Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska forsknings­sammanställningen Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa forsknings­sammanställningen
Diskussionsfrågor

Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan

Diskussiosfrågor Klassrumsdialog i matematikundervisningen, på bilden görs en uträkning på papper med blyertspenna

Här finns förslag på diskussionsfrågor som är tänkta att ge lärarlaget stöd i att skapa förståelse för översiktens resultat och slutsatser i relation till den egna undervisningspraktiken. I anslutning till respektive fråga finns rekommenderade läsanvisningar till de avsnitt i rapporten som berör diskussionsfrågan på ett djupare plan.

Forskningsöversikten Klassrumsdialog i matematikundervisningen ger lärare forskningsbaserat stöd vid planering och ledning av klassrumsdialoger i matematik. Översikten fokuserar på hur lärare kan leda samtal i helklass för att få elever att delta i gemensamma matematiska resonemang. Det handlar om gemensamma diskussioner i klassrummet där elever använder och analyserar matematiska begrepp och argumenterar matematiskt.

Diskussionsfråga 1 – vad kan ett utforskande samtal i matematikklassrummet innebära?

Se avsnitt 3.1 i översikten, s. 9–16

Översikten fokuserar på hur lärare kan agera för att bidra till att de gemensamma samtalen i matematikklassrummet blir mer utforskande. I ett så kallat utforskande samtal är eleverna aktiva kritiska deltagare i de matematiska resonemangen. Ett kännetecken är att elever uttrycker och motiverar sina idéer, men också engagerar sig i andra elevers idéer och försöker nå en gemensam förståelse. Utforskande samtal skiljer sig från så kallade disputerande samtal, i vilka eleverna försvarar och försöker behålla kontrollen över sina egna idéer, och från kumulativa samtal där eleverna okritiskt accepterar andras idéer.

  • Vad karakteriserar ett utforskande samtal?
  • Hur ser din klassrumspraktik ut i relation till det?

Diskussionsfråga 2 – att som lärare skapa ett utforskande och tryggt samtalsklimat

Se avsnitt 3.1 om utforskande samtal samt 3.2 om lärares handlingar, s. 9–24

En utmaning för läraren är att få elever att över huvud taget delta i det gemensamma matematiska resonemanget så att de inte sitter tysta eller inte lyssnar på varandra utan bara pratar själva. Läraren behöver skapa ett så kallat utforskande klassrumsklimat genom att på olika sätt visa hur man gör när man resonerar tillsammans. På så vis kan läraren etablera en samtalsmiljö där eleverna vet vad som förväntas av dem. Detta ger både eleverna vägledning och det skapar en trygg atmosfär så att eleverna vågar delta även om de känner sig osäkra. Att exempelvis våga prova idéer som man inte är riktigt säker på är en förutsättning för att kunna hjälpas åt att bygga matematisk förståelse.

  • Vilka skillnader när det gäller deltagande i matematiska resonemang ser du bland dina elever när de resonerar i grupp?
  • Vilka förändringar kan du som lärare göra i ditt eget agerande för att möjliggöra för elever att delta i gemensamma matematiska resonemang?

Diskussionsfråga 3 – att som lärare möjliggöra djupare matematiska samtal

Se avsnitt 3.2 om lärares handlingar, s. 24–42

En utmaning för läraren är att få elevernas samtal att faktiskt handla om matematik på ett djupare plan. Forskningen visar nämligen att det kan se ut som att eleverna pratar matematik, de förklarar och jämför idéer och de samarbetar fast samtalet bara rör sig på en ytlig nivå, exempelvis beskrivningar av hur de gick tillväga, steg för steg. Forskningen visar hur lärare riktar elevernas fokus mot matematiken, genom att till exempel be eleverna motivera sina lösningar, jämföra olika lösningar eller utvärdera dem. Det framgår att läraren behöver vara ganska envis och vara uppmärksam på att elevernas samtal sedan rör matematik, exempelvis att jämförelser mellan olika lösningsstrategier faktiskt rör matematiska skillnader och inte bara skillnader i hur man gjorde när man löste uppgiften.

  • Vilka förändringar kan du som lärare göra i ditt eget agerande för att möjliggöra att samtalen rör matematik på ett djupare plan?

Uppdaterad: 2020-05-28 10:29