Ge barnen tid, och utrymme att ställa frågor

Fördjupa din kunskap

Innehållet baseras på den systematiska forsknings­sammanställningen Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan som finns att ladda ner som pdf och beställa som bok.

Visa forsknings­sammanställningen
Intervju

Ge barnen tid, och utrymme att ställa frågor

Flicka leker med tågbana

Det är viktigt att ha en dialog med barnen och anpassa den naturvetenskapliga undervisningen efter barnens tidigare erfarenheter och deras uppmärksamhetsinriktning. Naturvetenskap behöver inte vara svårt, utan kan utgå från vardagen där ni går och står. Utforska och lär tillsammans med barnen.

Susanne Thulin var med och tog fram Skolforskningsinstitutets systematiska översikt Undersöka, utforska och lära naturvetenskap – undervisning i förskolan. Hon är docent och biträdande professor vid Fakulteten för lärarutbildning på Högskolan Kristianstad. Susanne undervisar bland annat i naturvetenskap på förskollärarutbildningen, och deltar i forskningsprojekt om naturvetenskap i förskolan.

Varför är det viktigt att se barnens erfarenheter som en resurs i undervisningen?

– Barn lär sig med utgångspunkt i sina erfarenheter. Om vi vill ha med oss barnen i de naturvetenskapliga aktiviteterna måste vi försöka ta reda på vad de har för erfarenheter. För att få veta det behöver vi som lärare lägga resurser på att samtala med barnen. Navet i lärandesituationen är att läraren bryr sig om att ta reda på vilket perspektiv som är barnens. Var de är i sin uppmärksamhetsinriktning. Vi måste tänka ut olika sätt att få dem att berätta, ta plats och ställa frågor.

Vi vuxna har ett särskilt ansvar för att uppmärksamma och också svara på barnens frågor menar Susanne:
– Genom att vara lyhörd för barnens frågor och perspektiv kan du som lärare också få en uppfattning om vad barnen riktar sin uppmärksamhet mot, var de befinner sig i sin förståelse. Forskning visar att det kan ge ledtrådar om undervisningens vidare upplägg och genomförande.

Vilka förutsättningar menar du behövs för att en förskollärare ska kunna anta en naturvetenskapande attityd?

I översikten definierar vi en naturvetenskapande attityd som att se möjligheter för naturvetenskapligt utforskande i förskolemiljön, i vardagliga situationer och i barns lek. Susanne fortsätter:
– Det behöver finnas en vilja. Förskollärarna behöver våga, tycka att det är roligt, men också kunna. Men bristen på kunskap får inte bli en fälla, en anledning till att låta bli. Det kommer alltid situationer där man inser: jag behöver ta reda på mer. Att säga att det blir för svårt blir också ett hinder. Fundera på vad som är bärande i de naturvetenskapliga fenomen eller samband som är i fokus för undervisningen, läs på lite efter hand och i takt med arbetets utveckling. Ha en tro på det du gör. Du kommer ganska långt med entusiasm.

Vad innebär det att göra barnen till medskapare i undervisningen och hur gör man det?

– Vi måste låta barnen ta plats. De vuxna behöver samtala med barnen på ett sätt som öppnar upp för interaktion. Betydelsen av att ställa så kallade produktiva frågor som stimulerar barn till fortsatt utforskande kan inte nog betonas. De frågor som ställs i undervisningen behöver vara riktade på så sätt att de skapar naturvetenskaplig mening utifrån lärandesituationen. Det kan handla om att en fråga är riktad mot ett visst innehåll eller samband eller mot en upplevelse med koppling till situationen. Ge inte bara tillbaka samma fråga som ett barn ställer som ”hur tänker du själv?”. Ta istället tillvara på barns frågor genom att låta dem bli en del av undervisningen.

Just att frågorna från de vuxna är produktiva och genuina och öppnar upp för samtal är viktigt säger Susanne.
– Då blir barnen inskolade i ett sätt att förhålla sig. Det skapar en ömsesidighet i dialogen, och öppnar också upp för barnens idéer och erfarenheter. Undervisningen görs på så sätt till ett gemensamt projekt där barns deltagande ses som en förutsättning. Hur vi som lärare förstår begreppet undervisning har stor betydelse; vad vill vi ska hända i en undervisningssituation, och hur ordnar vi för det? Undervisningen behöver både ta tillvara barns erfarenheter och inspirera till nya kunskaper.

I översikten står det att det är bra om undervisningen fokuserar både på det vardagliga och det vetenskapliga, kan du utveckla det?

– Språk och begrepp behöver kopplas till verkligheten och studeras i sitt sammanhang där barnen kan uppleva det naturvetenskapliga med sina sinnen, som att få se, höra eller erfara hur något känns. En förutsättning för att barnen ska förstå innebörden i vetenskapliga begrepp är att begreppen har kopplingar till det barnen har erfarenhet av. I samtal med barn kan man utgå från det språk som används i vardagen och som barnen känner till. Men koppla också ihop vardagsspråket med det vetenskapliga språket. Sätt ord på begrepp, fenomen och händelser. Använd de vetenskapliga begreppen – barn är inte rädda för nya ord. Erbjud utveckling och lansera nya begrepp. Då transformerar barnen begreppen och gör dem till sina egna, och fyller dem successivt med innebörder.

Kan du berätta mer om att samtala på ett sätt som knyter an till barns erfarenheter? Hur och varför är det viktigt? Och hur kan man göra det på ett bra sätt?

– Man behöver vara idérik, särskilt med de yngsta. Vara uppmärksam på kroppsspråk och vad de säger. Som lärare kan man observera vad barn gör i en viss situation: vad de leker, hur de använder redskap, hur de kommunicerar. Helt enkelt observera uttrycken. Notera hur barnen reagerar inför en situation med anknytning till naturvetenskap, och beakta det vid planeringen av den fortsatta undervisningen.

Susanne vill lyfta att även med de yngsta barnen i förskolan kan man arbeta med ett tema under en längre tid:
– Vi vet idag bland annat från den forskning som finns i den här forskningssammanställningen, att tid spelar roll för att barn ska kunna bli bekanta med ett innehåll, förstå vad det handlar om och vad som förväntas av dem. Vi vet också att tid och kontinuitet spelar roll för barns intresse och kunskapsutveckling. Ju fler gånger barn får vara i en situation eller aktivitet desto mer intresserade av dess innehåll och desto mer aktiva blir de. Det gäller både yngre och lite äldre förskolebarn.

Det är också viktigt att inte ge upp för tidigt tillägger Susanne:
– Ibland kan det hända att man som lärare ger upp en undervisningssituation kring ett innehåll lite för lätt, man tycker inte att det funkade som man önskade och så gör man något annat. Här skulle jag vilja mana till lite lugn, att inte ge upp direkt utan i stället fundera på vad du skulle kunna förändra utifrån ett tidigare upplägg. Här kan barnens reaktioner också bidra med ledtrådar. Det kan till exempel handla om att miljön behöver förändras, eller introduktionen, eller något annat.

Hur kan man arbeta för att få barnen med sig från början?

– Man behöver fundera över hur man kan inspirera barnen och inte heller glömma att ge en förförståelse för vad som ska komma. Forskning pekar också på betydelsen av att ägna tid åt att då och då stanna upp och tillsammans med barnen diskutera syftet med det man gör och fundera över eget och andras lärande. Resonera med barnen, förvissa sig om att man har barnen med sig – att man liksom är på samma kurs. Att reflektera tillsammans med barnen kan bidra positivt till barns lärande. Lärare kan ta initiativ till att göra precis som barn gör när de leker, det vill säga de stannar upp och regisserar lite kring hur leken ska fortsätta. Så kan man också ta för vana att agera i undervisningssituationer.

Gemensamt utforskande, vilka för- och nackdelar kan det ha?

– Själva utforskandet är en bärande innehållsaspekt inom det naturvetenskapliga undervisningsområdet. Det finns till och med forskare som menar att det är den viktigaste aspekten av naturvetenskap i ett förskoleperspektiv. Att barn får möjlighet att utveckla en undersökningsförmåga, designa experiment, följa dem över tid, ställa hypoteser, iaktta och dra slutsatser ses som betydelsefullt.

Susanne vill trycka på vikten av interaktion i lärandesituationen:
– Ibland lyfts betydelsen av att barn får undersöka och experimentera på egen hand som nyckeln till lärande. Men om barn hela tiden hänvisas till att dra egna slutsatser riskerar de att helt enkelt bli utlämnade åt ett eget sökande efter mening. Barn behöver kamrater och lärare att interagera med, de behöver bli utmanade, få idéer men också dela med sig av sina erfarenheter till andra. I de situationerna kan det hända saker! Att stanna i det redan kända leder inte till vidare utveckling. Förståelse kommer inte heller av sig självt för att man får utforska något. Utan det förutsätter också att ny kunskap tillförs, till exempel via kamrater och via lärare med ett naturvetenskapligt engagemang.

Vad anser du är den största utmaningen med att undersöka, utforska och lära naturvetenskap i förskolan?

– Den största utmaningen är att få till ett intresse bland lärarna i förskolan att undervisa om naturvetenskap, att skapa utrymme för detta innehåll. Det kan behövas en naturvetenskapande attityd bland förskollärare. Granskningar av förskolans verksamhet visar tyvärr att naturvetenskap ofta genomförs som isolerade aktiviteter med ringa koppling till annat innehåll eller verksamheten i övrigt. Jag skulle önska att man behandlar naturvetenskap som andra innehåll i förskolans verksamhet, det vill säga tematiskt och ämnesintegrerat. Utgå från det vi har kring oss i förskolans vardag och som barn kan relatera till. Man behöver inte göra det så stort och komplicerat. Lösningen finns inte i experimentböckerna. Arbeta tematiskt och ämnesintegrerat, med utgångspunkt i barnens perspektiv.

Om du skulle sammanfatta det viktigaste med den här översikten i ett par meningar, vad skulle du vilja lyfta då?

– Det viktigaste är att den blev gjord och att naturvetenskap fick vara i fokus. Den har bidragit till att naturvetenskapen har fått en arena i förskolan. Många förskollärare kan tycka att naturvetenskap är svårt och kan känna sig osäkra. Översikten kan fungera som ett didaktiskt stöd både vad gäller val av innehåll och förhållningssätt i undervisningssituationen.

Förskolan har en lång tradition av att undervisa om naturen och att värna om vistelse i naturen säger Susanne och fortsätter:
– Men naturvetenskap är så mycket mer än bara ”det gröna”. Det är också kemi och fysik, naturvetenskapens breda definition – och som också förespråkas i förskolans läroplan – är också något som blir synligt i översikten. Som forskare med intresse för undervisning av naturvetenskap i förskolan men också som förskollärare känner jag tillit till att översikten har ett didaktiskt anslag, att olika didaktiska aspekter som rör undervisning av naturvetenskap i förskolan uppmärksammas, att den har fokus på just att ”undersöka, utforska och lära naturvetenskap” – och jag hoppas innerligt att den ska få stor spridning.


Uppdaterad: 2022-05-25 10:51