När Skolforskningsinstitutet sammanställer en systematisk översikt ber vi i ett sent skede i processen några förskollärare eller lärare att referensläsa. Med deras hjälp kan vi sedan förbättra översikten ytterligare. En av dem som läste Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor i förväg var Ulrika Wessel.
Ulrika är förskollärare och arbetar även som pedagogisk utvecklare för tre av Krokom kommuns rektorsområden. Under det senaste året har hon främst sysslat med att vända på planeringsarbetet genom att planera för lärande först och sedan göra en aktivitetsplan, istället för att börja med att planera för görande.
Bra forskningslitteratur gör skillnad menar Ulrika, mycket genom att det blir bra diskussioner. Hon tycker att det är viktigt att all personal på förskolorna läser den här forskningsöversikten om lek, så att de får ett gemensamt språk och en gemensam utgångspunkt. I en glesbygdskommun som Krokom kan det vara ont om förskollärare, och då är det extra viktigt att skapa gemensamma utgångspunkter för all personal, säger hon.
Vad kommer du att använda översikten till?
– Den här översikten är med och skapar ett yrkesspråk, den sätter begrepp som gör det lättare för oss att beskriva vad som händer. När vi kan beskriva vad som händer kan vi också prata om roller och konsekvenser. När ska vi välja att delta, regissera eller observera? Och sedan i efterhand, hur gick det? Vad fungerade bra och vad kan vi pröva att göra annorlunda nästa gång? Jag tror att översikten kan bidra till vårt arbete i vardagen, att den kan inspirera. Och det är så härligt att se när det händer något, när folk blir inspirerade!
Ulrika förbereder just nu för att börja använda översikten om lek aktivt i verksamheten. Hon tänker sig att de ska kartlägga leksituationer på förskolornas olika avdelningar, kanske filma vissa leksituationer. Sedan ska de efter att ha läst olika delar av översikten diskutera olika lekstrategier och pröva dem på olika sätt, och tillsammans observera och reflektera över hur barnen påverkas av förändringarna i personalens sätt att förhålla sig till barnen. Efter en tid ska de sedan göra en ny kartläggning av leksituationerna för att se hur förändringarna i pedagogernas beteende har påverkat barnens färdigheter.
Vad är det viktigaste i arbetet med översikten i verksamheten tycker du?
– Målet för det arbetet är förstås ett gott resultat, alltså att barnens sociala samspel utvecklas och stimuleras. Men för att nå dit vill jag förändra synen på begreppet fri lek. Fri lek ska inte vara lek fri från pedagoger. Det ska vara lek som barnen kan initiera, där de kan använda sin fantasi och där pedagogen möter barnen i leken och på ett aktivt sätt ser lärtillfällen. Jag vill att pedagogerna ska ändra sitt förhållningssätt till leken och bryta in i den. Att de med lyhördhet och responsivitet ska aktivt förändra hur barnen i gruppen beter sig mot varandra.
Som exempel tar Ulrika upp en situation som hon tycker är ganska vanlig: två eller tre barn leker och ytterligare ett barn vill vara med. Det barnet saknar samspelsstrategier för att ta sig in i leken, och strax är en konflikt i full gång. Först då kommer pedagogen. Ulrika vill att pedagogen istället redan ska finnas i gruppen och kunna stödja barnen i sitt samspel, innan konflikten uppstår. Genom att vara aktiv på olika sätt i barngruppen kan pedagogerna lära barnen olika sätt att förhålla sig till och samspela med andra människor.
Vi är förstås nyfikna på hur det ska gå när ni arbetar aktivt med översikten för att förändra verksamheten!
– Vi kan höras efter nästa sommar så ska jag gärna berätta om det!
Foto: Ulrika Wessel
Ulrika Wessel
Förskollärare och pedagogisk utvecklare för tre av Krokom kommuns rektorsområden
