Nyanlända i utbildning

Forskningsöversiktens syfte är att avgöra vilka inre och yttre faktorer som fungerar som risk- eller resiliensfaktorer för ensamkommande flyktingbarns möjligheter att lyckas i skolan.

Diskussionfråga 1 – Resiliens

Inom resiliensforskning undersöker man människors förmåga att hantera kriser och motgångar utan att brytas ner, utan till och med stärkas av motgångarna. Rapporten lyfter att människor reagerar olika på liknande erfarenheter. Runt ensamma flyktingbarn finns det många risker, och det är lätt att fokusera på elevernas brister.

• Diskutera hur man i stället för att utgå från de negativa bristperspektiven, kan utgå från resiliensperspektivet och dynamiken i att se elevernas styrkor.
• Vilka resiliensfaktorer finns hos era elever?

Diskussionsfråga 2 – Helhetsperspektiv i undervisningen

Forskning visar att det är viktigt att se nyanlända barns utbildning utifrån ett helhetsperspektiv. Psykosociala faktorer spelar stor roll för möjligheten att tillägna sig undervisning. Att använda ekologisk systemteori för att se vad som leder till utbildningsresiliens kan ge ett ramverk för att kunna erbjuda såväl bra utbildning som social omsorg.

• Hur kan modellen underlätta för att se på helheten runt den nyanlända eleven.
• Diskutera hur kunskap om barnen som individer kan skapa en lämplig och anpassad skolmiljö.

Diskussionsfråga 3 – Faktorer på individnivå respektive inom mikro- och mesosystemen

Rapporten pekar på vikten av att utgå från att nyanlända inte är en homogen grupp. Faktorer på individnivå (avsnitt 2.4.1) kan vara ålder, kön och kunskaper från tidigare skolgång. Faktorer i mikro- och mesosystemen (avsnitt 2.4.2) kan exempelvis vara vuxna där barnet bor, vänner, skolan eller fritidsaktiviteter.

• Diskutera de viktigaste resiliens- respektive riskfaktorerna som framkommer i rapporten.
• Känner ni igen dessa faktorer hos era elever?