En skala som verktyg

För att få höra en lärares åsikter om resultaten har vi pratat med Sofia Hillenborg, som undervisar i svenska och samhällsorienterande ämnen på mellanstadiet, på Norrängsskolan i Huskvarna.

Diskussioner och nya infallsvinklar

Det är viktigt att diskutera lärande och lärandeprocesser menar Sofia. Hon ser forskningsöversikter som en bra hjälp för lärare, och ett bra diskussionsunderlag:
– Alla lärare borde läsa i alla fall resultatdelen, om lärar- och elevcentrerad undervisning. Det går snabbt och resultaten är både lättlästa och användbara.

Hon tillägger att det är bra att kunna prata om samma sak på samma sätt med lärarkollegorna, att begreppen i forskningsöversikten sätter ord på sådant som är lärares vardag och därför bidrar till en gemensam vokabulär:
– Dessutom finns det intressanta poddar och bra diskussionsfrågor till forskningsöversikterna på skolforskningsportalen. Jag tycker att det är en bra hjälp för att få nya infallsvinklar.

Tydliga begrepp

Sofia tycker att begreppen lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning är tydligare och mer träffande än att prata om katederundervisning kontra elevinflytande:
– Det är viktigt att uppmärksamma att vi inte pratar om att välja den ena eller den andra sidan av ett dike. Istället kan man se det som en skala där vi kan befinna oss på olika ställen, för olika saker i undervisningen.

Som Sofia ser det finns det alltså ingen motsättning mellan begreppen lärarcentrerad och elevcentrerad undervisning, utan en användbar skala av skillnader. Det stämmer väl med forskningsöversiktens resultat.

Fyra aspekter

I forskningsöversikten tittar forskarna på lärar- och elevcentrering inom fyra olika aspekter av undervisning: lärares ledarskap, tempo, planering och individanpassning. Sofia menar att det är en användbar indelning, och att det är praktiskt att dela upp frågan om vad lärar- och elevcentrering kan innebära i mer hanterbara delar:
– Det blir lättare att bryta ner den egna undervisningen i sina beståndsdelar, och det är användbart särskilt när något inte fungerar riktigt så bra som man tänkt sig. Forskningsöversiktens femgradiga skala, från som mest lärarcentrerad till som mest elevcentrerad undervisning och uppdelad i de fyra aspekterna – det är ett konkret verktyg att använda både för planering och eftertanke kring sin egen undervisning.

Lärarstyrt tempo

Forskningsöversikten visar att ett undervisnings- och lärandetempo som är i högre grad lärarcentrerat i genomsnitt ger en något bättre kunskapsutveckling än ett elevcentrerat tempo, där eleverna själva får ta ett större eget ansvar för studietakten och sin egen progression. Ett lärarcentrerat tempo kan exempelvis innebära att läraren styr eleverna genom ett kursinnehåll på ett mer förutbestämt sätt. Sofia säger:
– Tiden är förstås en praktisk aspekt i all undervisning, som även sådant som tydlighet, struktur och förutsägbarhet. Jag tänker att det ganska ofta är bättre att någon annan sätter tidsgränserna och på det viset hjälper eleverna att inte hela tiden skjuta på det som känns lite tråkigt eller jobbigt att göra.

Elevcentrerat ledarskap

Elever som deltar i en undervisning där läraren har ett mer elevcentrerat ledarskap har i genomsnitt en något bättre kunskapsutveckling än elever som undervisas av lärare med ett mer lärarcentrerat ledarskap, enligt forskningsöversikten. I ett elevcentrerat ledarskap vägleder läraren i högre grad eleverna på ett systematiskt sätt och kan fungera som en slags samarbetspartner i lärandet, medan i en lärarcentrerad undervisning förmedlar läraren kunskap till eleverna i större utsträckning. Sofia reflekterar:
– Jag såg en bild av en lärare som skrapade ihop innehållet i en bok med händerna och hällde det över huvudet på eleven. Undervisning hade varit enkelt om det hade fungerat på det sättet, men det är ju mycket mer komplext än så. Vi behöver hjälpa eleverna att själva finna svar. Jag tänker mycket på att det är viktigt med ett öppet klimat i klassrummet, så att eleverna vågar prata om det mesta, diskutera, ta hjälp – att de vågar misslyckas. Jag försöker också tänka på att ge eleverna handlingsutrymme.

Bästa kunskapsutvecklingen

Den allra bästa kunskapsutvecklingen hos eleverna i genomsnitt kan lärarna förvänta sig om de arbetar med en kombination av att individanpassa lärandeaktiviteterna till elevernas intressen och kunskaper med en hög grad av elevcentrerat ledarskap, det är ett resultat som forskningsöversikten visar. Sofia menar att det som lärare alltid är viktigt att anpassa och vara lyhörd:
– Att det bästa är att individanpassa känns rimligt. Min erfarenhet är just att det bästa resultatet får man om man kan skapa en relation till eleven, så att man vet vad hen har för intressen och förkunskaper.

Stöd och struktur är viktigt

Men forskningsöversikten lyfter också fram att de positiva effekterna av ett mer elevcentrerat ledarskap kan dämpas, om läraren samtidigt låter eleverna ta ett stort eget ansvar för planeringen av lärandemålen, kursinnehållet och valet av studiematerial. Sofia säger:
– Det här är sådant som är bra att tänka på när man planerar sin undervisning, eller planerar att planera den tillsammans med eleverna för den delen. Hur ska jag sätta ihop min undervisning för att eleverna ska nå det bästa resultatet? Vad fungerar bäst när eleverna ska lära sig att lösa problem och använda sina kunskaper? Hur ska jag bäst hjälpa dem att själva finna svar?

Skruva lite till

Sofia hoppas och vill att eleverna ska bli kritiskt granskande individer som kan se de större perspektiven och som kan sätta in sina kunskaper i den rätta kontexten. Hon tycker att en del av det roligaste med att vara lärare är just att lärande är så komplext, och att det är viktigt att tänka på så många olika aspekter:
– Det gäller att blanda olika sätt att göra saker, prova hur det går, utvärdera, tänka till, skruva lite, testa igen, skruva lite till. Då känns det bra att ha en forskningsöversikt att hämta kunskaper från.

Foto: Scandinav Bildbyrå

Referens: R. M. Bernard, E. Borokhoviski, R. F. Schmid, D. I. Waddington, & D. I. Pickup, ”Twenty-first century adaptive teaching and individualized learning operationalized as specific blends of student-centered instructional events: A systematic review and meta-analysis”, Campbell Collaboration, vol. 2019;15:e1017, 2019 https://doi.org/10.1002/cl2.1017