Här finns förslag på diskussionsfrågor som är tänkta att ge lärarlaget stöd i att skapa förståelse för översiktens resultat och slutsatser i relation till den egna undervisningspraktiken. I anslutning till respektive fråga finns rekommenderade läsanvisningar till de avsnitt i rapporten som berör diskussionsfrågan på ett djupare plan.
Digitala lärresurser i matematikundervisningen ger lärare stöd för att kunna planera och utveckla sin matematikundervisning med hjälp av digitala lärresurser. Översikten ger en överblick över olika typer av digitala lärresurser. Den ger också vägledning till vad som kan göras med stöd av dessa och hur undervisningen kan läggas upp för att skapa förutsättningar för elevers kunskapsutveckling.
Diskussionsfråga 1 – vad är en digital lärresurs?
Se avsnitt 3 i översikten, s. 17, avsnitt 3.3, s. 24–35, avsnitt 3.5, s. 40–52 och avsnitt 3.7, s. 57–65
Digitala lärresurser erbjuder en mängd olika sätt att arbeta digitalt med matematik. Lärresurserna kan se olika ut till innehåll, upplägg och vilka matematikförmågor de syftar till att eleverna ska utveckla med hjälp av dem. Översikten identifierar fem olika typer av lärresurser: uppgifter, objekt, spel, verktyg och kurspaket. Översikten illustrerar också den variation av matematikinnehåll och matematikförmågor som olika lärresurser fokuserar på.
- Vad karakteriserar de digitala resurser som du använder i din matematikundervisning?
- Varför använder du resursen?
- Vilken typ av digital resurs är det?
- Vilka förmågor och vilket matematikinnehåll är i fokus?
Diskussionsfråga 2 – att som lärare medvetet planera en digital undervisning
Se avsnitt 3.1 i översikten, s. 18–20, avsnitt 3.2, s. 20–23, avsnitt 3.4, s. 36–40 och avsnitt 3.6, s. 52–57
Många olika typer av digitala lärresurser kan användas för att utveckla olika matematiska förmågor, i synnerhet om de används i en i övrigt rik undervisningsmiljö. Översikten visar särskilt att det är positivt för elevers kunskapsutveckling om undervisningen med digitala lärresurser har ett avgränsat matematikinnehåll. När ett relativt smalt matematikinnehåll behandlas är det i allmänhet valt på ett genomtänkt sätt, exempelvis kan det handla om steg i matematikutvecklingen som är vedertaget problematiska. Ofta talar man om så kallade tröskelbegrepp – matematiska begrepp som eleverna behöver förstå för att kunna utvecklas vidare inom ett område. Exempel på tröskelbegrepp är bråk och funktioner. Det förefaller också vara positivt för elevers kunskapsutveckling om de digitala lärresurserna möjliggör att eleverna kan uppleva och urskilja matematiska begrepp och processer visuellt och dynamiskt.
- Hur skulle du vilja arbeta med digitala lärresurser i din matematikundervisning?
- Vilka erkänt svåra områden för eleverna skulle du vilja fokusera på?
- På vilket sätt skulle du vilja integrera elevernas och ditt arbete med resursen i undervisningen i sin helhet?
Diskussionsfråga 3 – att som lärare utvärdera och utveckla en digital undervisning
Se kapitel 5 i översikten, exempelvis s. 94–98
Översiktens resultat och slutsatser baseras på studier där forskare har undersökt effekter av undervisning med stöd av digitala lärresurser på elevers kunskapsutveckling i matematik. Alla studierna är kontrollerade experiment, vilket innebär att forskarna har jämfört två eller flera undervisningsinsatser med varandra och testat elevernas matematikkunskaper före och efter de olika insatserna.
- Hur skulle du göra för att utvärdera hur undervisning med stöd av digitala lärresurser faller ut i dina klasser?
- Hur skulle du ta reda på vilka effekter resursen har på elevernas matematikkunskaper?
