Överskådligt – kunskapen är serverad
Våra systematiska översikter riktar sig i första hand till lärare och förskollärare. Men de som arbetar med att stödja lärare, hur använder de översikterna i sitt arbete?
Vi ställde frågan till Jovanna Kassel Lundby och Annika Larsson och frågade hur de gör. Jovanna är skolbibliotekarie på Videdalsskolan i Malmö, som är en skola med ca 740 elever i årskurserna F-9. Annika är samordnare på NTA, Naturvetenskap och teknik för alla, i Stockholm.
Integrerade kunskapsprojekt
Jovanna Kassel Lundby tycker att hon arbetar i en spännande bransch och berättar att utvecklingen går mot att skolbiblioteken integreras mer och mer i undervisningen:
– Det är mycket att göra, men vi har byggt upp en bra biblioteksverksamhet på skolan så nu har jag mer tid att ägna åt integrerad verksamhet. På skolan har vi även arbetat ämnesöverskridande med genrepedagogik.
Det är bra att jobba utifrån systematiska översikter när olika professioner samarbetar menar Jovanna:
– Nu skyltar jag med översikten Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap i personalrummet, och jag har uppmärksammat SO-lärarna på att den finns. Nästa steg är att fråga efter återkoppling, om jag kan vara till något stöd. Själv är jag just nu mest nyfiken på att läsa Läsförståelse och undervisning om lässtrategier för att se hur vi kan ha användning av den i vårt nuvarande eller något kommande kunskapsprojekt i svenska.
Läsa är också att undersöka – till exempel hur andra har gjort
Det är viktigt att påminna sig om att det finns forskning om det praktiska arbetet i alla ämnen påpekar Jovanna Kassel Lundby:
– De systematiska översikterna har en bra indelning och ger en bra översikt över aktuell forskning. De innehåller konkreta exempel också. Jag tycker att bland annat Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap har många bra exempel på goda arbetssätt. Det får mig att tänka: vad kan vi tillämpa här? Översikten ger idéer för utformningen av undervisningen.
När Jovanna beställde Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap till skolans bibliotek var det några lärare som var bekanta med Skolforskningsinstitutets forskningssammanställningar sen tidigare, men inte alla tror hon:
– Vi har tidigare haft bokcirklar om olika böcker i ämnet pedagogik där vi sedan diskuterat innehållet, det är ett bra koncept. Jag kikar lite på alla översikter för att se vad vi skulle kunna göra för att få in dem i undervisningen på olika sätt.
Läsning leder alltid till reflektion
Det viktigaste att lyfta fram tycker Jovanna Kassel Lundby är att läsning alltid leder till reflektion:
– Ja, och de konkreta exemplen är bra. Pröva! Prata om innehållet utifrån ditt perspektiv. Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap som är den översikt som jag hittills har använt mest är vad den utger sig för att vara. Den är tydlig, och det är bra att kunna hjälpa eleverna att få syn på de här delarna.
Själv läser Jovanna alltid från början, och fördjupar sig sedan vartefter:
– Trots att jag är bibliotekarie brukar jag både stryka under och göra marginalanteckningar i mitt eget exemplar av en forskningsöversikt. Mest nyfiken är jag oftast på diskussionen.
Naturvetenskap och teknik är för alla
Annika Larsson arbetar på det nationella utvecklingsprogrammet NTA, som står för naturvetenskap och teknik för alla:
– NTA har funnits sedan 1997, och vi i Stockholms stad har varit med sedan 2001. Det är ungefär 40 procent av alla kommuner i landet som är med. Hos oss kan lärarna hyra en temalåda som är kopplad till både kurs och handledning. Lite som om de där matkassarna, som man kan köpa med veckomeny och recept, inkluderade en matlagningskurs också.
Hon och hennes kollegor är alla utbildade lärare, och de samordnar verksamheten, håller koll på aktuell forskning, och håller kurser för de lärare som utbildar dem som hyr temalådor:
– Kurserna som ingår i en temalåda hålls av verksamma lärare som gått en extra utbildning hos oss och som själva prövat temalådans material. Det rör sig om ett tjugotal lärare. De har alla arbetat med Skolforskningsinstitutets systematiska översikt Laborationer i naturvetenskapsundervisningen och diskuterat den. Det är viktigt att få alla lärare i naturvetenskap att reflektera och tänka igenom: varför ska vi göra just den här labben just nu? Inte bara titta på begrepp, utan även göra metareflektioner över görandet.
Hålla sig uppdaterad om aktuell forskning
Förutom att dela ut översikter med aktuellt innehåll till de utbildande lärarna använder Annika Larsson och hennes kollegor dem för att själva läsa på inför utbildningarna de håller:
– Vi utbildar regelbundet utbildarna och informerar dem om aktuell forskning i korta föreläsningar. För det ändamålet har jag till exempel läst Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet – med fokus naturvetenskap.
Hela syftet med NTA är att skoleleverna ska få en bra undervisning i de naturvetenskapliga ämnena och då måste allt material vara aktuellt och vila på vetenskaplig grund säger Annika:
– Just nu har vi planer på att dela ut och diskutera den nya översikten Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan, men vi har inte hunnit så långt ännu.
Visa att det finns forskningssammanställningar
Skolforskningsinstitutets systematiska översikter är jättebra och tillgängliga tycker Annika Larsson, men hon tror inte att all berörd skolpersonal letar upp dem på egen hand:
– När det inte är pandemirestriktioner har vi många besökare, och då brukar vi placera översikterna från Skolforskningsinstitutet i vår cafeteria. Det är viktigt att visa att de finns tycker jag, och att de når fler än bara några intresserade förstelärare.
Själv har Annika just fått tips om rapportserien Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar där vi sammanställer andras forskningsöversikter och kommenterar dem ur ett svenskt perspektiv, och hon svarar glatt:
– De som handlar om naturvetenskapliga ämnen ska jag absolut titta på!
Hur ska man läsa en systematisk översikt då?
Det är väldigt bra med översikter tycker Annika Larsson, eftersom de är mer sammanfattande och lättlästa än avhandlingar. Hon tycker att språket är bra, att det är lätt att leta efter artiklar, men särskilt uppskattar hon ordningen. Den gör att man kan läsa en del i taget menar hon, och att man enkelt kan skippa delar beroende på vilket fokus man har. Till exempel arbetar NTA med klass F–9, så Annika kan enkelt välja att inte läsa om gymnasiet. Själv läser hon dock oftast från pärm till pärm och stryker under:
– Jag gillar tabellerna. De är översiktliga och gör det lätt att hitta studierna om jag är intresserad av att läsa någon av dem också. Men det viktigaste är överblicken man får, och att man får hjälp med att inte snöa in på en liten del som man kan göra om man bara läser om en studie.
Om man inte är van vid att läsa forskning är det lättare att läsa systematiska översikter än hela studier menar Annika, men säger också att hon vet att en del nöjer sig med att läsa sammanfattningarna och tycker att det kommer man väldigt långt på. Annikas lästips för systematiska översikter är:
– Börja med sammanfattningen. Gräv i det som intresserar dig. Använd innehållsförteckningen.
Bildtext: Skolforskningsinstitutets systematiska översikt Kritiskt tänkande och källkritik – undervisning i samhällskunskap står uppställd i personalrummet på Videdalsskolan i Malmö.
Foto: Jovanna Kassel Lundby.
Uppdaterad: 2023-02-27 16:29