Teknikutvecklings­processen

Lärande i och om teknikutvecklingsprocessen är en central del av teknikämnet och är komplext. Beroende på elevernas ålder ser undervisningen olika ut men innefattar moment där eleverna får möjlighet att systematiskt arbeta med tekniska lösningar på problem som de ofta själva är med och formulerar.

Varför är det här en viktig systematisk översikt?

Det är ett ämnesområde som inkluderar många olika förmågor som kreativitet, beslutsfattande, prövande och systematiskt tänkande.

Genom att sammanställa resultat från internationell forskning vill vi bidra till lärares möjligheter att undervisa på vetenskaplig grund. Översiktens samlade bild av forskningsresultaten kan utgöra ett underlag för lärare att reflektera över sin egen undervisning.

Vilka är de huvudsakliga resultaten?

Även om eleverna kanske inte arbetar med processens alla delar framkommer det som viktigt att de får möjlighet till en helhetsförståelse av processen och att tillägna sig ett systematiskt och iterativt arbetssätt. Det betonas att elever bör få lära sig hur processen fungerar i sin helhet och att de ska få pröva i alla fall delar av den på ett sätt som liknar professionella teknikutvecklares arbetssätt.

Utifrån elevernas ålder och förkunskaper kan lärare utforma uppgifter som uppmuntrar och stödjer dem till att arbeta på ett sätt som liknar professionella teknikutvecklare. Lärare kan arbeta med utformningen av uppgiften, till exempel graden av öppenhet i uppgiften eller att välja att utgå från ett verkligt problem. Genom uppgiften kan lärare rikta fokus på ett visst lärande eller arbetssätt. Det kan handla om att ge eleverna i uppgift att skriftligt dokumentera processen under arbetets gång som stödjer dem att arbeta iterativt och ger dem ett underlag för reflektion. Det kan även handla om att möjliggöra användande av tidigare kunskaper och förmågor eller att stärka vissa förmågor för att kunna skapa ritningar eller modeller.

Lärare kan även stödja eleverna till ett iterativt arbetssätt genom att i undervisningen inkludera synen på att misslyckas. Genom en mer positiv inställning till misslyckanden uppmuntras eleverna till att se prövande och omprövande som en central del av processen.

Finns det särskilda aspekter att tänka på när eleverna arbetar i grupp?

Flertalet studier som ingår i översikten hade studerat när eleverna arbetade i mindre grupper. I resultaten beskrivs hur elever ofta hade svårt att använda tekniska begrepp i sina samtal och att arbeta tillsammans på ett systematiskt sätt. I sina samtal med varandra var det en utmaning att kunna vara tillräckligt specifika i språket och att använda tekniska termer. Det var också tydligt att klassrumskontexten och sociala aspekter kom att ha betydelse vid när de skulle fatta beslut i processen. Sociala hänsynstagande kom i vissa fall i vägen för att systematiskt utvärdera olika idéer och alternativa lösningar. Samtidigt fanns det även beskrivningar av hur eleverna, även i ung ålder, tillsammans kunde ta sig an teknikutvecklingsprojekt på ett engagerat och konstruktivt sätt.

Var det något som överraskade i arbetet med översikten?

Vi var positivt överraskade över att det fanns relativt mycket forskning i ämnet vilket gav oss ett brett underlag från olika länder och skolstadier. Uppgifterna som eleverna fick arbeta med kändes igen mellan olika skolkontexter och likaså möjligheter och utmaningar för undervisningen. Även om teknikutvecklingsprocessen återfinns inom olika skolämnen internationellt så är det tydligt den anses vara central för elever att lära sig.

Illustration: Ása Jóhannsdóttir