open menu Kapitel:
Forskning Forskningssammanställningar
Att lära på avstånd

Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar

Skolforskningsinstitutet bevakar internationella forskningsöversikter för att kunna ta tillvara vetenskaplig kunskap som kan vara till nytta för verksamma inom svensk förskola och skola.

Målgrupp

Vi sammanfattar och kommenterar översikterna utifrån ett svenskt perspektiv. Vi riktar oss främst till förskollärare och lärare men även till lärarutbildningen, skolledare och andra verksamma inom skolväsendet som på olika sätt kan främja goda förutsättningar för en undervisning på vetenskaplig grund.

Så väljer vi ut forskningsöversikter

Forskningsöversikter som bedöms som tänkbart intressanta i relation till vårt uppdrag relevans- och kvalitetsgranskas. Om vår bedömning är att en översikt är relevant för målgrupperna och håller tillräcklig kvalitet, så kan den komma ifråga för att sammanfattas och kommenteras. Vi granskar översikterna men inte de enskilda studier som de bygger på. Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit efter det att de granskade forskningsöversikterna sammanställdes.

1. Introduktion

Faktaruta_Kommenterad översikt Remote Learning, Rapid Evidence Assessment, London: Education Endowment Foundation Författare: Amy Ellis Thompson, Steve Higgins, Jonathan Kay, Jennifer Stevenson och Mohammad Zaman Publicerad på webbsida: https://educationendowmentfoundation.org.uk Publiceringsår: 2020 Översiktens fokus: Att lyfta fram arbetssätt och metoder som skolor kan använda för att stödja lärande på avstånd i samband med coronapandemin. Elevernas ålder: Alla åldrar Skolämnen: Alla ämnenEtt huvudresultat från forsknings-översikten är att kvaliteten i undervisning är viktigare än hur lektioner förmedlas. Coronapandemin gör att elever förväntas att studera på avstånd, vilket inte ska förväxlas med självstudier. Flera studier betonar betydelsen av att skapa förutsättningar för elever att interagera med och stödja varandra.

I den situation som uppstått till följd av coronapandemin är det mycket som är nytt för elever som studerar, och för lärare som undervisar, på avstånd. Digitala verktyg och lärresurser bör väljas så att lärare och elever känner sig trygga och har förutsättningar för att använda dem.

Syftet med den kommenterade översikten är att identifiera och värdera de olika metoder och arbetssätt som kan användas för att möjliggöra lärande när elever inte är fysiskt närvarande i skolan.

 

Detta är en sammanfattning och kommentar av en forskningsöversikt som tagits fram av Education Endowment Foundation EEF. Översikten är en så kallad rapid evidence assessment vilket innebär att den producerats skyndsamt för att ge stöd åt skolor som på kort tid tvingats stänga sina lokaler i samband med coronapandemin.

En central del i Skolforskningsinstitutets uppdrag är att ta fram systematiska översikter. En systematisk översikt kännetecknas av att den på ett systematiskt och transparent sätt sammanställer den bästa tillgängliga forskningen som finns inom ett visst område. Men att producera en systematisk översikt är ett omfattande arbete som tar lång tid, oftast mer än ett år. I vissa fall finns det behov av att på ett snabbare sätt sammanställa vetenskaplig kunskap inom ett visst område. Översikten från EEF bygger på forskningsöversikter som i sin tur genomförts med högt ställda krav på systematik och transparens. Syftet är att identifiera och värdera de olika metoder och arbetssätt som kan användas för att möjliggöra lärande när elever inte är fysiskt närvarande i skolan.

Undervisning på avstånd kan organiseras på olika sätt. Fjärrundervisning innebär att undervisning sker i realtid och kallas därför också för synkront lärande. Enligt Skolverket ska det vid fjärrundervisning finnas en handledare närvarande i den lokal där eleverna befinner sig, vilket inte alltid är möjligt under coronapandemin. Distansundervisning är ett bredare begrepp som av Skolverket beskrivs enligt följande: ”Distansundervisning kan vara såväl analog som digital. Elever och lärare är oftast åtskilda, men kan arbeta tillsammans i realtid eller till exempel med uppgifter som ska göras inom utsatt tid. Ofta använder elever och lärare gemensamma ytor som delade dokument, videosamtal och chattar. De kan vara åtskilda i både rum och tid.”[1]. Att elever och lärare är åtskilda i tid brukar benämnas asynkront lärande. För enkelhetens skull kommer vi fortsättningsvis att använda det bredare begreppet distansundervisning.

 

I översikten inkluderas forskning om både synkront och asynkront lärande som spänner över fem centrala teman:

  • distansundervisning
  • blandat lärande
  • kollaborativt lärande med stöd av digitala verktyg
  • undervisning med stöd av digitala verktyg
  • spelbaserat lärande.

Resultaten i översikten från EEF bygger på totalt 60 forskningsöversikter som i sin tur bygger på hundratals underliggande forskningsstudier som valts ut för att de har bedömts vara av hög relevans och kvalitet. Därför är de slutsatser som dras att betrakta som tillförlitliga. Samtidigt påpekar EEF att översikten också har ett antal begränsningar. För det första har författarna valt ut forskningsöversikter som i generella termer fokuserar på lärande på avstånd. De underliggande studierna handlar alltså inte specifikt om förändrade förutsättningar för lärande under en pandemi eller krissituation. För det andra finns det studier i underlaget som undersöker olika aspekter av distansundervisning inom högre utbildning och sammanhang som också inkluderar fysiska träffar. För det tredje har några av översikterna inte genomfört en systematisk kvalitetsprövning av de ingående studierna. Slutligen saknas det till stor del resultat om socioekonomiskt missgynnade elever samt elever i behov av särskilt stöd. Författarna till översikten har inte haft ambitionen att beräkna några genomsnittliga effekter av olika arbetssätt och metoder. Därmed går det inte heller att rangordna effekten av de arbetssätt och metoder som undersökts.

Utöver dessa begränsningar kan vi konstatera att en översikt av översikter inte kan gå in på specifika detaljer som har studerats i de underliggande forskningsstudierna. Trots dessa begränsningar bedömer vi att översikten ger en samlad bild av forskningsläget om lärande på avstånd och vad som är de väsentliga aspekterna för lärare att ta i beaktande.

2. Sammanfattning av resultaten

I det här avsnittet sammanfattar vi forskningsöversikten. Begrepp är översatta till svenska och anpassade till ett svenskt sammanhang, men vår ambition är att redovisningen ska vara neutral och rättvis i relation till översikten.

Översiktens övergripande resultat sammanfattas i den engelska rapporten i fem punkter som kan översättas enligt nedan. För vart och ett av översiktens fem centrala teman finns specifika resultat som redovisas i avsnitt 2.1–2.5.

  • Kvaliteten i undervisningen är viktigare än hur lektioner förmedlas.

Det är möjligt för elever att lära på distans men lärare kan underlätta för elevers lärande genom att exempelvis ge tydliga förklaringar, stöd och återkoppling. Det finns inga tydliga skillnader i effektivitet mellan synkront och asynkront lärande. God kvalitet kan uppnås oavsett om lärare undervisar i realtid eller genom en förinspelad video, så länge det som förklaras bygger på elevers tidigare kunskaper och följs upp efteråt. Olika tillvägagångssätt kan komplettera varandra.

  • Att säkra att alla elever har tillgång till de tekniska resurser som krävs är en nyckelfaktor.

Detta gäller speciellt elever som kommer från socioekonomiskt missgynnade miljöer. Flera av de underliggande översikterna identifierar brist på tekniska resurser som ett hinder. Förutom att ge tillgång till exempelvis digitala verktyg är det viktigt att se till att lärare och elever får stöd och vägledning för att använda teknologin, exempelvis specifika plattformar, speciellt om det är första gången de används.

  • Motivation och lärande stärks om elever har möjlighet att interagera med varandra.

Flera översikter påpekar behovet av att skapa rätt förutsättningar för interaktion mellan elever. I de studierna som översikten bygger på har en rad strategier undersökts. Särskilt strategier som syftar till att få elever att samarbeta lyfts fram, även om det i dessa studier finns en tonvikt på äldre elever. Troligtvis passar olika strategier för olika åldersgrupper.

  • Att stödja eleverna att arbeta självständigt kan förbättra kunskapsresultaten.

Elever som inte kan komma till skolan måste ofta arbeta mer självständigt. Flera översikter identifierar värdet av strategier som hjälper elever att arbeta självständigt. Det kan handla om strategier för att reflektera över sitt skolarbete eller som kan hjälpa elever som fastnar. Vidare visar några översikter att speciellt socioekonomiskt missgynnade elever behöver stöd för att kunna arbeta självständigt på ett bra sätt genom bland annat checklistor och tidsplanering.

  • Olika tillvägagångssätt för distansutbildning passar olika uppgifter och typ av innehåll.

Det finns en mängd tillvägagångssätt för distansutbildning som har olika styrkor och svagheter, vilket också gör att de kan komplettera varandra. Lärare bör få stöd för att kunna avgöra vilka tillvägagångssätt som är lämpade för elevernas ålder och undervisningsinnehåll. Exempelvis har spel för lärande visat sig ha en god inverkan på elevers ordförråd vid språkstudier, men det finns inte lika stort stöd för användbarheten av spel i andra ämnen. Det finns också visst stöd för att digitala lärresurser kan användas av elever för att själva testa sina kunskaper, men att sådana resurser inte kan ersätta lärarens roll vid prov och bedömning.

2.1    Distansundervisning

Resultaten kring temat distansundervisning grundar sig på tio forskningsöversikter som publicerats 2005–2017. Författarna drar den övergripande slutsatsen att distansundervisning kan förmedlas på olika sätt och att det viktigaste är att undervisningen är av hög kvalitet.

Aspekter såsom om undervisningen sker synkront eller asynkront, samt till vilken grad den inkluderar multimedia är alltså mindre betydelsefullt i jämförelse med undervisningens grundläggande kvalitet. Däremot har de hittat stöd i forskningen för att uppmuntran till interaktion mellan elever kan ge positiva effekter för deras lärande, speciellt för äldre elever. Att uppmana elever att reflektera över sitt lärande på distans kan också vara ett effektivt tillvägagångssätt.

I översikten påpekas att det har gått några år sedan ett flertal av de ingående översikterna publicerades vilket gör att det har tillkommit enskilda studier på området som kan påverka slutsatserna. Vidare är det många av översikterna som inkluderar forskning om lärande inom högre utbildning. Därmed kan det vara så att resultaten inte helt överensstämmer med situationen som uppstått till följd av coronapandemin i svensk förskola, grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. Författarna pekar även på att ingen av de ingående översikterna undersökte hur distansutbildning påverkar socioekonomiskt missgynnade elever.

2.2    Blandat lärande

Blandat lärande innebär att klassrumsundervisning på plats kombineras med olika typer av distansundervisning. Resultaten bygger på fem forskningsöversikter som publicerats 2009–2020. Ett huvudsakligt resultat som identifieras är att det är svårt att bedriva välfungerande blandat lärande om elever saknar tillgång till de tekniska resurser som behövs. Detta gäller i synnerhet socioekonomiskt missgynnade elever eller elever i behov av särskilt stöd. Ett annat resultat är att ett lovande arbetssätt är att låta elever rätta och ge återkoppling på varandras arbete, speciellt om detta sker anonymt.

Även under detta tema beskrivs betydelsen av att skapa förutsättningar för interaktion mellan elever. En av översikterna som författarna lyfter fram förtydligar att interaktion mellan elever kan uppnås med hjälp av meddelandetjänster och diskussionsforum över internet. Men trots att diverse kommunikationskanaler används kan det ändå vara svårt att undvika att elever känner sig isolerade. En översikt beskriver hur speciellt socioekonomiskt missgynnade elever kan vara extra utsatta eftersom de inte har de tekniska förutsättningarna att arbeta med digitala verktyg för blandat lärande.

2.3    Kollaborativt lärande med stöd av digitala verktyg

Att arbeta kollaborativt med stöd av digitala verktyg innebär att lärande sker genom social interaktion över internet och med datorer, läsplattor eller mobiltelefoner. Kollaborativt lärande kan ske med hjälp av video, chatt, e-post och olika typer av forum. Ofta används gemensamma plattformar såsom Microsoft Teams för att kommunicera, Google Dokument för att dela dokument eller Slack för chatt. Arbetet kan både ske i klassrum eller på distans. Resultaten kring detta tema bygger på fem översikter som publicerats 2014–2019.

En viktig slutsats som författarna till översikten kommer fram till är att elever som deltar i undervisning på nätet gynnas av att få ta del av kollaborativt lärande. Att använda gemensamma plattformar såsom Google Dokument kan underlätta lärandet, men elever behöver kontinuerligt stöd av lärare för att kunna arbeta effektivt. Det finns inga observerade skillnader mellan synkront och asynkront lärande. Ett antal studier visar att strategier för återkoppling ger goda kunskapsresultat och att det är värdefullt för lärare att ge undervisning och handledning genom plattformen. Att använda en plattform för interaktion visade sig gynnsamt som komplement till distansundervisning via video och var mer effektivt än att exempelvis bara använda e-post.

Resultaten i denna del gäller huvudsakligen äldre elever, inom områdena naturvetenskap, matematik och språk. Det kan alltså vara så att det ser annorlunda ut för yngre elever inom andra ämnesområden. Även i denna del saknades forskning med specifikt fokus på hur användning av kollaborativt lärande med stöd av digitala verktyg påverkar socioekonomiskt missgynnade elever och elever i behov av särskilt stöd .

2.4    Undervisning med stöd av digitala verktyg

Det finns olika metoder för att använda digitala verktyg som en resurs i undervisningen. Det kan handla om att använda datorprogram för att stötta elever, eller adaptiva övningsuppgifter där datorprogram anpassar övningar eller återkoppling under arbetets gång efter hur det går för eleverna. Det kan också handla om diverse digitala läromedel eller andra lärresurser. Ofta används undervisning med stöd av datorer av lärare på plats i skolan. I översikten poängteras därför att resultaten i denna del inte nödvändigtvis är relevanta i den uppkomna situationen under coronapandemin. Samtidigt är det många företag som erbjuder digitala lärresurser till elever under coronapandemin vilket gör att det ändå är aktuellt att kartlägga forskningen på området. Resultaten i denna del bygger på 29 forskningsöversikter mellan åren 2006 och 2020.

En övergripande slutsats är att digitala lärresurser kan ha varierande effekt. Författarna till översikten skriver att överlag verkar digitala lärresurser som syftar till att ge elever stöd och återkoppling leda till goda kunskapsresultat. Inte minst gäller detta lärresurser som hjälper elever att identifiera hur de lär genom att ge påminnelser och signaler på att de behöver öva mer på något moment. En annan slutsats de drar är att det är av stor betydelse att digitala lärresurser introduceras på ett bra sätt med ordentliga instruktioner och stöd för både lärare och elever. En översikt visar att digitala lärresurser har större potential om de används som komplement till lärarledd undervisning och inte som ersättning. Några av de analyserade översikterna inkluderar studier som undersöker hur användningen av digitala lärresurser påverkar kunskapsresultaten för socioekonomiskt missgynnade elever. Resultaten är inte tydliga men det finns tecken på att socioekonomiskt missgynnade elever kan få extra hjälp av digitala lärresurser eftersom de kan ge mer stöttning och återkoppling utöver vad eleverna kan få från sin lärare.

2.5    Spelbaserat lärande

Datorspel kan utformas för att användas för lärande både på distans och i klassrum. Många datorspel för lärande är utformade för att användas av elever individuellt utan lärarstöd. Därför kan de användas i situationer då elever arbetar självständigt och på distans. Men enligt författarna till översikten är det viktigt att påpeka att många av de studier som ligger till grund för slutsatserna på detta tema har genomförts i klassrumsmiljö med fysiskt närvarande elever. Mycket av forskningen har också fokuserat på språkundervisning och resultaten är därmed kanske inte överförbara på andra ämnen. Resultaten bygger på 14 forskningsöversikter som publicerats under åren 2013–2020.

En slutsats i översikten är att datorspel för lärande kan ge effekt på elevers kunskapsresultat. Men de spel som fungerar bäst för distansundervisning är utformade för att ge tydlig lotsning och detaljerad återkoppling. Resultaten visar att det är värdefullt att få till stånd interaktion mellan elever i spelandet. Det finns också indikationer på att mer komplicerade spel fungerar bättre i hemmiljö än i klassrumsmiljö och att det är bättre om elever själva kan välja innehåll och tempo. Vidare antyder resultaten att mer underhållande spel inte alltid leder till förbättrade kunskapsresultat. Översikterna som ingår i underlaget har inte systematiskt undersökt hur datorspel i undervisningen påverkar lärandet hos socioekonomiskt missgynnade elever.

 

3. Skolforskningsinstitutet kommenterar

Forskningsöversikten visar sammantaget att kvaliteten i undervisning är viktigare än vilket digitalt verktyg som väljs. Lärare bör reflektera kring vilka digitala verktyg som är lämpliga att använda med utgångspunkt från elevernas förutsättningar och behov. Det är till exempel ofta fördelaktigt att kombinera synkront och asynkront lärande för att dra nytta av de olika fördelar olika digitala verktyg kan erbjuda. Det finns, som framkommer i forskningsöversikten, många olika tillvägagångssätt för distansutbildning, vilka i sin tur är mer eller mindre lämpliga för olika uppgifter och i olika åldrar.

Coronapandemin gör att elever förväntas att studera på distans. Att studera på distans ska dock inte förväxlas med självstudier. Då elever arbetar självständigt blir det, som framkommer i forskningsöversikten, särskilt viktigt att stödja eleverna. Det kan handla om stöd till eleverna om hur de ska planera sina studier, när och hur läraren är tillgänglig för att ge stöd och återkoppling, och inte minst att uppmuntra eleverna att stödja varandra.

Läromedel, uppgifter och digitala lärresurser ställer ofta krav på lärarens förmåga att stötta och förklara. Dessa har ofta utvecklats som ett komplement till klassrumsundervisning där läraren kan introducera materialet för eleverna och sedan kontinuerligt stötta dem i deras arbete. Elever behöver ges motsvarande stöd när de studerar på distans, men stödet behöver i stället ges genom digital introduktion och återkoppling. Exempel på denna typ av digitala lärresurser finns i Skolforskningsinstitutets systematiska översikt om digitala lärresurser i matematikundervisningen [2], [3].

Något som flera av de ingående översikterna har gemensamt är att de betonar betydelsen av att skapa förutsättningar för elever att interagera med varandra. Detta är ett intressant resultat som kan vara värt att begrunda för att lyckas med distansundervisning. I arbetet med en tidigare systematisk översikt om individanpassad vuxenutbildning har Skolforskningsinstitutet kommit fram till en liknande slutsats [4].

Trots att digitala verktyg erbjuder möjligheter till olika typer av forum och kommunikation mellan elever tycks det finnas en risk för att undervisningen ändå får en utformning som gör läraren aktiv och eleverna passiva. I det fysiska klassrummet finns olika möjligheter för elever att på olika sätt kommunicera med läraren och varandra. Det kan vara viktigt att kompensera för detta och beskriva hur lärare och elever ska kommunicera med varandra när undervisningen bedrivs på distans. I forskningsöversikten framkommer att detta kan ske på olika sätt, såväl synkront som asynkront, samt med stöd av exempelvis delade dokument, chatt och video.

En av slutsatserna i den här översikten är att det kan vara vanskligt att introducera nya digitala lärresurser i ett stressat läge. Samtidigt har en stor del av studierna som översikten bygger på inte fokuserat på lärande i krissituationer. Därför skulle översikten behöva kompletteras med kommande forskning om lärande under coronapandemin. Det pågår en diskussion om att det skolor tvingas till nu, egentligen inte är exempel på distansundervisning i vanlig mening, utan snarare en typ av distansundervisning i nödsituation – eller emergency remote teaching [5].

I den situation som uppstått till följd av coronapandemin är det mycket som är nytt för elever som studerar – och för lärare som undervisar – på distans. I ett sådant läge finns det anledning att fokusera på trygghet och förutsägbarhet. Som nämndes i introduktionen konstaterar Skolverket att distansundervisning kan bedrivas såväl analogt som digitalt. Digitala verktyg och lärresurser bör väljas utifrån att lärare och elever känner sig trygga och har förutsättningar för att använda dem.

4. Lästips

Översikten i sin helhet finns på Education Endowment Foundations webbplats: www.educationendowmentfoundation.org.uk. Där finns också relaterade översikter och annat material.

På Skolforskningsinstitutets webbplats finns Skolforskningsinstitutets översikter och annat material: www.skolfi.se

www.skolahemma.se finns ytterligare resurser för skolor under coronapandemin.

5. Projektgrupp

Denna sammanfattning och kommentar har tagits fram av en projektgrupp bestående av medarbetare vid Skolforskningsinstitutet och en extern forskare med särskild ämneskompetens inom översiktens område.

Pontus Wallin, fil.dr (projektledare)

Eva Bergman (biträdande projektledare)

Stefan Hrastinski, professor, Enheten för digitalt lärande, KTH (extern forskare).

Värdefulla synpunkter på manus har lämnats av Ingela Astnell Andersson, yrkeslärare inom administration och ämneslärare i engelska vid Centrum för vuxnas lärande, Sandvikens kommun.

Referenser

[1]        Skolverket. (2020, 23/05). Fjärrundervisning. Tillgänglig: https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/fjarrundervisning#h-Fjarrundervisningivuxenutbildningen

[2]       Digitala lärresurser i matematikundervisningen: delrapport skola. Solna: Skolforskningsinstitutet, 2017.

[3]       Digitala lärresurser i matematikundervisningen: delrapport förskola. Solna: Skolforskningsinstitutet, 2017.

[4]       Individanpassad vuxenutbildning: med fokus på digitala verktyg. Solna: Skolforskningsinstitutet, 2019.

[5]       C. Hodges, S. Moore, B. Lockee, T. Trust, & A. Bond, “The difference between emergency remote teaching and online learning”, Educause Review, vol. 27, 2020.

Sammanfattar och kommenterar – läs i fulltext


Uppdaterad: 2020-06-12 09:20