Språkutveckling och kunskapsutveckling går hand i hand

Britt är en vetgirig person som fortsätter att forska fast hon egentligen är pensionär sedan ett år tillbaka. Hon vet inte än om hon kommer att få anslag till sitt nästa projekt, men betraktar numera sin forskning som en hobby. Främst intresserar hon sig för yngre elever, och för hur lärarna ska nå fram till dem.

– När man undervisar i naturvetenskapliga ämnen är det så begreppstätt. Men det är inte bara termer och begrepp som är svårt, utan också ord som man använder för att prata om dem. Som i ”ljuset sprider sig”. Vad betyder sprider? Hur ska jag förklara det? Det är särskilt viktigt att tänka på när det gäller flerspråkiga elever som ännu inte behärskar det svenska språket fullt ut.

Vad skulle du säga är det viktigaste att veta om språk- och kunskapsutvecklande undervisning?

– Att språkutveckling och kunskapsutveckling går hand i hand, inte bara för flerspråkiga elever. Man kan inte ha det ena utan det andra. Det är generellt och gäller för alla ämnen, och alltså för alla lärare.

Hon tycker att det var roligt och intressant att vara med och ta fram översikten. I vanliga fall läser Britt forskning kritiskt för att notera vad som är intressant för henne själv eller för dem i projekten hon arbetar med. Men i det här arbetet med att ta fram Skolforskningsinstitutets systematiska översikt läste alla efter bestämda kriterier, för att kunna plocka fram svaren på just de på frågor som ställts.

Du är speciellt intresserad av multimodalitet?

– Ja, det var egentligen det enda som förvånade mig när jag läste studierna som ligger till grund för översikten, att det finns så lite forskning om multimodala verktyg när det gäller äldre barn. I översikten har vi tagit upp det vi hittat, och det berör främst gester, bilder och visuella hjälpmedel. Men det finns ju så mycket mer! Som att använda tavlan, representationer, teckningar, olika redskap.

Här behövs det mycket mer forskning om hur multimodalitet kan hjälpa äldre barn, på högstadiet och gymnasiet säger Britt. Hon menar att alla lärare alltid bör fundera över vilka resurser det är möjligt att använda i undervisningen.

Kan du kommentera just den här systematiska översikten, om Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet?

– Många lärarstudenter undrar ”hur ska vi göra”? Jag hoppas att översikten ska ge dem tankar och idéer. Det är förstås individuellt, men jag hoppas att översikten ska få lärare och lärarstudenter att läsa, fundera och diskutera vad just de kan göra i olika klassrumssituationer. Att översikten kan inspirera när man vill ta sig vidare förbi hinder eller vill vidareutveckla sin undervisning.

I studierna som översikten bygger på finns flera olika sorters klassrumssituationer, som exempelvis klassrum där eleverna har samma förstaspråk fast det skiljer sig från undervisningsspråket, och klassrumssituationer där flera språk är representerade och läraren enbart talar undervisningsspråket. Britt menar dock att även om det förstås är enklare om läraren kan elevernas förstaspråk, till skillnad mot hur det oftast är i svenska klassrum, så finns det mycket vi kan lära också av de studierna.

Översiktens resultat är indelade i fyra delar efter områden som det finns mycket annan forskning om också, inte bara forskning som hör ihop med flerspråkighet: språkliga resurser i klassrummet, klassrumsinteraktion, naturvetenskapligt språkbruk och naturvetenskapliga uttrycksgenrer. Indelningen är gjord för att översikten ska bli mer lättläst. Britt tycker att alla områdena är viktiga i undervisningen. Men hon vill gärna lyfta att det finns möjlighet för lärare och elever att i interaktion fördjupa och utveckla elevernas språkliga förmåga när det gäller olika naturvetenskapliga genrer som exempelvis att beskriva, förklara och argumentera. Detsamma gäller situationer då lärare och elever använder andra resurser tillsammans med språket.

Vad tänker du att en systematisk forskningsöversikt är bra för?

– Jag tänker att det är som att presentera förslag. Ingen kan tala om för en lärare ”så här ska du göra så blir det bra”, eftersom alla situationer och alla elever är olika. Men lärare är bra på att anpassa undervisningen efter situationen. Utan jag tänker att en översikt presenterar olika sätt som visar hur man kan göra.

Förhoppningen är att lärare när de läser en översikt ska få syn på hur man kan gå tillväga och utifrån det utveckla sitt eget arbete menar Britt. Kanske få syn på något man inte prövat tidigare, diskutera med andra, ta bitar, pröva sig fram och utveckla sin undervisning.

Foto: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet