Tre snabba frågor och svar om hur man kan använda resultaten från översikten i sin undervisning.
Vilket mottagande har denna översikt fått bland lärare?
Lärare har uttryckt både att de känner igen sig i översikten, och att de inte gör det. De känner igen sig i flera av de situationer som beskrivs i studierna som ingår i översikten, exempelvis att försöka arbeta med multimodalitet, eller att förklara ord. Däremot har lärare kanske inte upplevt att översikten kommer med något nytt arbetssätt, utan det blir mer en bekräftelse på sådant som de redan arbetar med.
Hur ska man arbeta då, för att få eleverna att lyckas med både språk och kunskapsinnehåll?
Studierna i översikten ger inga svar på hur man ”ska” göra för att lyckas. Däremot får lärare ett samlat underlag att jämföra den egna undervisningen med, och vi tror att kategoriseringen av olika aspekter av arbetssätt kan väcka tankar som gör att man kan komma vidare i att utveckla det egna arbetet. Ett sätt att arbeta är att börja med att reflektera kring den egna undervisningen eller undervisningen i arbetslaget utifrån översiktens kategorisering av studierna. Är man medveten om alla delar? Vad tror man saknas? Finns fler aspekter? Hur ser elevernas behov ut hos oss? Och så vidare.
Mycket av forskningen kommer från andra länder. Hur kan det komma sig att ni inte har med fler studier från Sverige?
Vi har genomfört systematiska sökningar i databaser, och även handsökt i tidskrifter efter studier. Sedan har vi inkluderat de studier som föll inom våra urvalskriterier. Det ledde till att endast två studier från Sverige kom med. Det är urvalskriterierna som styr vilka studier som ingår i översikten. Det räcker alltså inte med att studien handlar om ämnet, det måste också vara en empirisk studie, den måste vara utförd i ett sammanhang som vi försöker närma oss, inom rätt undervisningsämne, med rätt ålder på de elever som deltar och så vidare. Då blev utfallet detta.
