Det är viktigt för vår demokrati att eleverna i skolan lär sig att hantera komplexiteten i samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI), och att de får verktyg för att forma egna uppfattningar. Undervisningen i SNI ska belysa komplexa frågor som inte har ett enkelt svar och som innehåller ett dilemma.
Den systematiska forskningssammanställningen Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll – en kartläggning av undervisningsmöjligheter är tänkt att vara till hjälp i skolans arbete med att förbereda eleverna för att kunna delta i samhällsutvecklingen. Niklas Gericke, som är professor på Institutionen för miljö- och livsvetenskaper vid Karlstads universitet, medverkade i projektgruppen som tog fram kartläggningen. Han berättar här mer om den och arbetet med SNI.
Vad är det som gör att SNI är så komplext?
Skolan ska förmedla ett vetenskapligt synsätt men också lära ut fri- och rättigheter påminner Niklas:
– SNI berör komplexa frågor som inte har något givet svar. Genom att utgå från frågan belyser man ett problem och tar upp både fakta och värderingar sett ur olika perspektiv. I frågorna kan det även ingå andra kunskapsämnen än de naturvetenskapliga, som ekonomi till exempel. SNI handlar om dilemman utan korrekta svar, där eleverna tränas i att skaffa sig en personlig åsikt genom exempelvis debatter och argumentationer, så att de kan bli ansvarsfulla samhällsmedborgare. Det är invecklade frågor där det kan vara svårt med nyanserna och där även aspekter som ligger utanför de naturvetenskapliga svaren är relevanta att ta hänsyn till när man ska ta ställning.
Vad skulle du säga är det viktigaste med undervisning i SNI?
Det kan vara att belysa att det inte finns något enkelt svar förklarar Niklas:
– Som lärare gäller det att hålla balansen och låta frågorna behålla sin komplexitet. Undervisningen ska spegla verkliga problem med naturvetenskaplig grund på ett autentiskt sätt. Frågorna representerar dilemman som grundar sig i naturvetenskap, där eleverna behöver använda sin kunskap och där det inte finns något rätt eller fel svar. För att eleverna ska beredas möjlighet att skapa sig egna uppfattningar behöver de träna på att debattera för olika positioner på en skala av värderingar. Det ställer höga krav på läraren och undervisningen.
Niklas vill gärna lyfta att SNI är viktig medborgarkunskap:
– SNI som del i de naturvetenskapliga skolämnena har utvecklats de senaste decennierna. En SNI-fråga ska ha autenticitet och vara mer eller mindre kopplad till det verkliga livet. Frågorna ska inte vara abstrakta eller presenteras utan sitt sammanhang, men det är klart att närheten kan ha betydelse – det skapar förstås ett starkare engagemang att diskutera exploateringen av en gruva i den egna byn, än av en gruva i en annan del av landet än där man själv bor.
Den här forskningssammanställningen är en kartläggning – vad är tanken med det?
Den ska ge en bred förståelse av SNI menar Niklas:
– Tanken är att kartläggningen ska vara till glädje för lärarna. Fokus är didaktiska frågor, perspektiv och lärandemål. Vad säger den ämnesdidaktiska forskningen? Hur ska man förstå SNI, och vad ingår? I kartläggningen beskrivs olika områden av SNI, och exempel på hur undervisning inom SNI genomförts inom ramen för vetenskapliga studier. Mycket går att plocka direkt in i den egna undervisningen, med anpassning till de egna eleverna förstås.
Hur avgjorde ni vilka studier som skulle tas med?
Det måste finnas ett dilemma säger Niklas:
– Ett kriterium för att en studie skulle komma med i kartläggningen var att den tog upp en fråga som är viktig för samhällsutvecklingen. Frågan skulle innehålla en problemställning som rör naturvetenskap, som till exempel frågan om att ha eller inte ha kärnkraftverk. Men vi har valt bort all kontextbaserad undervisning utan koppling till värderingar och dilemman, som till exempel att lära sig om hur atomklyvningen i ett kärnkraftverk går till.
Ni har delat upp studierna i kunskapsområden – hur?
I kartläggningen delas studierna upp i två kunskapsområden berättar Niklas:
– Vi har delat upp dem i områdena miljö och hållbar utveckling respektive hälsa och teknisk utveckling. Inom SNI är undervisningens hur-frågor så som gruppdiskussioner, debatter och undersökande arbete ofta ganska lika. Medan det i vad-frågorna finns ett ganska tydligt samband mellan miljö och hållbar utveckling, och ett annat mellan hälsa och teknisk utveckling. Vissa ämnen kan förstås hamna i gränszonen, som till exempel frågor om genteknik. Men tanken med kartläggningen är att beskriva många olika exempel som lärare sedan kan använda i sin undervisning.
Vilken betydelse har elevernas förmåga att kommunicera för undervisningen i SNI?
Naturvetenskaplig undervisning har kommunikativ förmåga som kunskapsmål i styrdokumenten påpekar Niklas:
– Det har stor betydelse att eleverna får utveckla sin kommunikativa förmåga, och lära sig att argumentera och träna i kommunikativa övningar där åsikter och perspektiv kan komma till tals. De kunskaperna ligger till grund för deras deltagande i ett välgrundat beslutsfattande när de som vuxna utövar sina demokratiska rättigheter. Den här språkliga träningen i kommunikativa förmågor kan gärna ske i samarbete med träningen i modersmål, där det också finns viktiga kunskapsmål att uppnå.
Vad menas med förståelse av naturvetenskapens karaktär?
Niklas vill framhålla att det tar tid att ta fram vedertagen kunskap inom naturvetenskapen, vilket förstås påverkar undervisningen i SNI:
– En enskild naturvetenskaplig studie kan inte tas som allmängiltig, utan det krävs att många studier säger samma sak. Resultat måste granskas kritiskt och testas systematiskt. Tänk på Nobelprisen, det är därför pristagarna får priser för upptäckter de gjort för länge sedan. För det är först efter en tid vi kan veta om det handlar om viktiga genombrott. Resultat behöver kunna upprepas experimentellt, arbetssätten bli vedertagna, fakta beläggas av flera. Vi behöver förhålla oss kritiskt, inse att kunskap är föränderlig och har olika grad av säkerhet. Hur vi bygger kunskap inom naturvetenskapen är något vi måste förmedla i skolan.
Vad tycker du är det viktigaste som den här översikten har att säga?
Det didaktiska perspektivet är tänkt att genomsyra kartläggningen säger Niklas:
– Vi har velat ge en ganska heltäckande beskrivning av SNI och lyfta hur viktigt det är att utgå från problem och dilemman. Vi vill underlätta för lärarna att förstå och använda SNI, utifrån specifika syften (varför), kopplat till olika innehåll (vad) och kunna genomföra det i klassrummet (hur). SNI är viktiga frågor att få in i skolan, och grunden till många stora framtidsfrågor för samhället. Det här är ett sätt att försöka förverkliga läroplanens intentioner att lägga en grund för kunskaper om SNI, vars största förtjänst är just att vara viktiga redskap för att kunna ta ställning i samhällsdebatten.
