Här finns förslag på diskussionsfrågor som är tänkta att ge lärarlaget stöd i att skapa förståelse för översiktens resultat och slutsatser i relation till den egna undervisningspraktiken. I anslutning till respektive fråga finns rekommenderade läsanvisningar till de avsnitt i rapporten som berör diskussionsfrågan på ett djupare plan.
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet ger lärare möjlighet att ta del av forskningsbaserad kunskap om hur undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena kan utformas för att stödja språk- och kunskapsutvecklingen hos elever på högstadiet och i gymnasieskolan. Fokus är på undervisning av flerspråkiga elever i naturvetenskapliga ämnen. Med flerspråkig elev avser vi i denna systematiska översikt en elev som undervisas på ett språk som för eleven är ett andraspråk och där eleven är i ett tidigt skede i sin utveckling och ännu inte har uppnått en nivå på detta språk som är i paritet med elevens ålder och kognitiva utvecklingsnivå.
Diskussionsfråga 1 – när är det lämpligt att uppmana att elever använda sitt förstaspråk?
Se avsnitt 3.1.2 i översikten, s. 14–17 och avsnitt 3.1.3, s. 18–20
Flera studier som ingår i forskningsöversikten visar att elevernas engagemang för lektionsinnehållet kan öka om eleverna tillåts använda sitt förstaspråk, exempelvis vid samtal med andra elever. Andra studier visar att användning av förstaspråket också kan främja förståelsen av det naturvetenskapliga innehållet.
- Hur förhåller ni er till elevernas användning av sitt förstaspråk på er skola?
- Har ni elever som delar förstaspråk?
- Hur skulle ni kunna utveckla arbetsformerna för att stödja elevers samtliga språk i undervisningen?
- Vilka fler sätt kan man tänka sig, förutom att prata med en kamrat, för att uppmuntra användningen av elevens förstaspråk kopplat till ämnesinnehållet?
Diskussionsfråga 2 – vilka konsekvenser får ett för ensidigt fokus på terminologi?
Se avsnitt 3.3.3 i översikten, s. 36–39
En lärares ensidiga fokus på vokabulär kan begränsa elevernas möjlighet att förstå hur olika begrepp hänger ihop. Flera forskare menar att risken är att eleverna då berövas ett rikt in- och utflöde av språk, och att de dessutom inte presenteras för kognitivt utmanande tankemönster.
- Har du själv upplevt denna problematik i din undervisning av flerspråkiga elever? Ge exempel.
- Håller ni med om forskarnas tolkning av vad som sker i samtalet på sidan 38? Hur kan man hantera detta?
Diskussionsfråga 3 – vilka strategier för att arbeta med språk- och kunskapsutveckling fokuserar ni mest på?
Se avsnittet Sammanfattning i översikten, s. X–XIII
Utöver att skilja på elevens förstaspråk och andraspråk är det viktigt för läsningen av översikten att även skilja på de olika kategorier av språk som eleverna möter och successivt utvecklar, som vardagsspråk, skolspråk och ämnesspråk. Med utgångspunkt i de ingående studiernas respektive fokus är översiktens resultat disponerade i fyra huvudkategorier: de språkliga resurserna i klassrummet; klassrumsinteraktionen och samtalens struktur och karaktär; fokus på språk och naturvetenskapligt språkbruk; att inviga eleverna i olika naturvetenskapliga uttrycksgenrer. De fyra huvudkategorierna går delvis in i varandra.
- Analysera er egen undervisning i naturvetenskap. Vilka strategier för att arbeta med språk-och kunskapsutveckling fokuserar ni mest på? Varför?
- Har ni fler arbetssätt som ni arbetar med, än de som tas upp under de fyra kategorierna i sammanfattningen? Hur hänger era sätt ihop med de fyra kategorierna?
