Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska översikten Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa översikten
Diskussionsfrågor

Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan

Här finns förslag på diskussionsfrågor som är tänkta att ge arbetslaget stöd i att skapa förståelse för översiktens resultat och slutsatser i relation till den egna undervisningspraktiken. I anslutning till respektive fråga finns rekommenderade läsanvisningar till de avsnitt i rapporten som berör diskussionsfrågan på ett djupare plan.

Forskningsöversikten Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan handlar om undervisning i naturvetenskap i förskolan. Den visar hur de verksamma kan stödja samspel och kommunikation med och mellan barn för att skapa förutsättningar för barns naturvetenskapliga lärande. Översikten diskuterar också möjligheter och utmaningar i det arbetet.

Diskussionsfråga 1 se naturvetenskapen i förskolemiljön

Se avsnitt 3.1 i översikten

En förutsättning för att barns naturvetenskapliga utforskande och lärande ska komma till stånd är att förskollärare ser möjligheter för det i förskolemiljön, i vardagliga situationer och i barns lek. Förskollärare behöver anta det som kallas en naturvetenskapande attityd.

  • Ge några exempel från översikten på tillfällen för naturvetenskapligt utforskande vid planerade aktiviteter och aktiviteter och miljöer, liksom vid tillfällen som uppstår spontant i vardagen och i barns lek.
  • Vilka möjligheter för naturvetenskapligt utforskande kan ni se i er förskolemiljö? Det kan vara i planerade aktiviteter och skapade miljöer, liksom möjligheter som uppstår spontant i vardagen och i barns lek?

Diskussionsfråga 2 ge utrymme för och ta tillvara barns erfarenheter och intresse

Se avsnitt 3.2.1 i översikten

Det räcker dock inte med att som förskollärare se möjligheter för naturvetenskapligt utforskande i miljön, man behöver också se och ta tillvara barns erfarenheter och intresse i undervisningen. Översikten visar hur förskollärare genom att ställa så kallade produktiva frågor och genom att låta barn använda vardagligt språk vid naturvetenskapligt utforskande ger utrymme för barns perspektiv. Översikten visar också hur förskollärare tar vara på barns erfarenheter i undervisningen, genom att följa barns utforskande på nära håll och låta barns frågor och idéer bli en del av undervisningen.

  • Ge exempel från studierna på hur förskollärarna ger utrymme för och tar vara på barns frågor och idéer i undervisningen.
  • Har översikten gett er nya idéer om hur ni kan kommunicera och samspela med barnen på er förskola, på sätt som ger utrymme för och ta vara på barnens frågor och idéer i undervisningen?

Diskussionsfråga 3 knyta samman barns erfarenheter och naturvetenskaplig kunskap (vardaglig och vetenskaplig nivå)

Se avsnitt 3.3.1 i översikten

Den övergripande utmaningen i naturvetenskaplig undervisning kan vara att hålla en god balans mellan att låta barns frågor och idéer få utrymme i undervisningen i naturvetenskap och att introducera naturvetenskaplig kunskap som är ny för barnen och på så sätt stödja och vägleda barns lärande vidare. Det förstås i översikten som att undervisningen behöver fokusera både en vardaglig och vetenskaplig nivå. Det handlar om att låta barns erfarenheter och naturvetenskaplig kunskap närma sig varandra.

  • Vi får i avsnittet exempel på undervisning som förmår knyta samman barns erfarenheter och naturvetenskaplig kunskap, och undervisning som inte förmår det. Vad är det som skiljer förskollärarens undervisning i studien där barn förses med olika vätskor (olja, vinäger och vatten) och kärl för att utforska vätskors olika egenskaper, från förskollärarnas undervisning i studierna där förskollärarna och barnen utforskar ljud som vibrationer och fenomenet avdunstning?
  • Tänk er en situation där ni och barnen utforskar ett naturvetenskapligt fenomen tillsammans på er förskola. Fundera över hur ni skulle kommunicera och samspela med barnen för att knyta samman vardaglig och vetenskaplig nivå i den undervisningen. Med andra ord, fundera över hur ni skulle agera för att med utgångspunkt i barns erfarenheter och intresse, stödja barns naturvetenskapliga lärande?

Diskussionsfråga 4 knyta samman barns erfarenheter och naturvetenskaplig kunskap (figurativt språkbruk)

Se avsnitt 3.3.2 i översikten

Studier som ingår i översikten visar att det är möjligt att knyta an till barns erfarenheter och språk genom att använda olika former av figurativt språkbruk, som liknelser och metaforer. Ett exempel på det är antropomorfistiskt tal, som innebär att tala om något icke-mänskligt som om det vore mänskligt. Exempelvis att gråsuggor går på förskola. Det kan ses som ett lekfullt sätt att uttrycka sig, som gör det möjligt att rikta barns uppmärksamhet mot naturvetenskapligt intressanta iakttagelser. Viktigt är att som förskollärare låta det framgå i samtalet att detta bara är ett sätt att tala om djur och natur, och inte en beskrivning av hur det verkligen är.

  • Ge exempel från studierna på samtal där förskollärarnas användning av antropomorfistiskt tal fyller funktionen att fånga barns intresse för en naturvetenskapligt intressant fråga, och exempel på när förskollärarens användning av detta språkbruk döljer det naturvetenskapliga innehållet för barnen.
  • Vilka är era erfarenheter av att använda antropomorfistiskt språkbruk i samtal med barnen på förskolan? Vad tar ni med från översikten när det gäller användningen av detta språkbruk?

Diskussionsfråga 5 knyta samman barns erfarenheter och naturvetenskaplig kunskap (använda illustrationer)

Se avsnitt 3.3.3 i översikten

För att göra det lättare att förstå ett abstrakt naturvetenskapligt innehåll i förskolan kan illustrationer användas, såsom modeller, bilder och olika slags material. Studierna visar att en utmaning vid användning av en illustration, är att det inte kan tas för givet att barnen förstår illustrationen på samma sätt som förskollärarna tänkt sig att den ska förstås. I studierna möter barn och förskollärare olika slags illustrationer vid besök på science centers.

  • Vad är det i samspel och kommunikation mellan guider, förskollärare och barn som enligt de båda studierna försvårar barnens förståelse av illustrationerna? Hur skulle de vuxna ha kunnat stödja barns förståelse av illustrationerna?
  • Vilka är era erfarenheter av att använda olika slags illustrationer i undervisningen? Bidrog studierna med nya insikter om användning av illustrationer som ni kommer att ha hjälp av i undervisningen framöver, i så fall vilka?

Uppdaterad: 2021-04-01 12:10