Digitala lärresurser i matematikundervisningen, delrapport skola

Har matematikundervisning med stöd av digitala lärresurser effekter på elevernas kunskapsutveckling?

– Översikten visar tydligt att det går att konstruera digitala lärresurser som kan användas för att utveckla många olika matematiska förmågor, i synnerhet om de används i en i övrigt rik undervisningsmiljö. Men det går inte att dra slutsatsen att en lika effektiv undervisning inte skulle kunna utformas på andra sätt, utan digitala lärresurser.

Vilka typer av digitala lärresurser för matematikundervisning finns det?

– Vi har kunnat identifiera fem olika huvudkategorier av digitala lärresurser för matematikundervisning i grund- och gymnasieskolan:

• uppgifter
• objekt
• spel
• verktyg
• kurspaket

Vad bör en effektiv digital lärresurs för matematikundervisning ha för egenskaper?

– Översikten visar att en bra lärresurs har ett avgränsat matematikinnehåll som eleverna kan arbeta med på ett fokuserat sätt. Det är också gynnsamt om den möjliggör att eleverna kan uppleva och urskilja matematiska begrepp och processer visuellt och dynamiskt. Den kan gärna ha fokus på så kallade tröskelbegrepp – matematiska begrepp som eleverna behöver förstå för att kunna utvecklas vidare inom ett område. Exempel på tröskelbegrepp som berörs i översikten är bråk och funktioner.

Ska jag satsa på att köpa in ett digitalt kurspaket i syfte att ersätta andra resurser?

– De kurspaket som har studerats tycks i de allra flesta fall inte innebära några betydelsefulla vinster för kunskapsutvecklingen. Det kan bero på att kurspaketens enskilda delar inte är lika bra som lärresurser med ett mer avgränsat ämnesinnehåll, eller att de innefattar både gynnsamma och ogynnsamma enskilda delar som medför att effekterna tar ut varandra. Men viktigt att påpeka är att det inte betyder att de studerade kurspaketen skulle vara sämre än traditionell undervisning. Med rådande kunskapsläge kan därför andra aspekter behöva vägas in, exempelvis kostnader eller administrativa aspekter.

*) Johan Wallin var forskare/projektledare vid Skolforskningsinstitutet fram till 2024.