Jag tror att många lärare upplevt hur de gett skrivuppgifter till elever och sedan funderat på hur resultaten förhåller sig till instruktioner och uppgiftsbeskrivningar. Den kognitiva överbelastningen är ofta påtaglig men likaså elevers behov av väldigt tydlig handledning.
För mig som undervisar i historia så anser jag att det mest intressanta är att det sätter ord på sådant som jag redan gör, som resonemanget om att lära sig skrivhandlingar genom samtal, dels för att det ger nya förslag till hur man kan jobba för att komma vidare.
Fokus ligger på hur elever kan utvecklas i att hitta argument och perspektiv för det problemdrivna skrivandet men även sådant som redigering och hur text byggs.
Jag tror att många lärare uppskattar att det finns exempel på både uppgifter och lektionsupplägg, vilket man då kan använda direkt i sin egen undervisning, fast utifrån sina egna förutsättningar.
De tydliga förslagen till hur man kan arbeta och frågebatteri/mallar som man lätt skulle kunna använda delar eller helhet av.
Det finns mycket i dessa handfasta tips som skulle kunna omsättas i skolgemensamma projekt eller arbetssätt.
Många av studierna är mycket relevanta, både för att de belyser faktiska problem i undervisningen och för att de redovisar konkreta arbetsuppgifter och vilken effekt de kan få på elevernas utveckling.
