Utveckla språk och skrivande

Caroline Bötrius arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i Norrköpings kommun, och stöttar bland annat förskollärare i deras språkutvecklande arbete med barnen. Ingela Norberg undervisar i skrivande på flera lärarutbildningar, och stöttar studenter att bli lärare som själva lär ut skrivande på ett bra sätt.

Lättillgänglig forskning

Systematiska översikter är en bra typ av litteratur tycker Ingela Norberg, både för att de är tydliga, lättlästa och överskådliga, och för att de ger lärarstudenterna en bra ingång till annan intressant forskning. Ingela är väl bekant med den systematiska översikten Feedback i skrivundervisningen och tycker att den belyser feedback så bra att den till vissa delar även fungerar för studenter som ska ge andra studenter feedback. Det trots att forskningen som översikten bygger på handlar om när lärare ger elever feedback:
– Forskningssammanställningen belyser feedback från olika perspektiv och kan få mina studenter att reflektera, och samtidigt utveckla sitt metaperspektiv. När examen närmar sig skriver studenterna egna mindre forskningsöversikter, då är det dessutom lämpligt att ha bra exempel på hur en sådan kan se ut.

Caroline Bötrius har alla Skolforskningsinstitutets forskningsöversikter:
– Jag tycker att de är riktigt, riktigt bra. Men jag har egentligen bara hunnit sätta mig in i och på allvar arbetat med Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor. Jag gör alltid reklam för den när jag är ute på förskolor, och de blir så glada när jag säger att den är både väldigt bra och dessutom gratis.

Att utveckla befintlig verksamhet

Pedagogerna kan uppleva att det är svårt, men också oftast roligt, nyttigt och utvecklande att få stöd menar Caroline Bötrius. Hon påpekar att det förstås är viktigt att skapa en relation till pedagogerna först, för att kunna utmana dem, och för att kunna stötta dem att orka hålla i ända in i mål när de utvecklar sin verksamhet:
– Var och en har ansvar för att förkovra sig, det kan ingen annan göra åt dig. Men din viktigaste uppgift som pedagog är att varje dag ta ansvar för att arbeta konkret med att utveckla verksamheten och tänka: vad gör jag i dag, just nu, som utvecklar barnen? I förskolan kan du göra skillnad varje dag. Hur gör du det? När du benar ut de frågorna och planerar, då är forskningssammanställningen om lek ett mycket användbart hjälpmedel.

Lek är viktigt för att få ett rikt och nyanserat språk

Det är viktigt men svårt att ge barnen det rika och nyanserade språk som forskningen visar att de behöver säger Caroline Bötrius. Hon menar att för att det ska vara möjligt måste vi välja perspektivet 1–20 år, vi måste börja redan med de allra yngsta barnen och tänka på språket i all verksamhet, hela tiden:
– Om vi ska få ett demokratiskt samhälle där det inte spelar någon roll i vilken förskola och skola man har gått måste alla aktivt hjälpa till med att förbättra barnens ordförråd hela vägen. Det kan inte vänta. Vi vet vart barnen ska efter förskolan, och det måste vi förhålla oss till, varje dag. Och tänka: hur gör jag? I det arbetet är forskningssammanställningen om lek väldigt användbar.

Börja från början

När studenterna ska påbörja en skrivuppgift på Ingela Norbergs kurser föreslår hon alltid att de ska börja med att skriva tanketexter, som de sedan kan omvandla till akademisk text, när de har processat innehållet:
– På första uppsatsen i B-kursen får studenterna feedback på alla utkast. Dessutom har vi seminarier först där studenterna bollar sina idéer om innehållet, och det är också en typ av feedback.

Tidig feedback är viktigt när man skriver en text menar Ingela. I det fallet är det ingen skillnad på eleverna, som forskningssammanställningen skriver om, och lärarstudenter; jobbar man mycket med feedback i skrivkurserna utvecklar studenterna sitt skrivande. Hon fortsätter:
– Själva gången när man ger feedback är viktig också, det kan man bland annat läsa om i forskningssammanställningen. Tidigt i processen ska man inte ge feedback på detaljer till exempel. Jag brukar dessutom alltid uppmana lärarstudenterna att fråga efter specifik feedback, bland annat eftersom de då måste öva sig i att använda språket för att beskriva språket – ett utförligt metaspråk är en tillgång för alla lärare.

Fokus på ord

Caroline Bötrius berättar entusiastiskt att det kan göra stor skillnad bara att planera för att lära ut nya ord till förskolebarnen och sedan arbeta med de nya orden systematiskt:
– Jag brukar uppmuntra förskollärarna att välja ut några ord och låta barnen höra orden många gånger. Upprepa dem ofta. Efter några veckor kommer barnen att använda orden själva. Det kallas för att välja fokusord. En viktig del av det här arbetet är förstås det som i forskningssammanställningen om lek kallas för att regissera och delta. Att regissera leken för att öka lärandet, det är ett ansvar förskolan har, men ett roligt sådant.

Diskutera viktiga begrepp

Något Caroline vill pröva är att personalen på förskolan skriver loggbok utifrån vad de har läst i forskningsöversikten Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor. Sedan pratar man tillsammans för att lära av varandra och bättre kunna utveckla verksamheten tillsammans. Då delar hon in personalen i grupper om tre till fyra personer. Först får alla ett par minuter på sig att välja ett eller två viktiga citat ur sin loggbok. Den första personen läser upp sina citat. Alla får ett par minuter på sig att tänka efter. Sedan får alla i gruppen två minuter på sig att säga något om citatet. Vad man själv tänker eller känner eller tycker om det som sagts. Pratar man inte sina två minuter blir det tyst för reflektion. Sist får den prata som i början läste upp sitt citat, och berätta hur den tänkte kring det valda citatet. Det blir ett samtal om verksamheten. Vad gör jag, vad händer, vad får det för betydelse? Caroline berättar:
– Så här brukar jag göra för att skapa diskussion om begreppen i forskningssammanställningen om lek också. Vad är lyhördhet? Vad ska jag konkret göra när jag guidar leken? Hur ska vi göra för att responsivitet ska genomsyra undervisningen? Med den här metoden får alla talutrymme, det är tid för reflektion inbyggt i processen, och man får påfyllning i sitt tänkande av sina kollegor. Det är en bra grund för att planera och utveckla verksamheten.

Prata om lek med de större barnen

Något som Caroline prövar ibland är att låta pedagogerna leka när de äldre förskolebarnen tittar på och sedan låta barnen diskutera det som händer. Var det någon som blev ledsen nu? Vem då och varför det? Hur kan man göra i stället? Vem ska göra det? Hon menar att:
– Rollspelet som pedagogerna genomför gör barnen uppmärksamma på vad som händer. Men det är viktigt att komma ihåg att för barnen är det här lek, och som det står i Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor, här är lyhördhet och responsivitet av stor betydelse. Rollspelet måste förstås regisseras, men förutom att delta måste man också ge barnen tid att tänka och svara och vara lyhörd för deras respons, och lära sig till nästa gång genom att observera och utvärdera så klart.

Ord, termer och begrepp

För yngre barn som är flerspråkiga eller nya i svenskan rekommenderar Caroline Bötrius att man försöker utgå från ord som barnen redan kan på ett annat språk genom att använda konkreta lekredskap. I forskningssammanställningen Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet kan man läsa mer om bra sätt för flerspråkiga att lära sig om nya begrepp, och i Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor står det just om att arrangera lekmiljöer och tillföra leksaker. Caroline föreslår:
– Till exempel kan man bygga ut hemvrån och hjälpa barnen att sätta svenska ord på sådant som köksredskapen. Särskilt svårt att lära sig på svenska för andraspråkstalare är alla partikelverb. Sätta fram kastrullen på bordet, lägga upp maten på tallriken. Det behöver de här barnen öva extra på. Men alla barn behöver bygga ett stort ordförråd, eftersom ett större ordförråd gör att barnen har lättare att ta till sig undervisningen i skolan. Därför är att läsa mycket och prata om det man har läst tillsammans också jättebra.

Att stötta genom närvaro är bra för språket

Ofta frågar Caroline Bötrius pedagogerna hon träffar vad de gör för att stötta barnen, och får svaret att de stöttar barnen hela tiden. Men Caroline vill ha konkreta svar på sin fråga. Hur gör du när du stöttar barnet? Vad säger du, hur handlar du, vad händer då, vad leder det till? Hon hoppas att fler och fler ska hitta fram till forskningssammanställningen om lek och aktivt använda det som står där om att regissera, delta samt observera och reflektera:
– Hur vet du att du stöttar barnen, att de utvecklas, om du inte närvarar när barnen leker? Ofta räcker det med att bara finnas där för att barnen ska våga pröva nya saker. Och en av de viktigaste sakerna att utveckla i barnens språk i förskolan är att kunna prata om saker och ting senare. För det behövs ett helt annat språk än här-och-nu-språket. Språket för att kunna berätta om saker efteråt behöver de ha när de ska börja skolan, det är en grund för att lära sig läsa och skriva. För att kunna guida och stötta barnen i de här samtalen där de ska återberätta behöver du ha varit där så att du vet vad som hände. Det pratar jag ofta om med de pedagoger jag träffar, att närvara i leken som det står i Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor.

Utveckla skriftspråket

Eftersom det kan vara trögt för didaktisk forskning att nå ända ut till eleverna har Skolforskningsinstitutet ett viktigt uppdrag säger Ingela Norberg. Hon menar att det är bra om lärarstudenterna får med sig en vana vid att läsa om forskning och hur den kan användas redan från utbildningen. De behöver se hur feedback ska tillämpas i olika diskurser till exempel säger hon, och fortsätter:
– Feedback på skrivande ska vara utvecklande för båda parter. För skribenten ska den leda till bättre innehåll, bättre språk, bättre skrivutveckling. Den som ger feedback övar sig i att vara tillräckligt tydlig, att skapa en bra dialog, att lyfta andra och att komma med formativa förslag. Därför är det så viktigt att lärarstudenterna utvecklar ett bra metaspråk, och jag använder gärna forskningssammanställningen Feedback i skrivundervisningen i mina skrivutbildningar för att ge studenterna en bra grund.

Bildtext: Det syns att Caroline Bötrius exemplar av forskningssammanställningen om lek är väl läst. Den är också och full av bokmärken, understrykningar och anteckningar.

Foto: Caroline Bötrius