– Vi bedriver forskningsverksamhet på myndigheten, och det är viktigt inte minst för våra målgrupper att tydligt deklarera vad vi menar med centrala begrepp. Inte sällan definieras begrepp olika av olika aktörer, och våra målgrupper kan ha olika förförståelse för begreppens innebörd. Vi tycker också att det är viktigt att alla de fyra skolmyndigheterna har en samsyn kring dessa begrepp, och vi har tillsammans tagit viktiga steg i vår samverkan för att nå en sådan samsyn.

Med erfarenhet och omdöme

Forskning i sig är inget som förbättrar undervisningens kvalitet anser Camilo:
– Det gäller förstås även våra systematiska forskningssammanställningar. Men i händerna på välutbildade förskollärare och lärare är jag övertygad om att deras analyser och resultat lägger en god grogrund för att utveckla undervisningen – i nödvändig kombination med de verksammas professionella erfarenheter och omdöme.

Foto: Scandinav Bildbyrå