Här finns förslag på diskussionsfrågor som stöd för lärare att relatera rapportens resultat och slutsatser till den egna undervisningspraktiken.
I översikten sammanställs forskning om möjligheter för lärare att stödja elever med IF på sätt som stärker elevernas delaktighet och lärande i interaktion och kommunikation i undervisningen.
Diskussionsfrågor 1 och 2
Kommunikationsmönsters betydelse för elevers delaktighet och lärande
Avsnittet tar upp begrepp som avser att ge en djupare förståelse för kommunikationsmönster i undervisningen och vad de betyder för elevers deltagande och lärande. Använd några av begreppsparen vertikal och horisontell kommunikation, formella och informella sammanhang samt kunskapsinriktade och omsorgsorienterade aktiviteter för att reflektera kring er egen undervisning. Begreppsparen förklaras kortfattat:
Kommunikationen mellan lärare och elever i undervisningen kan i grunden förstås som vertikal där läraren ansvarar för att lära ut specifika kunskaper och därför styr samtalet i en bestämd riktning. Horisontell kommunikation är mer ömsesidig och jämlik och ger större utrymme för dialog och elevernas aktiva deltagande. Samtidigt visar översikten att det, inom den vertikala strukturen, finns goda möjligheter för lärare att – genom lyhördhet – skapa utrymme för elevinflytande, mer aktivt deltagande och fördjupat lärande.
Kommunikation i undervisningen är i grunden vertikal och sker inom formella ramar, medan samtal av mer horisontell karaktär oftare uppstår i informella sammanhang, exempelvis under raster och vid måltider. I horisontell kommunikation finns ett större utrymme för dialog och elevernas aktiva deltagande, vilket gör det viktigt att även ta vara på sådana tillfällen för att främja elevers kommunikativa utveckling.
Att förstå kommunikationen i undervisningen som dynamisk på detta sätt utmanar också den traditionella uppdelningen mellan undervisningens kunskapsutvecklande och omsorgsorienterade funktioner. Dessa dimensioner kan samexistera och stärka varandra: omsorg kan rymma kunskapsmöjligheter, och undervisning med kunskapsfokus kan bära omsorgsaspekter.
1. Hur kan dessa begrepp hjälpa er att analysera och förstå kommunikationsmönster i er undervisning och vad de betyder för elevernas delaktighet och lärande?
2. Utifrån denna förståelse – vilka möjligheter ser ni att utveckla er praktik för att främja både elevers delaktighet och ett fördjupat lärande?
Diskussionsfrågor 3–5
Förståelse i och om samtalet
I avsnittet betonas vikten av att kommunikationen mellan lärare och elever vilar på lärarens lyhördhet inför det som elever uttrycker – vilket ofta kan vara subtilt eller ta andra former än det verbala. Det som elever gör och säger behöver ses som meningsfulla försök att kommunicera, oavsett form. Kommunikation där både elever och lärare upplever att de förstår och blir förstådda beskrivs i översikten som att komma i samklang – något som liknas vid att ställa in rätt frekvens på en radiokanal, där kommunikationen blir tydlig och klar när vi är på samma våglängd.
3. På vilka sätt visar dina elever att de försöker kommunicera – även när de inte använder ord?
4. Hur uppmärksammar och tolkar du elevers subtila signaler som blickar, gester eller kroppsrörelser i klassrummet?
5. Vad innebär det i din undervisning att se kommunikation mellan lärare och elever som en ömsesidig och föränderlig process?
Diskussionsfrågor 6 och 7
Stötta elevers delaktighet och lärande
I avsnittet visar hur lärare kan främja elevers aktiva deltagande i den vertikala kommunikationen i undervisningen, bland annat genom strategier som öppna frågor, modellering samt att ge tid och utrymme. Detta skapar möjligheter för elever att ta initiativ och bidra i samtalen. Strategierna är en del av lärarens didaktiska handlingskompetens, men för att undvika en rutinmässig användning krävs även en annan, lika viktig del: lyhördhet för det eleverna uttrycker, samt förmåga att läsa av situationen och agera i direkt interaktion med eleverna under undervisningen.
6. Hur arbetar du i din undervisning med att främja elevers aktiva deltagande i vertikal kommunikation, till exempel genom öppna frågor, modellering eller att ge eleverna tid och utrymme?
7. Vilka utmaningar och möjligheter upplever du i att balansera mellan att styra undervisningen och att vara lyhörd för elevernas uttryck och behov i stunden?
Illustration: Ása Jóhannsdóttir
Karolina Fredriksson Erson
Forskare/projektledare
