Demokratilärande på vetenskaplig grund

Demokratiuppdraget är något av en paradgren för den svenska skolan. I den internationella kunskapsmätningen ICCS (International Civic and Citizenship Education Study) presterar svenska elever i topp. För att behålla den positionen gäller det att lärare ges rätt förutsättningar för att utveckla det goda arbete som de gör dagligen under och mellan lektionerna. En sådan förutsättning är att lärare har tillgång till forskning inom området och vad den säger om lärande och demokrati.

Därför publicerar Skolforskningsinstitutet en systematisk forskningssammanställning med forskning av hög kvalitet från hela världen, som ger lärare möjlighet att arbeta med skolans demokratiuppdrag på vetenskaplig grund. I forskningen kan lärare hitta svar på hur olika arbetssätt i undervisningen påverkar elevernas utvecklande av kunskaper, förmågor, attityder och värderingar kopplat till demokrati.

Den samlade bilden av forskningen visar att det finns ett positivt samband mellan ett öppet klassrumsklimat och elevers kunskaper om demokrati, bland annat genom undervisning med tydliga inslag av diskussioner i klassrummet som kan stärka elevers förmåga att pröva egna åsikter i diskussioner med andra. Forskningen visar också att lärare kan främja alla elevers vilja att delta i demokratin genom att lyfta fram olika perspektiv.

Som så ofta ger vetenskapen en bild som kanske går emot vad som intuitivt känns rimligt. Jorden ser platt ut men är rund. Vaccin borde döda men motverkar sjukdom. På liknande sätt visar forskningen att demokrati inte är ett enda värde som enkelt kan läras ut från skolan till eleverna. Demokratilärande främjas snarare genom att elever ges möjlighet att aktivt diskutera en mångfald av åsikter, perspektiv och värden och att skolan medvetet och enträget står upp mot hat, hot och kränkningar.

Genom att arbeta på vetenskaplig grund kan lärare utveckla och kalibrera undervisningen för att möta de utmaningar som uppstår i klassrummet och demokratin varje dag. Demokrati kommer alltid att vara ett pågående arbete.

/Pontus Wallin, forskare och projektledare, Skolforskningsinstitutet, Maria Olson, professor vid Stockholms universitet och Mikael Persson, professor vid Göteborgs universitet

Artikeln publicerades 9 december 2022 som gästkrönika på VA-bloggen på Vetenskap & Allmänhets webbplats.

Illustration: Ása Jóhannsdóttir