Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap

Varför en översikt om studiero?

I den löpande bevakning som Skolforskningsinstitutet gör av behov inom skolväsendet har vi sett hur lärare och andra verksamma i skolan efterfrågar ökad kunskap om hur man skapar en god lärandemiljö och studiero.

Syftet med den här metaöversikten är att sammanställa forskning om hur lärare kan arbeta för att främja studiero i klassrummet, och därigenom skapa förutsättningar för elevers utveckling och lärande.

Vi hoppas att lärare kan använda översikten för att få inspiration för att utforma och utveckla undervisningen, men även att den kan vara av nytta för andra yrkesgrupper inom skolväsendet, till exempel skolledare.

Hur definieras studiero i forskningssammanställningen?

Vår utgångspunkt för den här metaöversikten är att arbetet med att främja studiero är en integrerad del av att vara lärare. Ökad kunskap om vad som kan främja studiero kan då vara till stöd.

Arbetssätt för att skapa en positiv lärandemiljö beskrivs ofta i termer av lärares ledarskap i klassrummet, något som syftar på lärares arbete brett. Men vi gör en avgränsning till just lärares arbete i klassrummet.

Fokus är alltså på läraren i klassrummet och på olika arbetssätt som är oberoende av vilket ämne läraren undervisar i. Det innebär att vi inte har med ämnesdidaktisk forskning. Likaså har vi inte med forskning om strukturella faktorer, skolsystem, skolledaransvar eller elevhälsovårdens roll.

Det betyder inte att vi anser att läraren ensam är ansvarig för att det ska bli studiero, utan bara att vi velat fokusera på det som läraren kan göra i klassrummet.

Finns det mycket lärare kan göra för att främja studiero enligt forskningsresultaten?

Ja, resultaten pekar mot att det finns mycket en lärare kan göra för att utveckla arbetet med att skapa och upprätthålla studiero.

Främjande av studiero i klassrummet är en komplex uppgift som kräver ett aktivt ledarskap av läraren. Ledarskapet i klassrummet innefattar både proaktiva och reaktiva aspekter, och resultaten visar bland annat att lärares relationsbyggande med eleverna är en grundförutsättning för studiero.

Men det är bra att komma ihåg att underlaget för de här slutsatserna endast handlar om läraren och att i varje översikt som ingår i metaöversikten har det gjorts avgränsningar. Det betyder att forskningsunderlaget inte fångar allt som händer i klassrummet, och att varje lärare bör läsa resultaten utifrån sin egen kontext. Många lärare känner säkert också igen flera av arbetssätten som något som de redan gör.

Varför valde ni att göra en metaöversikt, och vad är en metaöversikt?

Med tanke på att studiero kan rymma många olika arbetssätt och att det finns mycket forskning kring dessa har vi valt att göra en översikt över andra översikter. Dessa har i sin tur samlat olika studier som analyserat vad som händer i klassrummet.

Resultaten lyfts med andra ord upp en nivå och vi har möjlighet att samla ett underlag som täcker ett stort antal studier i grunden. Därför kallar vi vår översikt för metaöversikt och de översikter som ingår i vårt underlag för just översikter.