Viktigt med stark koppling mellan forskning och praktik

Artikel

Viktigt med stark koppling mellan forskning och praktik

Viktigt med stark koppling mellan forskning och praktik

Hur används Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar i det viktiga arbetet med läs-, skriv- och språkutveckling? Vi har pratat med lärare som har använt sammanställningarna Feedback i skrivundervisningen, Läsförståelse och undervisning om lässtrategier samt Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet i sin undervisning.

En projektledare för uppdragsutbildningar vid Malmö universitet, en modersmålslärare och förstelärare i Järfälla och en språkutvecklare i Hammarö, vad har de gemensamt? Ganska mycket visade det sig när vi pratat med dem.

Alla kan använda forskningssammanställningen om språk- och kunskapsutveckling

Språkutvecklare Marlene Andersson i Hammarö är samordnare för läs- skriv- och språkutvecklare i Värmland. Hon gillar alla tre forskningssammanställningarna och tycker att de har lagom omfång och är hyfsat lätta att ta till sig. Men mest har hon fördjupat sig i de två sammanställningarna som handlar om lässtrategier och om feedback i skrivundervisningen.

Sharmila Vithlani arbetar som modersmålslärare i engelska i Järfälla kommun och har som förstelärare också delat ut alla tre forskningssammanställningarna, bland annat i samband med en studiedag för modersmålslärare, inriktad på kollegialt lärande. Men själv har hon använt sammanställningen om språkutvecklande undervisning väldigt mycket. Hon menar att den är lätt att läsa, att hon känner igen sig, och att den skapar intresse.
– Och även om forskningssammanställningen har inriktningen naturvetenskap så gäller den alla lärare, säger Sharmila bestämt.

Att utbilda verksamma lärare med hjälp av forskningssammanställningar

På Regionalt utvecklingscentrum (RUC) vid Malmö universitet arbetar Eva-Britt Elfman som projektledare. RUC arbetar med uppdragsutbildningar, och skolor vänder sig till dem för att få stöd. Det kan till exempel vara med att utveckla undervisningen utifrån en vetenskaplig grund. Flera förfrågningar handlar just om att utveckla elevers språk- läs- och skrivförmåga. Då har forskningssammanställningarna Feedback i skrivundervisningen och Läsförståelse och undervisning om lässtrategier varit exempel på lämpligt material att utgå ifrån.
– Forskningssammanställningarna är pedagogiskt lättillgängliga och ger en bra översikt. De utgår ifrån praxisnära frågeställningar och min uppfattning är att det är lätt för lärarna att känna igen sig, berättar Eva-Britt.

Det är viktigt att stanna upp och tänka efter

Marlene Andersson ser fram emot när det kommer nya forskningssammanställningar. Hon tycker att sammanställningarna lyfter upp forskningen, skapar eftertanke och möjliggör diskussioner om hur man ska jobba:
– Jag tycker att det är viktigt att ta sig tid, stanna upp, lyfta upp frågor i forum, använda sammanställningarna som stöd. Vi ska ju arbeta på vetenskaplig grund. Skolverket bör lyfta forskningssammanställningarna ännu mer och det är viktigt att våra rektorer och huvudmän känner till Skolforskningsinstitutets systematiska översikter.

Pröva sig fram är en del av det som gör lärarjobbet så roligt

När man som Sharmila Vithlani har eleverna en gång i veckan efter den vanliga skoltiden blir det viktigt att hitta metoder för att nå fram till eleverna och stimulera och motivera dem:
– Det viktigaste är att jag kan få handfasta tips som hjälper till att hålla min undervisning levande. Jag prövar olika sätt att arbeta i klassrummet och försöker att kritiskt granska min egen praktik. Jag rekommenderar alla ämneslärare att prova sig fram och utveckla sina arbetssätt med begrepp. Och fortsätta att göra det, ständigt! Det är ett arbete som aldrig tar slut.

Sharmila tycker om arbetssättet att arbeta i lärpar, dela med sig och göra lektionsbesök hos varandra. Hon känner igen vissa delar som beskrivs i sammanställningens resultat, men menar att det kan vara lika viktigt att få bekräftat att man gör rätt. Till exempel har hon med framgång använt visuella hjälpmedel, något som forskningssammanställningen om språk- och kunskapsutvecklande undervisning bekräftar är ett framgångsrikt arbetssätt. Detsamma gäller att låta eleverna använda sitt förstaspråk, och det är något som är bra att lyfta tycker Sharmila.

Hon prövar också sätt som är nya för henne. Exempelvis har hon inriktat sig på att upprepa några begrepp från tidigare lektioner och låta eleverna förklara dem i början av nästa lektion, för att förstärka elevernas förförståelse:
– Det är så häftigt när något funkar! Jag tycker om att berätta för föräldrar att de kan vara stolta över eleverna. Och jag gillar utmaningen att man som lärare alltid måste förändra och pröva nytt.

Att lära mer om sin egen praktik

Sharmila Vithlani kom i kontakt med de tre forskningssammanställningarna som berör läs-, skriv- och språkutveckling när hon deltog i Skolverkets projekt Roadmap, om språkutvecklande arbetssätt. Det var Skolverket som rekommenderade henne att läsa dem, men hon har mest arbetat med att läsa om resultaten i Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet.

– Förutom det vi har gjort i kommunen finns intresse från en privat Montessoriskola i närheten. Planen är att vi ska arbeta med ämneslärare, för att sprida språkutvecklande arbetssätt, tillämpa dem i praktiken, och hålla arbetet levande. Jag ska också pröva att skriva journal för en elev med olika inlärningssvårigheter. Jag vill se vad jag kan lära mig de gånger som min undervisning inte leder till framsteg, och komma fram till hur det bör påverka vad jag gör i praktiken.

Språkutvecklingsarbete som förändrar

Språkutvecklare Marlene Andersson har mest arbetat övergripande med översikterna om lässtrategier och om att ge feedback i skrivundervisningen, i Hammarö kommuns nätverk för svensklärare. Hon berättar:
– Jag delade ut översikten om feedback, och vi tittade på filmen där projektledaren för översikten, Johan Samuelsson, berättar om resultaten. Sedan hade vi generella men intressanta diskussioner efteråt.

När hon delade ut översikten om lässtrategier i nätverket i höstas fördjupade de sig tillsammans i metoden CORI, som enligt forskningssammanställningen gett fina resultat. Det gick jättebra, och hon tror att många i nätverket är sugna på att pröva metoden denna termin.

Samarbete och fördjupade samtal

När RUC vid Malmö universitet arbetar med verksamhetsutveckling och lärandeprocesser utgår de alltid från uppdragsgivarens specifika behov och utmaningar berättar Eva-Britt Elfman. De upplever att översikterna är ett bra redskap som möjliggör fördjupande samtal om hur och vad arbetet med lässtrategier innebär i klassrummet:
– I de uppdrag och sammanhang vi har använt sammanställningarna har vi fått positiv återkoppling från deltagarna. Skolforskningsinstitutets projektledare Linda Ekström har även besökt oss i Malmö vid olika tillfällen och presenterat forskningsöversikten om läsförståelse och undervisning om lässtrategier. Det har varit mycket uppskattat!

Det finns alltid något nytt att pröva

Även när de har arbetat med forskningssammanställningen som handlar om feedback i skrivundervisningen har RUC använt sammanställningen som ett verktyg för att åstadkomma fördjupade samtal berättar Eva-Britt:
– Just vikten av att föra ett reflektivt samtal utifrån både resultat och aktuell metod, kopplat till undervisningens praktik, ser vi som värdefullt i vår verksamhet. Framöver skulle forskningssammanställningarna även kunna användas i uppdrag som handlar om att lärare systematiskt undersöker och kritiskt granskar sin egen och sina kollegors undervisning. Här skulle de fungera bra!

 

Bildtext: Sharmila Vithlani gillar att läsa med pennan i handen, och både stryka under och anteckna.

Foto: Sharmila Vithlani


Uppdaterad: 2020-05-26 14:32