Skrivande leder till lärande

I rapporten Att lära genom att skriva – effekter på elevers ämneskunskaper i NO, SO och matematik sammanfattar och kommenterar vi forskningsöversikten The Effects of Writing on Learning in Science, Social Studies, and Mathematics: a Meta-Analysis. Lisa Jonsson, utredare och informationsspecialist på Skolforskningsinstitutet, var projektledare för arbetet med rapporten och här berättar hon mer.

Vad gör den här forskningsöversikten intressant att sammanfatta och kommentera?

Forskningsöversikten i rapporten har flera frågeställningar, och bredden gör den förstås intressant. Men det är inte det viktigaste säger Lisa:
– Forskningsöversikten är särskilt intressant att sammanfatta därför att den fokuserar på skrivande om ämnesinnehåll, och den visar att elever lär sig ett ämnesinnehåll bättre när de skriver än när de inte skriver. Att det är skrivande i tre olika ämnen som undersöks, NO, SO och matematik, gör forskningsöversikten relevant för många lärare.

Hur har forskarna valt vad de ska titta på?

– Först och främst har forskarna valt att titta på skrivaktiviteter som syftar till att främja elevers ämneskunskaper. Det kan vara olika typer av skrivuppgifter, men gemensamt för dem är att de kräver att eleven bearbetar ämnesinnehållet hen skriver om.

Lisa fortsätter sedan med att berätta om de faktorer forskningsöversikten tar upp som kan påverka skrivandets effekt på elevers lärande:
– Faktorerna lyfts fram utifrån tidigare forskning och är teoretiska antaganden om hur och varför skrivande kan ha effekt på lärande. Det är både utifrån ett kognitivt perspektiv, genom vilket vi kan se hur skrivande på olika sätt kan sätta i gång processer i hjärnan som leder till lärande. Och utifrån ett sociokulturellt perspektiv, där vi kan få syn på den sociala kontextens betydelse för vilka effekter skrivande får.

Kan du ge en kort sammanfattning av metoden för resultatanalysen?

Lisa lyfter att forskarna tolkar och klassificerar varje enskild studie efter de faktorer som de i forskningsöversikten antar kan påverka lärande. Det är ämne, ålder, skrivaktiviteternas utformning, undervisningens utformning, kvaliteten på studierna och olika sätt att mäta elevers ämneskunskaper.

Resultatanalysen sker i flera steg förklarar Lisa:
– I de 56 studier som ingår i översikten har elever i en grupp antingen fått skriva mer än elever i en annan grupp, eller elever i den ena gruppen har fått skriva medan elever i den andra gruppen inte har fått skriva alls. För att mäta kunskapsutvecklingen har alla elever fått göra både för- och eftertester. Därefter har de genomsnittliga resultaten sammanställts för att möjliggöra jämförelser mellan grupperna.

Förbättrar skrivande om ämnesinnehåll elevers kunskaper i ämnet?

Ja. Det är det korta svaret menar Lisa:
– Det sammantagna resultatet visar att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper i samtliga ämnen som har undersökts. Bara i några få av de 56 ingående studierna presterade jämförelsegruppen något bättre än interventionsgruppen.

Har skrivandet olika effekter på ämneskunskaperna i de olika ämnena?

– Resultaten visar inga skillnader i effekt beroende på ämne, utan skrivande verkar ge ungefär lika stor effekt oavsett om det handlar om NO, SO eller matematik. Det visar att skrivande hör hemma i alla dessa ämnen. Att skriva ger eleverna möjlighet att utforska och bearbeta ämnesinnehållet, och därmed stärks deras lärande.

Skillnaderna mellan de andra faktorerna som forskningsöversikten tittade på var också små säger Lisa och fortsätter:
– Ett särskilt intressant resultat är att detta även gäller elever i yngre åldrar, eftersom det inom forskningsfältet råder delade meningar om ifall yngre elever kan ha nytta av att skriva för att lära sig ett ämne. En del menar att de är upptagna med att lära sig grundläggande skrivkunskaper, till exempel att hålla pennan, stava och att konstruera meningar och därför inte skulle gynnas av att få skriva om ämnesinnehåll. Men den sammanställda forskningen visar alltså att även de yngre eleverna lär sig mer genom att skriva, men så klart med anpassningar för ålder och kunskapsnivå.

Vad menas med att olika typer av skrivande leder till olika typer av lärande?

Resultaten pekar mot att skrivuppgiftens utformning har betydelse för vilken typ av lärande som uppnås. Här redogör Lisa för hur det fungerar:
– I översikten kategoriseras skrivuppgifterna som argumenterande text, sakprosa, lärjournal eller grafiska representationer. Varje skrivuppgift analyseras också i relation till om den syftar till analys och tolkning eller till att återge information, samt till om skrivuppgiften innehåller någon form av metakognitiv uppmuntran eller inte. Alla dessa typer av skrivuppgifter visade sig gynna elevers ämneskunskaper, om än i något olika grad. Skrivuppgifter som syftar till analys och tolkning samt skrivuppgifter som uppmuntrar till metakognitiv reflektion, leder i något högre grad till att elever lär sig ett ämnesinnehåll än skrivuppgifter som i mindre grad innehåller sådana moment.

– Analyserande och tolkande skrivuppgifter innebär att eleven analyserar och tolkar ett särskilt ämnesinnehåll för att förstå det bättre. Det kan vara att förklara hur och varför en viss process fungerar, till exempel fotosyntesen. Skrivuppgifter som uppmuntrar till metakognitiv reflektion innebär till exempel att eleven reflekterar över sin egen lärprocess eller tänker på flera perspektiv kring ett ämnesinnehåll.

Vad skulle du säga är det viktigaste den här rapporten har att säga skolan?

Lisa framhåller att skrivande inte kräver några avancerade verktyg och därför är en väldigt tillgänglig metod, och avslutar med att ta upp forskningsöversiktens essens som den presenteras i rapporten:
– Ett viktigt resultat är att skrivande är ett användbart verktyg för lärande i såväl SO som NO och matematik, och fungerar bäst om det är en integrerad del av undervisningen. De skrivuppgifter som undersöks i forskningsöversikten ger en övergripande bild av möjliga sätt att skriva på i de tre olika ämnena. Det som kan vara viktigt att tänka på är att skrivuppgiften matchar lärandemålet. Läraren behöver göra ett medvetet val av skrivuppgiftens syfte och utformning och utgå från det innehåll som ska behandlas, och välja en skrivuppgift som passar just det innehållet. Dessutom behöver läraren förstås som alltid ha sina elever och deras förutsättningar i åtanke, då situationen kan skilja sig mellan olika klassrum.