Håll i och håll ut – att lära sig lässtrategier måste få ta tid

Eftersom läsförståelse är en del av undervisningen i svenska menar Sofie att hon egentligen alltid arbetat med lässtrategier, redan innan hon kände till begreppet. Men sedan Lgr 11 har hon arbetat medvetet och systematiskt med att lära ut lässtrategier till sina mellanstadieelever.

– Jag börjar alltid med en gemensam genomgång där jag försöker att på olika sätt skapa en dialog i klassrummet, så att jag inte ska hamna i en situation där läraren frågar och någon enstaka elev svarar. Vi tittar på en exempeltext, jag visar hur jag tänker, och vi pratar om en lässtrategi. När vi har arbetat tillsammans kanske vi arbetar i grupper eller par. Målet är alltid att den enskilda eleven ska kunna använda lässtrategin själv, och veta när och hur den hjälper till att skapa förståelse av texten. Det brukar vara bra att börja med en ytlig strategi och sedan göra om samma sak med strategier som går mer på djupet i texten. Jag försöker skapa en tillåtande miljö där eleverna förstår att det är meningen att de med hjälp av ledtrådar i texten ska gissa vad skribenten menar, och att de ska känna självförtroende och tänka själva.

Brukar du använda namn på lässtrategierna?

– Inte direkt namn, mer att vi pratar om vad vi gör: ställer frågor till texten, aktiverar bakgrundskunskaper, sammanfattar. Jag tror att det är viktigt, att den medvetenhet det skapar underlättar för eleverna, och bidrar till att de vet vad de kan göra om de inte förstår en text. Dessutom tror jag att det hjälper dem att välja en bra strategi för ändamålet. Jag vill att de får upp ögonen för att det finns flera strategier som har samma syfte, så att de kan välja, och pröva sig fram. Det är avgörande, enligt översikten, att eleverna har en bred repertoar av strategier att välja från när de stöter på förståelseproblem i sin läsning.

Sofie menar att det är viktigt att arbetet med att lära sig lässtrategier får ta tid, så att eleverna kommer ända fram till att ta eget ansvar för att förstå vad de läser. Hon pratar om att hålla i och hålla ut, och med det menar hon att vara envis och upprepa inlärningsproceduren, och att ge sig tid att invänta dem som tar längre tid på sig att lära. Att ha gott om tid att gå på djupet i texten är viktigt, annars är det lätt att man fastnar i de ytliga memoreringsstrategierna, eftersom de oftast går snabbare. Hon brukar bromsa upp genom att låta de gemensamma genomgångarna och diskussionerna ta tid. Annars kan elever som inte är så uthålliga få för lite inlärningstid, eftersom de gärna gör klart så fort som möjligt menar hon.

Vad skulle du vilja lyfta upp särskilt från översikten om Läsförståelse och undervisning om lässtrategier?

– Bredd. Översikten tar upp hur viktigt det är att eleverna har ett brett register av lässtrategier att ta av. Jag kommer att försöka ge mina elever bredare kunskaper om fler lässtrategier.

– Och vikten av motivation och engagemang! Det gäller ju all inlärning förstås. Men att det har så stor betydelse för arbetet med att lära sig lässtrategier, för arbetet med att förstå text. Det motiverar mig att lägga ännu större omsorg vid valet av texter. Texterna måste vara intresseväckande men också tillräckligt utmanande för att eleverna ska känna behov av att använda lässtrategier. Är texterna för lätta behövs ju inte strategierna. Jag försöker också hitta varje elevs personliga engagemang, även om det bara skulle röra sig om att få fler poäng på provet. Den inre drivkraften är viktig. För att strategierna ska bli använda måste eleverna se nyttan av dem, förstå att de blir hjälpta av dem.

Definitionerna av lässtrategierna och även förteckningen över strategierna tycker Sofie är till stor hjälp för lärare, både för att lättare kunna prata om lässtrategier med varandra och för att enklare kunna bredda sin undervisning om lässtrategier. Något som hon ser som särskilt anmärkningsvärt är att även lite träning på att använda lässtrategier kan göra en stor skillnad, och att effekten av att träna är särskilt stor för svaga läsare.

– Alla behöver träna på lässtrategier, men det är ett viktigt resultat att träningen är särskilt effektiv för svaga läsare. Och att man kan se skillnader i kunskapsnivåer mellan flickor och pojkar. Det tycker jag att vi lärare behöver diskutera, och vi behöver också arbeta mer medvetet med att ändra på skillnaderna. Tänka ut hur pojkar kan bli lika bra på lässtrategier som flickor och hur svaga läsare kan bli lika duktiga på att använda djupgående strategier som starka läsare. Fundera över vad vi lärare kan göra.

Kan du ge fler exempel på hur du ska förändra din undervisning efter att ha läst översikten?

– Jag har inte arbetat med strategiprogram förut men läste om de goda resultaten av CORI, så jag ska läsa på mer om det och pröva på det i undervisningen. Men jag tänker också att jag ska lära ut fler metakognitiva strategier för att reflektera över det egna användandet av lässtrategier, få eleverna att fundera mer över hur olika lässtrategier hjälper dem i deras läsförståelse.

För Sofie som för många andra lärare är tänka, tänka nytt och vara flexibel på alla plan en av de stora utmaningarna med att vara lärare. Men det är också det som gör jobbet så roligt och meningsfullt menar hon, det och mötet med alla barn och ungdomar.

Foto: Emil Haraldsson