Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska forsknings­sammanställningen Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa forsknings­sammanställningen
Intervju

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Elever räcker upp händerna

Skolan har ett viktigt demokratiuppdrag och undervisningens utformning påverkar elevers lärande. Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne.

Maria Olson är professor i ämnesdidaktik vid Stockholm universitet. Hon var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning Att lära demokrati – lärares arbetssätt i fokus. Här ställer vi frågor till Maria om det arbetet.

Hur har ni definierat demokrati i forskningsöversikten?

Vi ville ha en bred och inkluderande definition säger Maria:
– För att inte på förhand exkludera väl genomförda studier som närmar sig frågan om demokratilärande i ämnesundervisning på olika sätt, ville vi inte fördefiniera vad demokrati är utifrån någon speciell tradition eller teori. Inom statsvetenskapen till exempel finns det många studier som utgår ifrån demokrati som begrepp och fenomen som ofta är kopplat till demokrati som politiskt styrsystem i samhället. Inom utbildningsvetenskapen finns på motsvarande sätt många studier som snarare utgår från att demokrati är något som handlar om våra olika sätt att leva, handla och skapa identitet, värderingar, tillhörighet och inflytande.

– Om vi hade valt en av de definitionerna skulle vi inte ha hittat så många olika typer av studier om vilka arbetssätt som lärare i olika skolämnen behöver använda sig av för att främja elevers demokratilärande i ämnesundervisningen. Därför valde vi i stället att ta fram vissa kriterier för vad som kan ses som relaterat till demokratilärande i studierna. De två viktigaste kriterierna var förstås att studierna skulle handla om undervisningspraktiker och syfta till att främja elevers demokratilärande. Dessutom skulle studierna beröra elevers kunskaper, förmågor, attityder och värderingar som relaterats till deras demokratilärande.

Vad säger svenska styrdokument om skolans demokratiuppdrag?

Maria betonar att elever ska lära sig både om, genom och för demokrati:
– Demokratiuppdraget berörs i skollagen, och i den allmänna delen av förskolans, skolans och vuxenutbildningens läroplan som något som ska genomsyra alla skolämnens undervisning, på alla nivåer, på olika sätt. Eleverna ska träna demokrati genom att göra, öva och erfara demokrati. De ska också lära om demokrati – att förstå och ha kunskap om hur demokrati som styrskick och sätt att bestämma saker i ett samhälle går till. Dessutom ska de lära sig hur demokrati tas i bruk av medborgarna i samhället.

Ni har utgått från de didaktiska frågorna vad, hur, varför och vem?

När vi i projektgruppen tittade på olika aspekter av demokratiundervisningen vid urvalet av studier till forskningsöversikten använde vi oss av frågeorden vad, hur, varför och vem berättar Maria:
– De didaktiska orden avspeglar väl det skolans styrdokument pekar på när det gäller demokratilärande både i Sverige och i andra länder. Vad lär eleverna sig? Hur förmedlas demokrati i ämnesundervisningen? Varför behöver eleverna få kunskaper och tränas i demokrati, och på vilket sätt? Frågorna är till hjälp för att få syn på olika aspekter av demokrati, såsom kunskap, förmågor, men även attityder och värderingar.

I resultatsammanställningen tittar ni på undervisningsmetoder och lärmiljö i två olika kapitel, vad ligger bakom den uppdelningen?

Maria förklarar:
– I det ena kapitlet sammanfattar vi resultaten från de studier som undersökt specifika undervisningsmetoder som lärare använt i syftet att vidga elevernas demokratilärande. Där redogör vi för själva arbetssätten i ämnesundervisningen, och för hur forskarna i studierna undersökt deras genomslag. Lärmiljön tar vi upp i det andra kapitlet. Här har vi alltså samlat olika sätt som lärare valt att arbeta med själva lärmiljön i studierna som ingår i forskningssammanställningen.

– De båda kapitlens olika ingångar behöver i sin tur ses som en helhet. En bra lärmiljö är det allra viktigaste för att det ska bli ett bra diskussionsklimat i klassrummet, där eleverna inte är rädda att berätta saker utan känner sig trygga. Diskussioner kan skapa en utmanande miljö. Då är det viktigt att läraren balanserar den med undervisningsmetoder som kan stödja den öppna och fria tankens väg. Att främja lärmiljön på olika sätt blir på det viset viktigt eftersom elevernas upplevelse av miljön hänger samman med hur de både upplever och själva bidrar till diskussionsklimatet.

Vad främjar elevers demokratilärande?

Enligt skollagen är demokrati något som ska ingå som lärandemål från förskolan till vuxenutbildningen påminner Maria:
– Det går förstås inte att undervisa likadant i alla åldrar, eller inom olika ämnens inramningar. Lika lite som det går att undervisa likadant i alla elevgrupper eller skolor. Men ett öppet klassrumsklimat är genomgående viktigt för demokratilärande. Det visar forskningssammanställningen väldigt tydligt. Ett viktigt resultat från sammanställningen är att när det gäller yngre åldrar är det mindre bra att variera sig för mycket när det gäller vilka arbetssätt som används i undervisningen, för att se till elevernas demokratilärande. Från och med högstadiet upp till gymnasiet och vidare är det däremot värdefullt att variera undervisningsmetoderna. Det resultatet både förvånade och utmanade oss i arbetet med forskningssammanställningen. En lite mera dyster slutsats som går att dra av arbetet är att det finns väldigt få studier som fokuserar på undervisningsmetoder för elevers demokratilärande i lägre skolår.

Hur samspelar kunskaper, förmågor, attityder och värderingar?

De fyra orden ringar in det mesta av det som är centralt när elever ska lära sig något som handlar om demokrati säger Maria och fortsätter:
– Forskningssammanställningen visar att elevernas demokratilärande gynnas av att hämta fakta, perspektiv och insikter ur olika typer av texter. Texterna hjälper dem när det gäller att erövra såväl faktakunskaper som perspektivtagande, och att utforma argument i diskussioner. Eleverna kan även träna sin förmåga att dela perspektiv, kunskaper, åsikter, och värdebilder när det gäller demokrati, exempelvis genom att vara med och ta ansvar för samtalstonen i mindre grupper.

– Attityder och värderingar visade sig vara det mest relevanta att titta på i bedömningen av vad demokrati står för i de olika länderna och deras skolundervisning. Genom att involvera elever i simuleringar där de får diskutera samhällsfrågor ges de möjlighet att i skapandet av egna värderingar utveckla en mer nyanserad bild av vad demokrati är, kan vara och till och med borde vara. Attityder kan vara svårare att arbeta med i undervisningen, det visar flera av studierna. Det finns till exempel tecken på att liknande undervisningsupplägg kan ge vissa elever en större tilltro till demokrati och andra elever en förlorad tilltro till demokrati. Det visar på hur situations- och platsknuten elevers demokratilärande kan vara.

Vad tycker du är det viktigaste den här översikten har att säga?

Maria menar att det viktigaste är lärarperspektivet:
– Demokratilärande är svårt, och undervisningen för att främja det lärandet kräver en otrolig fingertoppskänsla – både av läraren och av eleverna. De didaktiska frågorna vad, hur, varför, och vem kan vara svåra frågor att lyssna in och anpassa till olika elevgrupper, ämnen och skolår. Läraren behöver vara lyhörd och uppmärksam, visa mod, tålamod, och samtidigt nyfikenhet och en lagom dos gränssättande bestämdhet. Kanske behöver läraren till och med uthärda ett visst mått av sådant som inte är så politiskt korrekt, i en miljö där det är viktigt att bygga upp respekt mellan alla deltagare.


Uppdaterad: 2023-03-21 13:34