Inga vattentäta skott mellan lek och undervisning

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska forsknings­sammanställningen Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor – undervisning i förskolan som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa forsknings­sammanställningen
Artikel

Inga vattentäta skott mellan lek och undervisning

Inga vattentäta skott mellan lek och undervisning, barn som leker lilla snigel

Hur används en systematisk översikt i förskolans verksamhet? Vi har pratat med några som har tagit del av resultaten i forskningssammanställningen Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor för att få veta mer om deras konkreta arbete.

Forskning kan man inte bara avfärda

– Vi pratar förstås mycket om att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund, och om hur vi ska säkerställa att den verkligen gör det. I översikten får vi forskning och förslag på arbetssätt serverade, det är bra service.
Förskollärare Louise Limerick arbetar i Värmdö kommun och föredrar att läsa forskningssammanställningen om lekens betydelse i bokform. Hon läser den inte bara i sin helhet, utan också som en introduktion till den forskning som sammanställningen bygger på. Flera av de forskningsstudier som ingår har också fångat hennes intresse.

Louise menar att det faktum att forskningssammanställningen kommer från Skolforskningsinstitutet gör att man som verksam i förskolan inte kan avfärda den. Men att diskutera och reflektera över vad forskningen visar kan medvetandegöra och förändra det egna och kollegornas förhållningssätt:
– Att säga att vi gör som vi brukar är inte ett argument. Varför gör vi som vi gör? För att undervisa enligt läroplanens mål!

Stärker förskollärarna i sin yrkesroll

Pernilla Dahlgren är universitetsadjunkt och kursledare vid uppdragsutbildningen på Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier (Edu Uppdrag) vid Uppsala universitet. Hon berättar att när Uppsala universitet använder forskningssammanställningen om lekens betydelse på sina utbildningar är ett av syftena att de blivande förskollärarna ska vänja sig vid att läsa forskningsöversikter och tillämpa dem. Hon tillägger:
– Men tanken är också att förmedla yrkesprofession, ge tillgång till ett gemensamt språk, förse dem med professionell argumentation, uppmana dem att ordna lekmiljöer, skapa diskussioner. Att få dem att tänka att det här kan jag använda!

Pernilla menar att det är bra att Skolforskningsinstitutet är väl känt, det hjälper också till att lyfta förskollärarnas samhällsansvar och yrke:
– Det är viktigt att se till sin egen praktik som förskollärare, att vara med och lyfta fram att yrket handlar om undervisning, inte om barnpassning.

Forskningssammanställningar är bra service till verksamheten

Förskolechef Lotta Österman-Eriksson i Värmdö kommun tycker att det är självklart att de har stor glädje av att arbeta med forskningssammanställningar:
– Eftersom skollagen säger att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund är det klart att vi ska använda samlad forskning, särskilt när vi får den serverad. Vi får en extra skjuts alldeles gratis, det är genialt.

Hon har delat ut forskningssammanställningen till de anställda och säger att den har tagits väl emot. Den är lättillgänglig och det har varit lätt att få personalen intresserad. En del gillar att läsa forskning och har kastat sig över den, men alla har prövat att läsa. Det har lett till ett ökat intresse för leken och för ett utvecklingsarbete runt leken utifrån slutsatserna i sammanställningen.

Planera, genomföra och utvärdera fungerar väldigt bra

Det är en bra arbetsmetod att hela tiden lära av det man gör till nästa gång menar Louise Limerick, och på en förskola kan det vara ett väldigt konkret arbete som fungerar inom flera områden:
– Vi märkte att några av barnen på våra avdelningar nästan var lite rädda för barnen från de andra avdelningarna. Därför gjorde vi en plan för hur vi skulle använda lek för att förebygga kränkningar och bygga sociala relationer mellan de barn som inte kände varandra. Vi vuxna var med och lekte och barnen tränade på att leka med vuxna, och leka stora och små barn tillsammans. Det blev ett bra resultat, och barnen kunde konstatera att de där andra, de är inte så läskiga ändå.

Både Louise och Lotta tycker att det är viktigt att få in vetenskapen i planeringen, att konkretisera vad som är viktigt och hur man kan använda den kunskapen och utvärdera resultatet. På de förskolor som Lotta är chef för deltar nu alla i en processutbildning i lek. Var och en har i uppgift att se till sig själv, och arbetslagen får uppgifter att utföra tillsammans mellan kurstillfällena. Lotta säger:
– Det märks att det gör skillnad!

Leka eller undervisa? Både och förstås!

Det Pernilla Dahlgren gärna vill lyfta fram med forskningssammanställningen är att den kopplar forskningen till det praktiknära. Hon menar att det är viktigt att fundera över sitt eget agerande som förskollärare, att veta varför man gör som man gör:
– Barnen leker, vi vuxna undervisar. Vi gör det tillsammans, det finns inga vattentäta skott mellan barnens lek och förskollärarnas undervisning.

Därför är det viktigt att ha omvärldskoll, veta vilken forskning som finns och hur den är relevant för utbildningen, och därmed också för verksamheten, menar Pernilla. Hon tycker att det är nära förknippat med yrkesstoltheten som förskollärare. Det håller Louise Limerick med om. Hon ser forskningssammanställningen som ett sätt att läsa vidare, en möjlighet till fördjupning och dialog mellan kollegor där man kan använda resultaten på en gång, och hon uppmanar:
– En färdigserverad forskningssammanställning underlättar för förskollärare att leva upp till sin profession. Gör didaktisk planering utifrån den, formulera frågor – starta en process!

Hur blir teori ny praktik?

Lotta Österman Eriksson berättar att när arbetslagen läst forskningssammanställningen har de haft intressanta diskussioner och gjort kopplingar till sitt arbete. De har använt sina nya kunskaper i mötet med föräldrarna, för systematiskt kvalitetsarbete, för arbete med likabehandlingsplaner och för att ha en levande och produktiv dialog mellan kollegorna. Lotta tycker också att det är bra att lyfta fram just det att det har gynnsamma effekter att vara med i leken, för det är ett utvecklingsområde menar hon.

Lotta Österman-Eriksson och Louise Limerick är dock ense om att forskningssammanställningen om digitala lärresurser har varit svår att använda. De menar båda att det främst handlar om att den undersökta programvaran inte är på svenska och att det inte finns någon tydlig definition av hur man urskiljer bra programvara, så att man kan hitta en svensk motsvarighet. Men trots att arbetet med forskningssammanställningen om lekens betydelse har fallit väl ut säger Lotta:
– Jag tänker redan nu att när vi tar oss an nästa forskningssammanställning ska vi planera och styra läsning och dialog mer i syfte att få så många infallsvinklar som möjligt.

Utbilda utbildare är också viktigt

Edu Uppdrag håller bland annat Skolverkskurser i flera kommuner, och utbildningar för barnskötare som vill vidareutbilda sig till förskollärare. Pernilla Dahlgren berättar:
– Barnskötarna på senaste kursen hade mellan 5 och 15 års erfarenhet. I kursen VFU 3 fick de pröva modellen som presenteras i forskningssammanställningens resultatkapitel, om att regissera, delta, observera och reflektera över leken. Det var ett uppskattat temaarbete.

Vid ett tidigare tillfälle har Edu haft en av de externa forskare som var med och tog fram forskningssammanställningen på besök, docent Ingrid Engdahl från Stockholms universitet. Det var så de först kom i kontakt med forskningssammanställningen när den var ny. Nu är den med på litteraturlistan, och de har litteraturseminarier med fokus på kapitel 3 och 4, om resultat, syntes och slutsatser.

Fler forskningssammanställningar riktade till förskollärare

Louise Limerick ser fram emot nästa forskningssammanställning om lek, Lek och utforskande i förskolans undervisning inom kunskapsområdet naturvetenskap. Skolforskningsinstitutet beräknar att den kommer att publiceras första kvartalet 2021.

 

 

Bildtext: Veronica Bohl gjorde på VFU 3 en didaktisk planering där hon utifrån att ha observerat en grupp barn gjorde reflektionen att de hade behov av att öva upp sin sociala förmåga i lek. Genom att introducera regelleken Lilla snigel ville Veronica skapa en social gemenskap, med avsikten att skapa förutsättningar för att barnen leker tillsammans i andra lekar också.

Foto: Veronica Bohl


Uppdaterad: 2022-08-23 18:17